GRATTIS KÄRA MORMOR!

Den första april 1876 föddes min mormor. Det är alltså idag 146 år sedan.

Tanken svindlar. Inte undra på att jag, hennes barnbarn, nu är en gammal tant.

Jag var bara sju år när mormor dog så jag har inte så många minnen av henne.

Hon var dessutom sjuk de sista åren så jag minns henne bara sängliggandes.

Mormor fick sitt första barn när hon var 36 år. Det barnet skulle många år senare bli min mamma.

Sedan fick mamma vänta i fem år på sin lillasyster. Och med henne blev familjen komplett.

Mormor som brud.

Guldarmbandet som hon bär på sin vänstra arm är numera mitt.

Däremot har jag, mig veterligt, aldrig sett hennes halssmycke. Det ser spännande ut.

Arvegods — mormors hattask i spån.

Jag uppskattar att jag kan ta fram och beundra mormors hattask med den vackra hatten.

Båda fortfarande i utmärkt skick.

I hattasken, under hatten, ligger även några av mormors kläder.

De har jag tidigare visat här på bloggen.

Om någon är intresserad så finns de bl.a. på nedanstående länk:

https://antasnaque.blogspot.com/2010/04/fran-mormors-garderob.html

Slutar dagens inlägg med en förhoppning om att ni klarar er från alltför mycket lureri.

Må väl och njut av första riktiga vårmånadens första dag.

EXTRAKNÄCK

Så här på tidig fredagskväll blir det ett kort blogginlägg inför helgen. Efter två datorfria dagar kan det vara dags att både uppdatera och uppdateras. Datorn har fått vila en hel del den senaste tiden. På något sätt har den inte känts som prio ett.

Jag tror att det, för de flesta, är lite datorstiltje så här under sommaren, i alla fall på bloggerifronten. Vi sysslar med så mycket annat denna tid på året.

Idag har jag t.ex. extraknäckt som elektriker. Här hemma, åt mig själv.
(Klickbara bilder.)

För en tid sedan gick lamphållaren till min fina golvlampa sönder och nu har jag äntligen kommit mig för att köpa en ny och i eftermiddags monterade jag den.

På plats — och den verkar fungera!

Den här golvlampan betyder extra mycket för mig eftersom det är min pappa som tillverkat den för en massa år sedan. Den kurviga lampskärmen har jag gjort.

 Så här såg originalskärmen ut. En rak och återhållsam modell.

Jag önskar att den hade funnits kvar, jag gillar den skarpt.

Det får bli allt för idag.

Hoppas ni får en solig och lagom varm helg med många trevliga aktiviteter.

Här kommer några tips!

Och så en liten söt bildserie som bonus.

 

  

GAMLA FOTOGRAFIER

Det är spännande att titta på gamla foton. Och särskilt när det är släktfoton.

Man får verkligen insikt om att man bara är en liten länk i en (o)ändlig kedja.

Perspektivet blir plötsligt ett helt annat.

(Bilderna klickbara x 2.)

 Min mors familj 1932, det år mina föräldrar gifte sig.

Min mormor, moster, mor och morfar.

Halskedjan som mormor bär är numera i min ägo.

Mormor när hon arbetade som fotograf i USA.

Under etiketten Nära och kära kan man läsa mer om bl.a. mormor.

Svågrar - mormors bror och make, d.v.s. morfar (i mörk mössa).

(Men vad är det brodern lindat kring benen?)

Tre av syskonen som emigrerade till USA från Västerbotten kring sekelskiftet 1800-1900.

Stående mormors bror E och mormor.

Sittande mormors bror O med fru och barn.

Jag tycker mormor och hennes svägerska har så vackra kläder.

Ha en skön lördagskväll önskar en (för länge sedan!) mycket ung

SKYDDSÄNGLAR, VI BEHÖVER ER!

I dessa tider när det händer så mycket hemskt skulle det behövas fler skyddsänglar.

Man har ju hört ryktas om att vi alla egentligen har en vingbeprydd vän som hela tiden vakar över oss men i så fall är det många av dem som borde byta jobb.

Vissa tycks inte riktigt uppfylla de stränga anställningskraven. Eller snarare, de orkar inte.

 Det är omöjligt att jobba och vara alert dygnets alla timmar, alla dagar i veckan. Speciellt med tanke på hur farligt och otryggt många av deras arbetsgivare lever för tillfället. Att klara jobbet då kan få vem som helst att bli utbränd och gå i väggen.

Nu raljerar jag över allvarliga saker, men ibland behöver man lämna allvaret för en stund.

Tillståndet i världen och de nyheter det orsakar gör att man nästan stänger öron och ögon emellanåt.

Man längtar så efter en stunds paus från allt skrämmande och tragiskt och efter att få fnissa lite åt något fånigt och bagatellartat. Som t.ex. ett småtramsigt blogginlägg. 

Hur som helst, nu skickar jag ut fyra av mina egna änglar i världen. Åtminstone bilder på dem.

Kanske de kan ge någon ett litet leende.

(Som vanligt klickbara bilder.)

Denna fina ängel målade min mormor 1905. Tavlan hänger i mitt sovrum.

En söt och blomsterprydd ängel från 1920 som min mamma prydde sin barndoms julgranar med.

 En lekfull ängel som jag fått av min väninna G. 

 Och så tre bilder av den sovande ängeln som jag för flera år sedan bara var tvungen att köpa.

Bedårande söt sussar den lugnt på en hylla ovanför min säng.

Men här har den fått sova en stund ovanpå sängen.

 

Jag hoppas och önskar att massor av skyddsänglar ska sväva runt alla de utsatta människor som just nu kämpar sig till en bättre och tryggare tillvaro. Och även se till alla dem som på olika sätt försöker hjälpa de utsatta. De är alla änglar, var och en på sitt sätt. Och de jobbar också långa skift.

Må väl! 

KVINNORNAS DAG

Gamla foton på tre generationers kvinnor.

De flesta av bilderna har jag visat tidigare här på bloggen men fina foton tål att ses igen.

Min mormor hade arbetat som fotograf (bl.a. i Minneapolis/St. Paul, USA) och jag antar att det är därför som det i mina gömmor finns många fler foton av henne, min mamma och moster än av min farmor, min pappa och hans syskon.

Bilderna är klickbara.

 Mormor

 

 Mormor

Mormor i USA

Mormor och mamma

 Mamma ca 3 år

 Bloggerskan Annica ca 3 år

                                Mormor                                                         Farmor

Kvinnor, hoppas vi får en fin avslutning på vår egen dag!

EN RIKTIGT GOD JUL!

... önskar jag mina kära bloggläsare med några bilder (klickbara) av min barndoms krubba.

Ni har helt rätt om ni tycker att ni känner igen bilderna - 

de kunde/kan nämligen även betittas på bloggvideon jag gjorde till julen 2011.

Men de syns bättre här.

Krubban och dess figurer har genom åren blivit lite tilltufsade.

Men den ger kära minnen om jular som passerat.

 

 Som avslutning visar jag också i år mina favoritbokmärken från när jag var barn.

Jag tyckte så mycket om dessa änglar, tryckta på styv kartong och beströdda med silvrigt glitter.

Visst är de söta? 

Önskar att ni alla får en skön och fin julhelg.

Var rädda om varandra! Och om ni måste ut i trafiken:

Kör försiktigt!