onsdag 31 december 2014

GOTT NYTT ÅR - FRÅN MINUS TILL PLUS!

  Vi börjar med vädret - detta alltid lika populära ämne.
 I måndagsmorse när jag tittade på termometern så visade den 26 minusgrader.
Inte ens nästippen släpps utanför dörren när det är så kallt.
Under dagen steg temperaturen till runt -14 och tisdagsmorgon var det -9.
Men på årets näst sista kväll var det +2,5 grader!
Tala om temperaturskillnader!
Efter gårdagens mat-shopping tog jag en promenad för att hinna ta några bilder av det otroligt vackra, vita sagolandskapet innan de utlovade plusgraderna och regnet skulle förstöra det.
När jag knäppt de två första bilderna började det droppa!
Och det regnade riktigt intensivt.
Men jag fick mina bilder!
Tyvärr måste jag dock medge att de inte gör det snövita och frostiga full rättvisa.
Det var mycket vackrare i verkligheten.
(Klickbara bilder.) 
 
 
Trots att klockan var mitt på dagen, ca 12:30, var det ändå så pass skumt ute att kamerans automatblixt ville ljusa upp motiven. Under det skyddande trädet hukar en helgledig släpvagn och dess reflexer glimmar till av blixten. 
 
 
 
Om ni klickar på bilden ovan och tittar noga så syns de små lamporna som lyste så fint bland de snötyngda grenarna.  
En omstoppad båt tar vintervila.
Om några månader ska den ut igen och guppa på de sju haven.
Nu väntar ett nytt år - och vi kan bara hoppas att det ska bli 365 goda, lyckliga dagar.
Men för de flesta av oss kommer 2015 att innehålla både glädje och sorg.
Och vi kan bara göra det bästa att allt som händer.
Vi kan i alla fall börja med att vara försiktiga i trafiken och med raketerna och de levande ljusen.
Och visst vore det trevligt om alla fick uppleva en lagom vit nyårshelg...

 Jag önskar och hoppas att vi "syns" nästa år igen!

onsdag 24 december 2014

EN RIKTIGT GOD JUL!

... önskar jag mina kära bloggläsare med några bilder (klickbara) av min barndoms krubba.
Ni har helt rätt om ni tycker att ni känner igen bilderna - 
de kunde/kan nämligen även betittas på bloggvideon jag gjorde till julen 2011.
Men de syns bättre här.
Krubban och dess figurer har genom åren blivit lite tilltufsade.
Men den ger kära minnen om jular som passerat.
 

 Som avslutning visar jag också i år mina favoritbokmärken från när jag var barn.
Jag tyckte så mycket om dessa änglar, tryckta på styv kartong och beströdda med silvrigt glitter.
Visst är de söta? 

Önskar att ni alla får en skön och fin julhelg.
Var rädda om varandra! Och om ni måste ut i trafiken:
Kör försiktigt!

fredag 19 december 2014

IDIOTISKT LURENDREJERI

Ja, nästan hela årets!

På onsdagsmorgonen förra veckan hittade jag min dagstidning i sällskap med Svensk Damtidning på hallgolvet nedanför brevinkastet.
Eftersom jag inte prenumererar på Svensk Damtidning (har aldrig gjort det och har inte ens haft en tanke på att göra det), så var min första reaktion att tidningsbudet av misstag lämnat den hos mig.
Jag lade tidningen i en plastpåse, skrev några rader till tidningsbudet att det måste blivit något fel och hängde sedan påsen på utsidan av ytterdörren.
Därmed trodde jag att allt var okej.
Icke.
På onsdagsmorgonen denna vecka trängdes återigen dagstidningen med Svensk Damtidning på hallgolvet.
Nu började jag undra om tidningsbudet kanske gick i sömnen så där tidigt på morgonen.
Än en gång lade jag damtidningen i en plastpåse, skrev en lapp och hängde påsen på ytterdörrens utsida.  
Igår var jag på "stadsbesök" och när jag kom hem vid 17-tiden låg en massa brev och reklam innanför dörren. I posthögen fann jag ett brev med bifogad faktura från Aller Media AB (där bl.a. Svensk Damtidning ingår). Man hälsade mig varmt välkommen som prenumerant och väntade sig betalning på 99 SEK, alternativt 199 SEK senast den 28 december 2014.

Plötsligt förstod jag att jag blivit utsatt för lurendrejeri. Inte av Aller Media utan av någon idiot till hjärnbefriad skitstövel som tecknat en prenumeration i mitt namn.
Jag kokade inombords. Blodtrycket var mycket nära hälsovådlig nivå.

