fredag 31 december 2010

GOTT SLUT OCH GOTT NYTT!

Nyårsafton 2010.
Om ungefär tretton timmar stiger vi in i 2011. Det nya året ligger där som ett ark papper, alldeles oskrivet. För de flesta av oss kommer det att fyllas med en blandning av glädje och sorg, framgång och misslyckande, hälsa och sjukdom. Skratt och gråt om vartannat.
Någon har skrivit:
"Livets sorg och glädje ligga lika nära.
Ofta får vi båda när vi ett begära."
-
Låt oss hoppas att det blir mest skratt. Att det blir ett bra och lyckligt år.
-
-
När kyrkklockorna ringer på nyårsnatten kan vi väl gemensamt önska att jorden får bli en lugn och trygg plats för oss alla. Och att de kloka människorna får styra - inte galningarna.
-
-
Man kan bara hoppas att de skott och smällar som hörs runt vårt klot i natt kommer från nyårsraketer - inte från vapen. Och att raketerna skjuts upp av ansvarsfulla vuxna - inte av tuffa barn och ungdomar.
-
-
Varje år händer det en massa olyckor med fyrverkeripjäser därför att folk inte handskas med dem på ett vettigt sätt. Raketer är inga leksaker, de kan orsaka livshotande skador om olyckan är framme. Alla vet detta och ändå får nyårsnattens dumheter och nonchalans förödande konsekvenser för så många. Den verkliga boven i dramat är ofta alkoholen.
-

Det här blev en allvarlig nyårsblogg, men jag önskar verkligen att folk får en fin och minnesvärd övergång till det nya året. Det är så synd att ett ögonblick av oförstånd ska förstöra resten av livet. Vi bör vara rädda om varandra - och oss själva. Då börjar det nya året på rätt sätt.
-
-
Nu hoppas vi på - och bestämmer oss för - ett
GOTT NYTT ÅR!

onsdag 29 december 2010

MINUS 29

I morse visade min termometer 29 minusgrader. Då var det skönt att få stanna inne i hemmets värme och bara titta ut på det isande kalla. Jag kände verkligen med alla som måste trotsa kylan och skynda iväg till arbete, dagis, möten. Att sätta sig i frost-stela bilar, vänta på bussar, ta cykel eller apostlahästar är speciellt tungt när kvicksilverstapeln knappt är synlig.
Jag bugar mig tacksamt och ödmjukt för alla produktiva människor som denna iskalla och snörika vinter håller igång Sverige. Ni är vardagens hjältar.
-
Onsdagen den 29 december 2010, klockan är 14.56 - och det är redan mörkt.
Men ljuset är på G.
-Trots att julen är över verkar tomten vara i farten. På min balkong kan jag fortfarande skymta hans röda luva. Eller också har han bara glömt kvar den.
-
Nu är det bara ett par dagar kvar av år 2010. Snart ska vi komma ihåg att skriva en etta i stället för en nolla i slutet. Det kan bli fel ett par gånger innan man vant sig.
Gott slut på vecka 52!

söndag 26 december 2010

JULSLUT

Efter välförrättat värv så tar nu tomten igen sig i favoritfåtöljen...
-
... eller - i värsta fall - ligger utbränd på Nordpolens snö.
-
Hoppas bara han hinner hämta sig till nästa jul!
Ett år går ju så fort.
-
GOD FORTSÄTTNING!

fredag 24 december 2010

GOD JUL!

