tisdag 28 februari 2017

VARDAGENS MYSTIK

Idag blir det ett kort och lite "mystiskt" inlägg.
(Klickbara bilder.) 
Kan ni gissa vad ovanstående bild föreställer?
Medan ni funderar så tar vi en titt på ett reklamblad.
Vad nu då? 29/2 ... Ö&B har tydligen fått för sig att 2017 är ett skottår.
Vore det så borde man kanske ge sig ut på friarstråt ...
Njae, det tål att tänka på. Noga.

lördag 25 februari 2017

BLANDAD BLOGG

Efter 3-4 dagars "till-och-från-snöande" (mest till!) så lyser äntligen solen. Den mulna, vitflurriga och konturlösa miljön utanför fönstret har plötsligt fått liv. Skuggor, dagrar, skarpa linjer och färger skapar kontraster och gör att utsikten blivit tredimensionell. Alla sinnen njuter.
I måndags var jag på ultraljudsundersökningen av hjärtat.
Bara ett par dagar senare fick jag läkarutlåtandet per brev. 
Hjärtat fungerar normalt (förutom flimret, förstås), men alltså ingen hjärtsvikt.
HURRA!
Bästa och roligaste beskedet på lääänge!
Om nu bara flims-flamsandet (och vibrationerna!) kunde upphöra så skulle jag bli överlycklig.
Då hade jag en anledning att använda näsduken med Brysselspets som jag fick av min moster när jag var i tonåren. Den överräcktes med orden:
— Den får bara användas till glädjetårar!
Efter alla dessa år är den fortfarande oanvänd.
Nej, nej, det är inte alls så tragiskt som det låter.
Under årens lopp har jag ofta skrattat så tårarna runnit men det har varit skratt-tårar.
Skratt-tårar är inte nödvändigtvis samma som glädjetårar.
De gånger glädjetårarna runnit har inte näsduken varit tillgänglig.

Så här ser näsduken ut.
Svagt gul med vackert spetsdekorerat hörn.
(Alla bilder är klickbara.)
Header-rubrik på min andra blogg.

Jag gillar ju att pyssla och syssla med olika saker, men under en lång tid har inte mitt pysslande varit prio ett. Dock, sedan några månader tillbaka känner jag att pyssel-lusten tilltagit. Jag har näthandlat både färg (mycket av den gamla hade torkat) och annat kul.
I veckan fick jag två paket, ett från Panduro (det andra på kort tid) och ett från Skapamer med varor som ska bli väldigt roliga att använda.
Det är första gången jag handlat hos Skapamer men det kommer säkert att bli fler.
Kul grejor — och snabbare leverans har jag aldrig varit med om! Beställde tisdag och fick paketet (hem till min brevlåda/postbox, tack Postnord!) i torsdags. Toppen!

Om jag lyckas åstadkomma något värt att visa så lägger jag upp det på Pyssel och Pinaler-bloggen.
Här nedan ett par exempel på vad jag målat tidigare, en tröja med älsklingsblommorna och en snurrplatta i trä. Ja, jag har visat dem förr.
Det var min lördagsblandning.
Ha en riktigt skön helg!

torsdag 16 februari 2017

POSTNORD BLIR POSTNÖRD

Varning för lååångt inlägg!
OBS!
Idag, 17 februari, har jag lagt till en uppdatering längst ner!
... går till
Förra måndagen anlände ett, av mig, efterlängtat paket till Postnords utlämningsställe (Coop-butiken) i min närhet. Jag hade tänkt hämta det under tisdagen men just den tisdagsmorgonen bestämde sig ena nattduksbordet för att "attackera" mig så illa att pakethämtning var omöjlig.
På onsdagen (8/2) ringde jag Postnord för att höra om jag kunde få paketet utkört till min adress. För övrigt en sträcka på ca 200 meter.
Jovisst, det skulle gå bra. Under torsdagen (9/2) skulle paketet köras ut — till en kostnad av 275 SEK. Det lät ju dyrt men det kunde inte hjälpas. Jag ville få hem paketet. Killen jag talade med kunde inte ge något som helst besked om NÄR på dagen leveransen kunde ske.
Inte ens om den skulle bli på för- eller eftermiddagen.
— Men kan chauffören ringa en stund innan han kommer? undrade jag.
— Jag skriver det, men jag kan tyvärr inte lova att han gör det, blev svaret.

