Under en lång tid har jag inte alls mått bra.
Men det har blivit värre de senaste månaderna.
Är det hjärtat igen?
Jag orkar ingenting längre.
Till och med att andas känns jobbigt emellanåt.
Den senaste tiden har jag allt oftare fått använda min "kärlkrampssprej" under tungan.
Fick recept på den efter min hjärtinfarkt i februari 2019 men har knappt behövt den.
Tills nu ... i februari 2026.
Undrar vad det är med månaden februari som mitt hjärta inte gillar?
Precis sju år efter man satte in stentarna i hjärtat så kanske det är dags för hjärt-fix igen.
Jag vet att man tidigare sett en begynnande hjärtsvikt.
Efter hjärtoperationen (ballongvidgning/stentar) övergick mitt då-och-då-förmaksflimmer till att bli konstant.
Hjärtat har alltså slagit galet oregelbundet i sju år.
Samt haft en infarkt.
Kanske inte så konstigt då om det inte mår så bra nu.
Förmaksflimmer
Normal sinusrytm
Och om hjärtat inte är i sin bästa form så är resten av kroppen det inte heller.
Kroppspumpen är ju faktiskt ett av två ganska (jaja, en viss underdrift) viktiga organ.
(Hjärnan är det andra. Också "ganska" viktig.)
Tyvärr märker jag att nya krämpor tillkommer med ojämna mellanrum.
Nära och kära har länge tyckt att jag borde uppsöka sjukhuset.
Men jag känner inte för att igen och igen bli "lappad och lagad".
Mina resterande dagar här på jorden kommer ju aldrig mer att bli riktigt bra.
Bara att glömma hur det var förr.
I min ålder blir ingenting bättre. Det blir bara sämre.
Bättre än jag mår just nu kommer jag antagligen aldrig att må igen.
När man är gammal, och därtill krasslig, får man verkligen ett annat perspektiv på livet.
Ja, det får även unga när de kämpar med sjukdom.
Man upptäcker vad som är viktigt i livet. Och vad som INTE är det.
Dock, vad det är varierar från person till person.
Jag hoppas just du har en god hälsa. Och att du är rädd om den.
Tyvärr vet vi att det inte alltid hjälper.
Varje dag visar sig livet vara fruktansvärt orättvist.
Så, så orkeslös.






.gif)









.gif)























.gif)