Puh, det var i verkligen i sista minuten! Men jag hann önska er alla en riktigt
GOD JUL
innan julaftonen går över i juldag.
-
Må alla ni som planerat och jäktat inför dessa helger få det så bra som möjligt. Att det finns tid till att göra trevliga saker tillsammans med nära och kära. Och att finna stunder till avkoppling och återhämtning. Det behövs särskilt mycket just nu när mörker, snö och kyla kan ta på både krafter och humör.
-
Jag har undrat förr och jag undrar igen: Varför ska det vara så svårt för vädergudarna att bjuda på fem minusgrader, sol och lugnt? Det vore ett vinterväder lämpligt för härligt friska promenader eller en tur med sparken/skidorna/skridskorna. Eller kanske en sväng med snöskotern. Stryk det som ej önskas.
-
Men nu är det för kallt, snöigt och blåsigt för de flesta utomhusaktiviteter. (Snöskottningen dock ett måste.) Vi kurar mest inne och eftersom elementen går på högvarv blir inomhusluften torr och obehaglig och oftast när man tar i något får man en stöt. Statisk elektricitet får åtminstone mitt hår att stå som en flurrig gloria runt huvudet och torrluften gör mina händer till sandpapper. Jag sätter kärl med vatten på elementen men vips! så är de tomma. Kanske man skulle investera i en riktig luftfuktare. När jag tvättar så kör jag centrifugeringen på låga varv, bara så pass att kläderna inte droppar, och sedan sprider jag ut hela byken i hemmet för att självtorka och sprida lite fukt under tiden.
-
I spegeln möter jag ett torrfnasigt, gråglåmigt ansikte som stramar vid minsta lilla antydan till leende. Fuktbevarande krämer håller fejset mjukt och normalt i ca fem minuter. Sedan återgår det till att se ut som det genomgått en icke så lyckad ansiktslyftning. Utom dubbelhakan förstås, den dallrar lättsinnigt lös och ledig. Varför stramar inte den???
-
Men nu kom jag ju alldeles från ämnet - julen. Jag hoppas den ska bli precis som ni vill ha den. Allt efter tycke och smak.
Ha det gott!
En burk från 1995, som är som en uppslagen bok, med glasögon och fickur i relief. Följande (lätt skrytsamma rader) står att läsa på burkens undersida:
This delightful tin is just one in a range of beautiful small and large book tins which mark the opening of a new chapter in The Silver Crane Company´s range of innovative tinware. We have once again stretched the boundaries of conventional tinware by increasing the depths and detail of the embossings on the lid, thereby enhancing the authentic look and feel of this wonderful tin.
The novel idea for this range of tins was inspired by the splendid books of days gone by. Explore the pages of this book and allow your mind to conjure up the nostalgia of early 20th Century England.
This marvellous book tin, along with the others in the range, is highly collectible and we hope will give you volumes of enjoyment in years to come.
Another classic tin from
The Silver Crane Company
Probably the best tins in the world
Som ni ser - här vilar ingen falsk blygsamhet. Men burkarna är fina.
Jag har faktiskt en till från serien.

tisdag 21 december 2010

ÖVERST PÅ ÖNSKELISTAN

Förra veckan var jag på magnetkameraundersökning. Skulle den möjligen kunna tala om varför jag fullständigt oväntat tappade hörseln på höger öra på midsommardagen?
I går fick jag veta att allt var normalt, någon orsak till den plötsliga dövheten gick inte att hitta.
Av de 5-20 personer på 100.000 som varje år drabbas av plötslig dövhet/hörselnedsättning får ca 85% förbli ovetande om varför det hände. Det går inte att finna någon orsak. Nu tillhör jag alltså den gruppen.
-
Egentligen spelar det inte så stor roll. Det är jobbigt att vara i det närmaste halvt döv, vad det än beror på. För det är som det är. Det är bara att ta en dag i sänder och hoppas på det bästa. Förbättring kan ske upp till ett år. Och jag har inte ont. Det värsta är nog att jag blivit så extremt ljudkänslig. Allt högerörat kan höra är skrälliga, förvrängda, metalliska ljud. Men några ord klarar det inte att urskilja. Jag har ju också fått en besvärande tinnitus. Sedan saknar jag förstås musiklyssnandet. Det är omöjligt att njuta av musik som det är nu. Några julkonserter har det inte varit tal om. Jag har nog svårt med kökskranens strilande stråle eller kundvagnarnas skramlande i mataffären.
-
Överst på min önskelista till tomten står det: TVÅ fungerande öron! Tack!
-
I dag är det dan före dan före dan före dopparedan. Och över hela Europa råder kyla och snökaos. Många julfirare som planerat att resa och fira jul med sina nära och kära får kanske ändra sina planer och stanna hemma i stället. Överallt är det väldiga kommunikationsproblem nu när Kung Bore kopplat järngreppet.
Och visst kan man tycka att björnar är förståndiga varelser?
Att under vintern gå i ide är faktiskt en god idé.