Torsdagen kom, klockan började så småningom närma sig 16-tiden men inget paket hade dykt upp.
Fylld av onda aningar ringde jag Postnord för att kolla läget. Snart var ju arbetsdagen slut.
Precis som när jag ringde dagen före så krävdes det en massa knapptryckande på telefonen för att komma till rätt person. Flera gånger fick jag uppge kollinumret för att sedan återigen kopplas vidare och allt började om igen. Onödigt krångligt.

Till slut kunde en ung tjej ge beskedet att Postnord missat att hämta upp mitt paket — trots att beställningen fanns där. Tjejen bad om ursäkt flera gånger.
Jag misstänker att det är vad hon får göra dagarna i ända. Ursäktandet finns säkert med i hennes arbetsbeskrivning. Stackars människa!
— Men du får paketet under måndagen (13/2), sa hon tröstande.
— På måndag??? Jag ska ha paketet i morgon, fredag! sa jag irriterat.
— Nej, det går tyvärr inte, då har vi andra utkörningar.
— Så du menar att det är okej att jag först fått vänta hela den här torsdagen, sedan ska jag vänta ytterligare tre dagar och inte veta vilken tid ni kommer på måndag heller. Rätt vad det är så får jag vänta förgäves då också. Och dessutom ska jag betala 275 kronor! Det är ju faktiskt Postnord som klantat sig. Det är bedrövligt med Posten numera. Servicen blir sämre och sämre samtidigt som priset för alla era tjänster blir dyrare och dyrare.

— Tråkigt att du tycker så. Men du behöver inte betala något eftersom det är vi som gjort fel.
— Du, sa jag argt, just för att ni gjort fel så borde ni göra allt för att rätta till det och köra ut mitt paket SENAST i morgon. Nu kan du stryka min beställning! Jag ordnar det på annat sätt. Men jag kommer att skriva om det här på min blogg. Postnords service är bara för uschlig.

I måndags (13/2) hämtade jag mitt paket på Coop i närområdet. P.g.a. min närkamp med sovrumsmöbeln så kunde jag inte göra det tidigare. Så egentligen hade Postnord utan betalning kunnat få leverera under måndagen. Men min ilska bubblade.

På paketet var det fasttejpat två A4-ark med en massa text. Pappren var utskriva samma morgon.
Så här stod det högst upp på sida 1:
Det röda är mina markeringar.

Alltså, paketet skulle hämtas 2/8 för utkörning 9/2. Således var det meningen att köra ut paketet ett halvt år innan det hämtades. Eller också skulle det inte hämtas förrän om ett halvt år och då hade jag fått hem det i februari nästa år. Hurra!

Jag förstår ju att man kastat om siffrorna. Längre ner hade man dock rättat det. Men resultatet av detta slarv blev att Postnord missade hämtningen — och utkörningen — av mitt paket.
Det är en inte alltför vild gissning.

INTE UNDRA PÅ ATT POSTNO ... POSTNÖRD GÖR BRAKFÖRLUST!!!

Samma torsdag talade man i Rapport om att Postnord får massor av klagomål. Och går med en svindlande hög summa i förlust! Det verkar som ingenting fungerar som det ska. Bl.a. försvinner brev och paket eller når mottagaren i trasigt skick.
Och ansvariga kommer, som vanligt är numera, med korkade (bort)förklaringar.
Sämsta resultatet var i Danmark.
Jaha, och varför skulle svenska Posten gå samman med den danska?
Snart är ingenting svenskt längre. Jag säger bara Volvo och Saab.