(Man eller kvinna, det här måste vara dumskallen i fråga på jakt efter sin hjärna.)
-----
Jag kollade igenom de två A4-arken jag fått från Aller Media och hittade ett telefonnummer till  kundtjänsten som hade öppet mellan 08 och 18.
Adrenalinpåslaget var på topp när jag ringde upp numret. Efter några knappval så meddelade en röst att jag hade nummer 37 i kön.
Nummer 37! VAD???
Efter nära 45 minuters väntan var jag äntligen nummer 1 (ett) i kön. Och så hörde jag en man i luren som undrade vad han kunde hjälpa till med. Då var klockan ca 17:57, alltså bara några minuter innan kundtjänsten stängde för dagen.
Och nu hade jag lugnat mig - det var ju inte Aller Media-mannen jag var arg på.

Jag berättade min historia och att jag skickat tillbaka tidningen med tidningsbudet två gånger.
Han frågade varför jag inte genast ringt Aller Media.
- Eftersom jag inte är prenumerant, och heller aldrig har varit det, så tog jag för givet att tidningsbudet lagt tidningen i fel brevlåda, svarade jag och fortsatte:
 - Jag skulle gärna vilja ha en kopia på prenumerationsbeställningen.

Han svarade att den antagligen inte fanns kvar. (Allt läggs förstås över på data snarast möjligt.)
Men han kunde upplysa mig om att beställningen kommit in den 28 november 2014 och var skriven på ett reklamblad som följt med den veckans (vecka 48) Svensk Damtidning.

- Och vad gör jag nu? frågade jag.
- Jag har tagit bort prenumerationen, svarade mannen. Den är makulerad. Men du kommer att få även nästa veckas Svensk Damtidning.
- Nej, varför det? undrade jag.
- Ja, den är redan hos distributörerna.
- Men du lovar att jag kan riva inbetalningskorten och inga kravbrev eller kronofogdar kommer framöver?
- Ja, absolut! Jag har avregistrerat prenumerationen.

Ja tack, det lät bra.
Jag hoppas nu bara att det inte kommer någon fler tidning som jag inte beställt.
Hädanefter kommer jag att slå larm omedelbart om jag får minsta lilla misstanke om felaktigheter.
Vad det är må röra sig om! Hellre en gång för mycket än en gång för lite.

Gissa om jag funderar på vem som prenumererat på Svensk Damtidning i mitt namn!!!
Den idioten borde få sig en rejäl åthutning.
 Jag skulle gärna gå lös på personen med både sopkvast och mattpiska!
Det vore ett sant nöje!
Nu bör jag nog skriva en ny lapp till det stackars tidningsbudet:
"Förlåt att jag tog för givet att det var du som lagt tidningen i fel brevlåda. Och två gånger dessutom. Jag visste inte att någon gjort en kupp mot mig."

Det är hemskt att det är så lätt att lura människor. Fler och fler drabbas av bedragare och bl.a. internet har gjort det enkelt för många skumma typer.
Nyligen hörde jag om en man som i sin brevlåda fann bankkort med sitt namn - men som han inte beställt. Som tur var så var brevlådan försedd med lås. Han hade genast tagit kontakt med den aktuella banken så det bedrägeriet stoppades i tid.

Det känns otryggt och trist att bli utsatt för sådana här saker.
Jag är alltid väldigt noga med att ta bort namn och adress på allt jag kastar i soporna. Ja, jag är faktiskt nästan löjligt försiktig i allt jag företar mig.
Men det är tydligt att skumma typer kan komma åt en ändå.

Gårdagens post innehöll även en avi (ingen avsändare) om att jag har ett stort brev att hämta på "Posten". Jag hoppas innerligt att det inte är en välkomstgåva från Aller Media för prenumerationen på Svensk Damtidning.
Jag kommer att kolla brevet innan jag går med på att hämta ut det.
 
Slutar med två bilder tagna med mobilen (klickbara) från gårdagens stadsbesök.
Storgatan västerut.
Gula Paviljongen på Storgatan utanför Shopping.
Stadens nya juldekorationer ser nästan ut som flygplan eller fåglar med utsträckta vingar.

