Drygt halva hjärtedagen har redan passerat men bättre en sen hjärtblogg än ingen alls.
Åh, vad jag önskar att jag hade annat att skriva om än alla mina krassligheter. Det har varit aningen för mycket av dem ett tag.
Igår började jag i alla fall känna att jag hade betydligt lättare att resa mig ur stolar, fåtöljer och säng.
Jag kan ta djupa andetag, hosta, nysa och skratta utan att kvida varenda gång.
Och blåmärkena bleknar för varje dag men jag är fortfarande öm och tilltufsad.
Igår var jag faktiskt t.o.m. till "Posten" (läs: den lokala Coop-butiken) och hämtade ett paket.
(Om detta ska jag berätta i ett annat blogginlägg.)
Men säg den glädje som varar beständigt. På måndagskvällen när jag satt och tittade på "Bonusfamiljen" i SVT1 så känner jag hur hjärtat helt plötsligt får fnatt igen.
Detta förbaskade förmaksflimmer.
"Men hallå hjärtat, det är ju bara en dryg månad sedan förra gången! Nu får du faktiskt skärpa dig!"
Jag testar att doppa ansiktet i iskallt vatten och även att dricka kallt.
Detta kan visst häva flimret — ibland.
Om man har tur.
Sådan tur har inte jag.
Jag hade lite tungt att andas och jag var lite extra darrig och vinglig i benen.
Återigen ett samtal till 112.
I ambulansen fick jag syrgas, för första gången i mitt liv.
Och det fick jag även när jag kommit in på akuten.
Sedan upprepades samma procedur som vid förra flimret ... och det förrförra ... o.s.v.
Men så, efter några sprutor, bestämde sig hjärtat att rycka upp sig och gå in i normal (dock snabb) sinusrytm.
Tack hjärtat!
Hemresa med sjuktaxi vid 02-tiden i natt.
Till underbara, ljuvliga egna sängen!
Den trevliga kvinnliga akutläkaren sa att dessa flimmerattacker kommer tyvärr att fortsätta.
Jodå, hon var trevlig trots den upplysningen. Jag vet ju att det här får jag leva med resten av livet.
Fy och usch!
Nåväl, även om jag inte precis känner mig i toppform så tuffar livet på.
Än så länge.
Förresten, vad ska krångla när Alla hjärtans dag börjar om inte hjärtat självt?
Det vill väl bara tala om att vi ska uppskatta och vara rädda om våra livsviktiga pumpar.
Och så ska vi passa på att skratta så ofta som möjligt. Det är nyttigt.
Alla hjärtans dag är vanligtvis en dag när man köper hjärtegodis till sin närmaste person och är vänlig mot alla man möter. Beklagar att ditt hjärta inte fattar att det ska sköta sig bättre än vad det gör.
SvaraRaderaPå alla hjärtans dag borde verkligen alla hjärtan sköta sig. De är ju ensamma om att ha fått en alldeles egen dag. Vad jag vet så är det aldrig tal om "alla hjärnors dag", "alla lungors dag" eller "alla näsors dag". ;)
RaderaJa dessa förbaskade sjukdomnar, tänk om man bara kunde slänga ut dem och smälla igen dörren mitt framför dem, och be dem 'dra dit pepparn växer'.
SvaraRaderaHoppas på god bättring för dig och sköt om dig.
Alla hjärtans dag kram/ Eva
Tack för värmande kram! Visst vore det underbart om man kunde be sjukdomarna "dra dit pepparn växer"! Så många vi är som önskar det.
RaderaHoppas din alla hjärtans dag varit bra!
Kram på väg söderut!
Ett trist sätt att fira hjärtdagen på. Jag hoppas att det lugnar ner sig nu, så du får njuta lite av helt vardagliga saker. Jag saknar dig verkligen på bloggen, men förstår att du har haft det jobbigt. Vi hörs.
SvaraRaderaHjärtdagen har varit lite "dagen efter", ingen sprutt alls på tanten. Jag blir trött och småvissen. Men jag är glad och tacksam för att hjärtat ändå skärpte sig så pass snabbt. Man vet aldrig hur envist flimret blir; olika varje gång.
RaderaTack för e-hälsningen! Fyndig! :)
Kram!