I dessa dagar verkar det mesta barka käpprätt åt helsicke.
Sjukvården går på knäna. Polisen fungerar inte. Posten fungerar inte. Tågen kan inte köra när det är kallt. Skolan har snart inga lärare. Bostadsbristen är akut. Vårt fasta telefonnät monteras ner utan att det finns säker mobiluppkoppling överallt. Beredskapslagren har tagits bort så vi svälter ihjäl inom så där tio dagar om landet blir isolerat. Och bilarna kan inte köras på bensin som är "för gammal".
Och så vidare. Listan kan göras hur lång som helst.
Det dras in, det läggs ner, det flyttas utomlands.
Och överallt är pengarna SLUT!
Förr fungerade allt! Och det fanns pengar att hålla samhället igång.
Nu finns det bara pengar till samhällstopparnas löner, fallskärmar och bonusar.
Blääää!

Vaddå? Paketets innehåll?
Den allra vackraste bordslampan, Tiffany-stil. Visst är det lite Art Deco över den?
Nu har jag tre Tiffany-skönheter.
Nu får det räcka.
Här kan ni se de andra två.

UPPDATERING
Postnord fortsätter att göra bort sig.
Nu har jag fått faktura på den paketutkörning företaget INTE klarade av förra veckan.
Gissa om jag var arg när jag ringde upp Postnord idag!
Efter det vanliga knapptryckandet fick jag till slut tala med en man på fakturaavdelningen.
Det är inte ofta jag svär men orden kom innan jag hann hejda mig:
— Nu är jag rent ut sagt förbannad. Vad sysslar ni med?
Och så berättade jag om strulet med mitt paket.
— Jag ber om ursäkt för allt besvär du haft med detta, sa mannen.
— Ja, jag antar att era arbetsdagar består av att be ilskna kunder om ursäkt.
Den stackars mannen makulerade fakturan omedelbart.
För säkerhets skull antecknade jag noga hans namn, och datum och tid för samtalet.
Jag talade om för honom att jag igår bloggat om det här tjafset.

Kanske bäst, för hjärtats skull, att jag hädanefter undviker Postnord så mycket som möjligt.

tisdag 14 februari 2017

HJÄRTEDAGEN

Drygt halva hjärtedagen har redan passerat men bättre en sen hjärtblogg än ingen alls.
Åh, vad jag önskar att jag hade annat att skriva om än alla mina krassligheter. Det har varit aningen för mycket av dem ett tag.
Igår började jag i alla fall känna att jag hade betydligt lättare att resa mig ur stolar, fåtöljer och säng.
Jag kan ta djupa andetag, hosta, nysa och skratta utan att kvida varenda gång.
Och blåmärkena bleknar för varje dag men jag är fortfarande öm och tilltufsad.
Igår var jag faktiskt t.o.m. till "Posten" (läs: den lokala Coop-butiken) och hämtade ett paket.
(Om detta ska jag berätta i ett annat blogginlägg.)

Men säg den glädje som varar beständigt. På måndagskvällen när jag satt och tittade på "Bonusfamiljen" i SVT1 så känner jag hur hjärtat helt plötsligt får fnatt igen.
Detta förbaskade förmaksflimmer.
"Men hallå hjärtat, det är ju bara en dryg månad sedan förra gången! Nu får du faktiskt skärpa dig!"

Jag testar att doppa ansiktet i iskallt vatten och även att dricka kallt.
Detta kan visst häva flimret — ibland.
Om man har tur.
Sådan tur har inte jag.
Jag hade lite tungt att andas och jag var lite extra darrig och vinglig i benen.
Återigen ett samtal till 112.
I ambulansen fick jag syrgas, för första gången i mitt liv.
Och det fick jag även när jag kommit in på akuten.
Sedan upprepades samma procedur som vid förra flimret ... och det förrförra ... o.s.v.
Men så, efter några sprutor, bestämde sig hjärtat att rycka upp sig och gå in i normal (dock snabb) sinusrytm.
Tack hjärtat!
Hemresa med sjuktaxi vid 02-tiden i natt.
Till underbara, ljuvliga egna sängen!

