... är att jag SER bra igen!
För ungefär tre veckor sedan opererades mitt högra öga för grå starr.
Det är ett ingrepp som jag verkligen oroat mig för.
Men ibland är man bara tvungen att göra saker som känns helt omöjliga.
Jag kan ärligt erkänna att jag inte sov speciellt mycket natten före operationen.
Men eftersom jag endast hade kvar ca 5% syn på högra ögat och ungefär 20% på vänstra så det var helt nödvändigt att komma över rädslan och låta ögondoktorn göra sitt jobb.
Operation gick galant men tog lite extra tid p.g.a. att jag hade sååå mycket starr.
Läkaren sa att ingreppet blir besvärligare då linsen är väldigt grumlig.
Man bör alltså inte göra som jag och vänta alldeles för länge med operation.
Förr sades det att "starren skulle mogna" innan man opererade men det gäller inte längre.
Det var alldeles fantastiskt att omedelbart efter ingreppet kunna se klart igen!
Tänk att från att ha sett suddigt under lång tid till att kunna upptäcka världen på nytt!
Plötsligt var alla konturer och detaljer skarpa och alla färger klara och lysande.
Rena magin!
Ögondoktorn hade svingat sitt trollspö över mitt dimhöljda öga.
Och i tisdags var det dags för magi igen när vänsterögat skulle åtgärdas.
Det är bara så fantastiskt att åter ha TVÅ fungerande korpgluggar.
Jag njuter av att kunna se på TV och dator igen nu när jag inte längre måste blunda med det suddiga högerögat för att det stör så enormt mycket.
Jag har alltid haft väldigt god syn – visserligen närsynt men med korrigerande glasögon har jag sett mycket bra även på långt avstånd.
På nära håll har jag oftast tagit av mig dem; jag har ju sett som allra bäst då.
Varje år görs det ungefär 100 000 gråstarrsoperationer i Sverige.
Alla jag känner som varit med om ingreppet har sagt att det var en "baggis".
Ingenting alls att oroa sig för.
Jag har inte trott dem. Men nu kan jag nog hålla med. Det gick mycket bättre än jag föreställt mig.
Och det är helt underbart att det är gjort!
Om några veckor ska jag på återbesök till ögondoktorn som vill kolla upp att allt är okej.
Och om ett par månader är det dags att besöka optiker för att skaffa nya glasögon.
Det ser jag fram emot. Hoppas jag hittar några riktigt snygga bågar.
"Klarsyntheten" ska firas!
Funderade igår över att jag nu faktiskt har några "reservdelar" i kroppen.
(Hoppas jag slipper fler.)
Amalgam (usch!) och kompositmaterial i tänderna.
Efter hjärtinfarkten 2019 sattes det in flera stentar i hjärtats kranskärl.
Efter trapp-fallet med söndertrasad fotled hösten 2024 blev det "metallskrot" i höger fot.
Och nu ... plastlinser i ögonen.
Jag är så innerligen tacksam över att det finns "reservdelar" att ta till i vår moderna tid.
Hade jag levt för länge sedan hade jag haft det ganska jobbigt.
Där skulle jag ha haltat omkring på min söndertrasade fot, trevande mig fram i gråstarr-dimman, med skruttiga, värkande tänder och svår hjärtsnörp.
Tills liemannen hunnit upp mig och avslutat mitt lidande.
Kan man vara annat än tacksam?
.gif)