Önskar alla en skön och o-stressad fjärde advent!
P.S. till Tomten:
Den där knäppskallen som prenumererat i mitt namn ska inte ha den minsta lilla julklapp!
Den enda klapp som ska utdelas ska vara hård - och på baken!
Så de´ så!

fredag 12 december 2014

ELEVATION OCH PUMLOR

Förra veckan tjuvstartade jag julklappsöppnandet.
Lite tidigt kan tyckas, men eftersom jag var både givare och mottagare av den speciella klappen så var det helt okej.
Det var inget litet paket som de två stabila tomtenissarna... jag menar budbilskillarna... kom kånkandes på. Nej då, det mätte 90 x 200 cm och vägde si-så-där 76 kg.
 Med de måtten så kanske ni anar paketets innehåll. Javisst, en säng.
Men ingen helt vanlig säng utan en elevationssäng. Ni vet en sådan där slaf som man kan höja/sänka huvud- och fotända på. Detta görs "enkelt" med en trådlös fjärrkontroll.
Men det gäller att trycka rätt och trycka lagom länge.
Rätt vad det är så ligger man där som ett ihopknycklat, levande V om man råkat trycka lite för länge på "uppåt"-knapparna.
Håller man bara inne "fotände-uppåt-knappen" kan man däremot hamna i en underlig L-vinkel med fötterna i taklampan.
Här ber tomten en stillsam bön för att sängens fjärrkontroll ska fungera som det är tänkt.
Här nedan en bild på min egenköpta julklapp.
Jag kan meddela att jag numera sover som en prinsessa på ärten - på mycket högre höjd än förr.
Detta resulterade i att de gamla nattduksborden var tvungna att också bytas ut.
De såg ut som taxar vid den ståtliga Temprakonen.
Och ovanpå taxarna anade man bara översta toppen på sänglamporna.
Även sovrums-TV:n måste få en mer upphöjd plats för att kunna betittas ordentligt.
(Nej, min tidigare sovplats var INTE en madrass på golvet!)

Det har varit ett väldigt funderande, ommöblerande och nytänkande i hemmet den senaste veckan.
Det är inte riktigt färdigfunderat än. Men det börjar närma sig.
Det är märkligt att så fort man köper något nytt eller ändrar någon liten sak hemmavid så får det oanade konsekvenser. Det följer alltid med en massa extra jobb som man inte räknat med.
Det nya passar helt enkelt inte ihop med det gamla. Eller om det är tvärtom.
Nu över till något helt annat.
Dessa glittrande och dinglande saker kallar de flesta för jul(grans)kulor.
Här uppe i norr kallar vi dem pumlor!
Det är naturligtvis den rätta benämningen! Och äntligen har även Svenska Akademien insett detta!
I nästa års SAOL (Svenska Akademiens Ordlista) kommer ordet pumla att finnas med.
Det är på tiden.
Julkula... hmmfff!
Pumla heter det! 
  
Önskar alla en trevlig Luciadag och tredje advent!

måndag 1 december 2014

JULIGA KALENDRAR, FILMER OCH TIDNINGAR

Det börjar dra sig mot jul.
Idag är det första december. Igår tändes det första adventsljuset.
Och idag öppnade man första luckan i SVT1:s julkalender.
Jag tror inte att jag kommer att följa årets upplaga - den verkar innehålla alldeles för mycket sol, värme och badstränder.
Jag vill ha snö, pepparkaksbak, luciafirande och vintrig julstämning.
Alltså var det bara att skicka efter två av SVT:s tidigare kalendrar...
... "Teskedsgumman" från 1967 med Birgitta Andersson och Carl-Gustaf Lindstedt.
Och...
... "Julstrul" från 1984.
Jag gillade Staffan Ling och Bengt Andersson. De var så där lite lagom galna - på ett härligt sätt.
För tredje året i rad öppnar jag kalenderluckor även på datorn. Den engelska konstnären Jacquie Lawson gör vackra adventskalendrar där man interaktivt utformar delar av kalendern. Det är jättekul att få designa snöflingor, klä julgranar, lägga pussel, spela Solitaire, Memory, o.s.v.
Det här blir jag aldrig för gammal för! Hoppas jag!!!
  video
"The Market"
video
"Family room"
Idag dunsade årets sjätte och sista nummer av den trevliga och intressanta tidningen Scandinavian Retro ner på hallgolvet. Den ger alltid upphov till sköna nostalgitrippar.
Engelska Homes & Gardens julnummer fick följa med hem vid senaste stadsbesöket.
Däremot har Antikvärlden och Hem & Antik hittat sin väg in genom brevinkastet - precis som Scandinavian Retro.
 
Långfilmen White Christmas från 1954 hade gjort sällskap med julkalendrarna till min adress.
Jag minns att filmen gått på TV och att jag gillade de vita vidderna i staten Vermont dit bl.a. Bing Crosby och Danny Kaye beger sig.
Jag har tidigare berättat att jag älskar amerikanska julfilmer och någon trevlig filmkväll under julhelgen (eller före!) blir det "I´m dreaming of a White Christmas..." för hela slanten.
Och så tar jag naturligtvis för givet att alla TV-kanaler också kommer att bidra med en eller annan julrulle från det stora landet i väster.
Härligt!
 
Visst struntar ni i julstressen och bara njuter av den fina adventstiden?
Klokt!