lördag 18 december 2010

LITE KUL FÖRE JUL

Vad sägs om lite fnitter i julbrådskan?
Skratt ska ju vara bra mot stress.
-
-
-
Ren-a SÄPO!
-
Dags för "Renässans?"
-
"Finns det några snälla tomtar här?"
"Näe."
-
"Ung och bortskä... försigkommen."
-
Ha en trevlig och rolig fjärde advent!

fredag 17 december 2010

EN ANNORLUNDA JULSÅNG

För några år sedan hörde jag en sådan vacker sång i en amerikansk TV-series julavsnitt. Efter lite detektivarbete på nätet så fick jag fram att sången hette "River", var skriven av Joni Mitchell och sjöngs av Sarah McLachlan.
-
Lyssna till den på den här länken:
-
Bilder tagna 15 december 2010, kl 11:45
-
Nu har vi fredag igen. Om precis en vecka är det julafton.

lördag 11 december 2010

RÖJNINGSARBETE

Köksfönster i svart och vitt. Men adventsstake och röd liten luva avslöjar att julen är i antågande.
---------
Under den gångna veckan har jag städat i förråd, skåp och garderober. Det var inte så jobbigt och ambitiöst som det låter. Egentligen gjorde jag mig bara av med en massa saker som jag inte behövde längre. Och några prylar fick byta plats inom hemmets väggar.
-
I tisdags kom två killar från Röda Korsets Kupan och hämtade en del av mitt ratade överflöd. Jag hoppas att de prylarna ska komma till användning igen och glädja någon ny ägare i stället för att vara hyllvärmare hos mig. Visst är det lite miljövänligt med saker som lämnas till Kupan, Myrorna, kommunens återvinningscentral eller säljs på loppis och internet? Alla vinner ju på det. För att inte tala om hur roligt det är att fynda på dessa ställen. (Förklaringen till överflödet!)
-
Kalle Anka ser riktigt glad och förväntansfull ut inför städningen. Han har t o m satt skurborstar på fötterna.
Min inställning till städning kan man se på skurhinken till höger.
-
Att damma och feja är inte det roligaste jag gör. Men jag är överlycklig när dammsugarmagen är mätt och full av dammtussar, smulor och skräp. Det är härligt med städning!
När den är färdig.
-
I morgon är det tredje advent. Dagarna springer på snabba fötter och snart börjar det ljusna igen. Onsdagen 22 december infaller vintersolståndet. Så, håll ut!

torsdag 2 december 2010

PÅ G!

Efter ett par års funderande så har jag äntligen kommit till skott! Jag har köpt ett gång/löpband! Nu finns inga ursäkter längre att strunta i den dagliga promenaden. Kom vatthalka, snöstorm, iskyla, tropikvärme, ösregn, blixt och dunder! Jag bryr mig inte, jag tar min motionsrunda i hemmavärmen och tittar förnöjt ut genom fönstret på vädergudarnas nyckfullhet. Kan de inte bjuda på vettigt väder - just nu innebär det sol, vindstilla och minus fem - så stannar jag inomhus. Jag kan ju alltid öppna fönstret (eller knäppa på fläkten).
-
Från denna anskrämliga uppenbarelse tänker jag transformeras...

... med stor hjälp av denna pryl och lite karaktär (eller tvärtom)...

... till denna ljuvliga varelse.
Någon tidsgräns för denna fantastiska metamorfos har jag inte. Jag antar att den kommer att ta återstoden av min jordavandring. En vandring som nu delvis bedrivs på gångband.
-
Trevlig torsdagskväll!