Idag är det Fars Dag.
Igår var det precis 40 år sedan min far dog.
Det är alltså länge sedan jag — på riktigt — kunde gratulera far på Fars Dag.
Jag saknar dig, pappa!
Bilderna ovan är tagna på din femtioårsdag.
Så många år sedan ...
Hoppas nu att alla snälla pappor blir rejält firade idag.
Så många år sedan ...
Hoppas nu att alla snälla pappor blir rejält firade idag.
Hur många år som än går, så finns det vissa personer man alltid minns. Kram
SvaraRaderaOch de som betytt mest minns man bäst och längst. Man bär dem alltid med sig.
RaderaDin far var en mycket fin man på alla sätt. Tänker också ofta på min far som dog för 24 år sedan.
SvaraRaderaJa, pappa var en rejäl och bra man. Tänkte alltid på familjen.
RaderaJag ser att du varit flitig på din blogg medan min legat i träda.
SvaraRaderaJa, pappa tänkte jag litet extra på igår. Jag föddes till och med på Fars dag det året.
Min pappa har varit borta 18 år - det är lång tid. Här i USA infaller Fars Dag på sommaren.
Kramar!
Välkommen tillbaka, roligt att se dig här igen! --- En dotter! Här talar vi Fars dags-present! Det finns ingenting som slår den gåvan. Vilken tajming av din mor. Och av dig! :)
RaderaNorrbottenskramar!
I år missade jag helt Fars dag! Och jag som hade två pappor. En som var riktig och en som inte var riktig! Den ena gick bort 1970 och den andra 1984. Jag älskade båda två, trots att de var helt olika som personer både till utseende och sätt. Ha det bra Annica!
SvaraRaderaNär ens pappa är borta så blir inte Fars dag lika betydelsefull längre. Så det är lätt att den faller ur minnet.
RaderaInte dumt med två pappor! Att de är/var olika kan säkert bara ha varit berikande.
Ha det gott du också!