TREDJE ADVENT 2022

 

Adventsljusstake som min pappa tillverkat i teak och mässing.

Ett kärt arvegods.

Småtomtarna har nyligen smugit dit.

NYMÅLAT

Precis innan jag blev överfallen av den uschliga förkylningen så hann jag måla skylten jag lovat mina trevliga grannar. Och jag fick faktiskt godkänt, tänka sig!

Min mest kritiska kritiker är alltid jag själv.

Ha en fin höstvecka!

BLANDAD BLOGG

Efter 3-4 dagars "till-och-från-snöande" (mest till!) så lyser äntligen solen. Den mulna, vitflurriga och konturlösa miljön utanför fönstret har plötsligt fått liv. Skuggor, dagrar, skarpa linjer och färger skapar kontraster och gör att utsikten blivit tredimensionell. Alla sinnen njuter.

I måndags var jag på ultraljudsundersökningen av hjärtat.

Bara ett par dagar senare fick jag läkarutlåtandet per brev. 

Hjärtat fungerar normalt (förutom flimret, förstås), men alltså ingen hjärtsvikt.

HURRA!
Bästa och roligaste beskedet på lääänge!

Om nu bara flims-flamsandet (och vibrationerna!) kunde upphöra så skulle jag bli överlycklig.

Då hade jag en anledning att använda näsduken med Brysselspets som jag fick av min moster när jag var i tonåren. Den överräcktes med orden:

— Den får bara användas till glädjetårar!

Efter alla dessa år är den fortfarande oanvänd.

Nej, nej, det är inte alls så tragiskt som det låter.

Under årens lopp har jag ofta skrattat så tårarna runnit men det har varit skratt-tårar.

Skratt-tårar är inte nödvändigtvis samma som glädjetårar.

De gånger glädjetårarna runnit har inte näsduken varit tillgänglig.

Så här ser näsduken ut.
Svagt gul med vackert spetsdekorerat hörn.

(Alla bilder är klickbara.)

Header-rubrik på min andra blogg.

Jag gillar ju att pyssla och syssla med olika saker, men under en lång tid har inte mitt pysslande varit prio ett. Dock, sedan några månader tillbaka känner jag att pyssel-lusten tilltagit. Jag har näthandlat både färg (mycket av den gamla hade torkat) och annat kul.

I veckan fick jag två paket, ett från Panduro (det andra på kort tid) och ett från Skapamer med varor som ska bli väldigt roliga att använda.

Det är första gången jag handlat hos Skapamer men det kommer säkert att bli fler.

Kul grejor — och snabbare leverans har jag aldrig varit med om! Beställde tisdag och fick paketet (hem till min brevlåda/postbox, tack Postnord!) i torsdags. Toppen!

Om jag lyckas åstadkomma något värt att visa så lägger jag upp det på Pyssel och Pinaler-bloggen.

Här nedan ett par exempel på vad jag målat tidigare, en tröja med älsklingsblommorna och en snurrplatta i trä. Ja, jag har visat dem förr.

Det var min lördagsblandning.

Ha en riktigt skön helg!

FASCINERANDE KONSTVERK

Hoppsan, det är över en vecka sedan jag bloggade!

Men idag ska det i alla fall bli ett inlägg och det kommer att handla om KONST!
Annorlunda konst.

(Klickbara bilder - som alla är lånade från Internet.)

För ett tag sedan hittade jag denna spännande bild på Pixabay, föreställande en grävmaskin som är ett riktigt vackert konstverk. Först trodde jag att den var tillverkad av smide, men sedan jag luskat vidare i saken så fick jag veta att den är gjord av laser-skuret Cortenstål.

Jag hittade fakta om konstverket genom att bildsöka på Google. Jag gillar den tjänsten! Man drar bilden till sajten ... och vips! så kan man ha tur och hitta info om vad bilden föreställer.

Nu tänker jag bildbomba er med konstverk av världsberömde konstnären Wim Delvoye, född 1965 i Belgien, och grävmaskinens upphovsman. Han tillverkar inte bara konstverk i form av grävmaskiner utan även bandtraktorer och lastbilar (yes!) med sin laser. Men hans konst tar sig alla möjliga — och omöjliga! — uttryck, bl.a. har han tatuerat både människor — och grisar!
Vilket jag inte gillar, det verkar ganska knäppt i mina ögon.
Om ni klickar på hans namn här ovan så kommer ni till hans mycket originella hemsida, en "Wim-stad" där man kan klicka sig fram till alla hans (i vissa fall) mycket udda konstyttringar.

Jag gillar ju teknik så jag föredrar maskinerna och lastbilarna. De är utförda i gotisk arkitektur, de påminner om gamla, gotiska katedraler och utförda i endera Cortenstål eller rostfritt stål.

Grävmaskinen från första bilden men här i en annan vinkel.
Konstverket finns tydligen att beskåda någonstans mellan Middelkerke och Westende i Belgien, vid Nordsjökusten.

Och så slutar jag bildbombandet med den fantastiska cementbilen skuren i trä, nämligen teak.

Visst är den ett riktigt konstverk?

Men så tog den också, vad jag förstår, många år att karva ut.

Har ni sett några liknande konstverk förr?

Inte jag.

Jag skulle gärna ha en rostfri grävmaskinsmodell i vardagsrummet.
Tyvärr är bankkontot alldeles för litet.
Jag antar att ni hör min djupa suck.

Grävmaskinen skulle passa så bra till (den än så länge oköpta) byggkranen i leksaksstorlek.

Ha det gott!

