Det har varit tunnsått med inlägg på Snaquesaligt de senaste två veckorna.
Orsaken? Brist på ork. Och ligger orken på noll så ligger inspirationen också på noll.
När man då och då somnar över morgontidningen vid frukostbordet så har man inte blogginlägg som prio ett. Energin måste användas till annat.
Nalle är lika trött som jag.
Jag har inte behövt uppsöka sjukhuset för hjärt-tjafset sedan i september, men i måndags var det dags igen. Efter en natt, morgon och förmiddag med intensivt och obehagligt fladder i kroppen så bestämde jag mig - efter många timmars velande hit och dit - att fara till akuten. När jag kom dit så var blodtrycket 200 men ändå mådde jag faktiskt bättre än tidigare under det dygnet. Trycket sjönk så småningom till hälsosammare nivåer och jag fick fara hem. Ett skönt besked.
Snart ska jag på återbesök till min hjärtdoktor och under tiden mår jag si-så-där. Vissa dagar är jag nästan så pigg att jag hoppar över små hus (nåja...) medan andra dagar känns som rena transportsträckan till graven.
(Den sista meningen här ovan kan ni ta med en nypa salt.)
Här har det nu toksnöat i två dygn. Tala om att känna sig insnöad!
Kolla in några aktuella (och klickbara) bilder med vitfluff.
Den här stackars bilen hade fastnat i snön och fick hela natten stå utan carportens skyddande tak.
I förmiddags drogs fordonet loss.
Insynsskydd av snö som täcker ungefär en tredjedel av fönsterhöjden.
Snötyngda grangrenar. Förunderligt att de inte går av.
Som ljuvlig tröst efter både kroppsfladder och ner-vräkande vitfluff fungerar akvarell-geniet Lars Lerins nya, vackra bok Naturlära alldeles förträffligt. Drygt 400 sidor av ren och skär njutning. Där sitter man i skönaste läsfåtöljen (det är ingen bok man läser i sängen precis - för stor, för tung) och tittar på underbara bilder och läser fina texter.
Lars Lerin fick Augustpriset i klassen fackbok. Motiveringen löd så här:
"Bland blomster och brusande vatten leds läsaren mellan iakttagelser, infall och fakta. Det är blått gräs, blöta fötter och Busjöns läge. Det är världen via ett grässtrå. Det är nya infallsvinklar på tillvarons vindlingar. Allt omgivet av lerinska akvareller och bilder som gör detta till en bok att ofta återvända till."
Åh, så han kan måla, den mannen! Och även skriva!
Jag är gränslöst förälskad i hans fantastiska akvareller!
Ha nu en härlig helg!
Snart ska jag på återbesök till min hjärtdoktor och under tiden mår jag si-så-där. Vissa dagar är jag nästan så pigg att jag hoppar över små hus (nåja...) medan andra dagar känns som rena transportsträckan till graven.
(Den sista meningen här ovan kan ni ta med en nypa salt.)
Kolla in några aktuella (och klickbara) bilder med vitfluff.
I förmiddags drogs fordonet loss.
Lars Lerin fick Augustpriset i klassen fackbok. Motiveringen löd så här:
"Bland blomster och brusande vatten leds läsaren mellan iakttagelser, infall och fakta. Det är blått gräs, blöta fötter och Busjöns läge. Det är världen via ett grässtrå. Det är nya infallsvinklar på tillvarons vindlingar. Allt omgivet av lerinska akvareller och bilder som gör detta till en bok att ofta återvända till."
Jag är gränslöst förälskad i hans fantastiska akvareller!
Ha nu en härlig helg!