Den trevliga kvinnliga akutläkaren sa att dessa flimmerattacker kommer tyvärr att fortsätta.
Jodå, hon var trevlig trots den upplysningen. Jag vet ju att det här får jag leva med resten av livet.
Fy och usch!
 Nåväl, även om jag inte precis känner mig i toppform så tuffar livet på.
Än så länge.

Förresten, vad ska krångla när Alla hjärtans dag börjar om inte hjärtat självt?
Det vill väl bara tala om att vi ska uppskatta och vara rädda om våra livsviktiga pumpar.
Och så ska vi passa på att skratta så ofta som möjligt. Det är nyttigt.

tisdag 7 februari 2017

ONT, DET GÖR ONT!

Lördag, söndag, måndag. Tre dagar med avstängd dator. Jag har inte haft den minsta lust att veva igång den. Men idag tog jag fram startveven och har nu uppdaterat mig på favoritbloggarna och annat intressant. 
Men nu ska jag berätta vad som hände i morse när min eviga (?) yrsel ställde till det.
 Detta är mitt högra/vänstra nattduksbord.
(Höger/vänster beror förstås på om man ligger i sängen eller står vid dess fotända.)

I morse ringde telefonen och jag skulle upp ur "loppekassen" för att svara.
Tyvärr gjorde min yrsel att jag hade noll balans, jag kämpade för att stå på benen men föll handlöst mot nattduksbordets vassa kant, varpå lampan tippade mot väggen och bordet lutade sig mot sängen. Lampan höll och det var bra. Annars hade jag säkert även fått glassplitter över mig.

Jag kände att det gjorde väldigt ont i min högra sida, just ovanför midjan. Men det var först efter ca 15-20 minuter som smärtan slog till på allvar.

Jag kan inte andas djupt, hosta, nysa, skratta, böja eller röra mig överhuvudtaget utan att det gör så ont att jag kvider.
Min egen amatörmässiga diagnos är att jag har skadat ett revben. Jag minns smärtan från när jag för många år sedan hade lunginflammation och hade hostat av ett revben.
Blåmärket efter ca tre timmar ...
... och sex timmar.
Suddig bild ... vissa selfies kan vara ganska svåra att ta ibland. Haha!

Om smärtorna blir värre så kan läkare tejpa för att stabilisera det onda stället. Annars är det inte så mycket att göra åt revbensbrott. Det ska bara ha sin tid att läka, en till två månader.
När jag talade med sköterskan på vårdcentralen rådde hon mig att ta det lugnt.
Och även ta värktabletter.
Men jag undviker helst sådana.
Det här får jag stå ut med.
Det hade kunnat vara ännu värre.

Och jodå, än en gång är det bevisat att de flesta olyckorna händer i hemmet.

Det här "onda" inlägget behöver ett något snällare slut.
Under helgen gjorde jag en ny skylt till ytterdörren.
(Klickbara bilder.)
Visst blev snögubben ganska söt?
Lägg märke till att hans vantar matchar färgen på näsan.
Ha det gott!

fredag 3 februari 2017

VECKANS PÅSE NÖTTER ...

... går till mig själv.

Just nu känner jag så här.
Datorn och bloggen är inte särskilt roliga och intressanta för tillfället.
Oroande?
Njae, också tristessen ska ha en representant.
Jag är tråkigheten personifierad.

Men gläds inte alltför mycket. 
Ingen går säker.
Plötsligt är jag här och spökar igen.

Lika märkligt och otippat som att en bisarr man väljs till president i ett stort land i väster
så kan inspiration, lust och idéer hux flux dimpa ner i min trista och förvirrade hjärna.

Ha en skön fredag!