EN STRILANDE, STRÅLANDE BÖRJAN

När jag skriver detta så har det hunnit bli den andra juni.

Vi är alltså redan inne på den första sommarmånadens andra dag.

Första-juni-vädret bjöd på allt från strilande ösregn och snålblåst till strålande sol och snålblåst.

Det kan inte bli svårt för juni att ge maj "på moppo" när det gäller vädret. 

 Framtidskalender.

Smaka på ordet!

Visst låter det positivt och hoppingivande? 

Bilderna nedan är tagna med mobilen.

 Så här ser det ut just nu i två rabatter nära mig.

De färgglada tulpanerna står raka och stolta, som upp-och-nervända blommande utropstecken.

Och liljekonvaljerna är på G. Snart doftar de härligt när man går förbi.

Solnedgången får träden att lysa, det ser nästan ut som de brinner.

Och en liten solstråle har hittat en vattenpöl att spegla sig i.

Vardagens små under.

Bäst att ta vara på dem.

LURIG SKYLT?

Idag har våren anlänt!

Men eftersom det är...

... så kanske jag bara luras.

Hur som helst, våren har i alla fall kommit till min ytterdörr.

Och skyltar ljuger väl inte? Eller?

– Varade vintern verkligen ända till igår?

– Javisst, så från och med idag är det vår!

Glad april!

VADAR I PAPPERSHAVET

Hjälp, jag drunknar snart i tidnings- och reklambladsfloden!

Men... jag vill ha min morgontidning sex dagar/vecka. Den är en oersättlig frukostkompis. Och jag vill ha reklamen. Den ger ofta goda tips om extrapriser på något jag kan tänkas behöva. 

Alltså får jag skylla mig själv när jag utan livboj vadar omkring i pappershavet.

Resultatet blir denna ständigt återkommande syn i mitt hem; kassar fulla med papper som ska ut till sopbodans returpappersbinge. Det är inte klokt hur snabbt kassen fylls, några dagar bara... "lite" pappersprassel... och vips! – så är den bräddfylld och putar med magen.

Det är verkligen bra att vi numera återvinner det mesta av allt papper vi använder. Skogens ståtliga träd tackar oss för det. Varje gång jag gör pappersslängnings-turen till sopbodan så försöker jag tänka på det. Det gör att kassarna känns lite lättare när jag kånkar dem nedför trapporna.

Nu är det dags igen att "sopa" undan veckans cellulosa-chock!

Håhå, jaja!

Och idag är det vårdagjämning!

Jaaa!  

NORRBOTTNISK HEMSLÖJD

I bloggen den 15 juni lovade jag att (hm... om någon dag) visa bilder från Hemslöjdens utställning på Norrbottens Museum. Det har nu gått drygt fjorton dagar, men bättre sent än aldrig.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, firar 100 år i år, och Norrbottens Läns Hemslöjdsförening har t.o.m. funnits i 130 år. En aktningsvärd siffra.

Nu ställer föreningens 380 medlemmar ut norrbottniska slöjdalster från dåtid till nutid, baserade på återbruk, hållbarhet och kontinuitet och tillverkade med kärlek, glädje, humor, klurighet och sinne för det vackra.

Bilder (från mobilen, utom den första), klickbara x 2.

380 hjärtan. Varje medlem har tillverkat ett.

Hjärtligt av trådrullar och garn...

...och tandborstar.

Ett penn-hjärta.

En metallisk fågel med pappersrullar i näbben.

En liten mix av trä och textil.
Jag gillar den svarta kudden i mitten med broderi som påminner om en påfågel.

Färgglad stol.

Ljuvligt vackra vantar.

Väggvackert.

Runt hela utställningslokalen satt pinnar med uppträdda vantar i alla färger, mönster, material och tekniker man kan tänka sig.

Så... äntligen blev det ett inlägg om detta.

Ha en fin kväll!

NALLEN SOM KAN SLÅ KULLERBYTTOR

Det ligger en bloggutmaning ute på nätet – att visa de djur man samlat på sig. (Alltså inte de levande.) Eftersom det blir för mycket att visa alla små, olevande djur jag har i hemmet, så väljer jag att bara visa ett av dem:

Min lilla gulliga träbjörn som kan slå kullerbyttor. 

"Först slår jag en kullerbytta åt ena hållet...

... och sedan åt det andra."

Denna lilla björn i trä är ett under av fantastisk formgivning. Den har en perfekt avvägd balans! Det är märkligt att den inte tippar över åt någon sida.

Nallen är köpt på Hemslöjden för 15-20 år sedan och jag vet att jag tyckte den "kostade skjortan", tyvärr minns jag inte den exakta summan, men det var mellan 300 och 400 kronor. (Mycket pengar då.) Jag funderade länge innan jag köpte den, men jag hade blivit lite småkär i nallen så till slut fick den följa med hem. Den brukar få visa upp sina konster för alla besökare och de faller alltid för kullerbytte-charmen.

Det är en finsk konstnär som tillverkat den och jag tror att han hade erhållit något pris för designen. Vilket jag verkligen kan förstå. Björnen var omålad när jag köpte den, men jag tyckte den hade helt fel färg. Björnar ska vara bruna. I alla fall om de inte bor i polartrakterna. (Kanske jag gjorde den – och mig – en björntjänst som målade den brun?)

Nallen är brännmärkt under sina labbar.

Är det någon som har upplysningar om konstnären som gjort den? Jag skulle bli mycket glad för lite info. Jag har letat på nätet, men tyvärr utan resultat.

Brum, brum för idag!