ÖVERST PÅ ÖNSKELISTAN

Förra veckan var jag på magnetkameraundersökning. Skulle den möjligen kunna tala om varför jag fullständigt oväntat tappade hörseln på höger öra på midsommardagen?

I går fick jag veta att allt var normalt, någon orsak till den plötsliga dövheten gick inte att hitta.

Av de 5-20 personer på 100.000 som varje år drabbas av plötslig dövhet/hörselnedsättning får ca 85% förbli ovetande om varför det hände. Det går inte att finna någon orsak. Nu tillhör jag alltså den gruppen.

-

Egentligen spelar det inte så stor roll. Det är jobbigt att vara i det närmaste halvt döv, vad det än beror på. För det är som det är. Det är bara att ta en dag i sänder och hoppas på det bästa. Förbättring kan ske upp till ett år. Och jag har inte ont. Det värsta är nog att jag blivit så extremt ljudkänslig. Allt högerörat kan höra är skrälliga, förvrängda, metalliska ljud. Men några ord klarar det inte att urskilja. Jag har ju också fått en besvärande tinnitus. Sedan saknar jag förstås musiklyssnandet. Det är omöjligt att njuta av musik som det är nu. Några julkonserter har det inte varit tal om. Jag har nog svårt med kökskranens strilande stråle eller kundvagnarnas skramlande i mataffären.

-

Överst på min önskelista till tomten står det: TVÅ fungerande öron! Tack!

-
I dag är det dan före dan före dan före dopparedan. Och över hela Europa råder kyla och snökaos. Många julfirare som planerat att resa och fira jul med sina nära och kära får kanske ändra sina planer och stanna hemma i stället. Överallt är det väldiga kommunikationsproblem nu när Kung Bore kopplat järngreppet.
Och visst kan man tycka att björnar är förståndiga varelser?
Att under vintern gå i ide är faktiskt en god idé.