Nu är det dags att kora veckans nötpåse.
Och den föga smickrande utmärkelsen går till:
BLOGGERSKAN SJÄLV!
I tisdagskväll skulle jag föra över bilder från kamerans minnekort till datorn. En enkel sak som jag gjort massor med gånger; bara att sätta in minneskortet i minnesläsaren, den lilla öppningen.
Men vad gör jag? Jo, jag trycker in kortet i DVD-spelarens. Och där sitter det nu.
Jag försökte få ut det. Hopplöst. Inte en chans. Just då var det många invektiv som passerade mina läppar. Några exempel? Tja, klantmaja var ett, dumskalle ett annat, korkmopp var ett tredje. Dessa tre var de snälla.
Det är bara 7-8 mm mellan DVD-spelarens öppning och minneskortsläsarens. Alldeles för litet mellanrum och otroligt lätt att i ett okoncentrerat ögonblick klanta sig.
Under onsdagen ringde jag den auktoriserade sakkunskapen. Naturligtvis blir det till att lämna in datorn för åtgärd, för även om det mesta fungerar (trots ägarinnans klanteri), så måste ju DVD-spelaren rensas från minneskortet för att kunna användas.
Efter att jag sagt mitt namn biktade jag mig:
-- Jag har klantat mig! Ordentligt! Mer än på mycket länge. Skamset erkände jag mina synder.
-- Du är inte den första, sa dataproffset tröstande. Vi har haft flera "fall" och jag har själv varit väldigt nära att göra samma sak. Men det där fixar vi. Kom in med datorn så skickar vi den vidare till Skellefteå där serviceteknikerna finns. Själva "ingreppet" kanske tar en halvtimme.
-- Hur länge blir datorn borta? undrade jag.
-- Vi brukar säga ca fem dagar, men nu i semestertider kan det bli någon dag extra.
Efter bara drygt fyra månader med Mac så ställer jag till det så här. Baskat! Och gratis är det ju inte heller. Men senare på tisdagskvällen när jag gått till sängs och låg och funderade över dumheten jag gjort, så försökte jag prata lite vett med mig själv (i sig en svår uppgift emellanåt):
"Skärp dig nu och sov! Javisst, väldigt, väldigt onödigt, men ingen är sjuk eller skadad, hemmet är inte drabbat av småländsk översvämning eller andra katastrofer. Det här är en baggis och massor av människor skulle vara jätteglada om de bara hade detta att oja sig över. Dessutom har du lärt dig en läxa. Just denna klantighet gör du aldrig igen. Nästa gång blir det till att hitta på någon ny grej."
Egentligen borde det vara dator Mac som slår mig i huvudet!
---
Vilken tur att jag har kvar min gamla "lappetopp"!
Och alla ni Mac-användare: Kolla var ni sätter in minneskortet!
---
Ha det gott!
Alla kan vi göra misstag!Tur att du har laptopen.Jag skulle inte klara mig utan!
SvaraRaderaDet borde ju ha hänt idag,fredag den trettonde!
Kram!
Vilket elände! Du brukar inte göra sådana blunder, det är min gebit. Men jag förstår verkligen din frustration.
SvaraRaderaYvonne: Lyckligtvis så passerade fredagen den trettonde utan mankemang. Mitt olycksdatum är tydligen den tionde. Men det kan ju bli fler datum... Tills vidare får min gamla laptop duga.
SvaraRaderaKram tillbaka!
Gunnel: Det är faktiskt inte så ofta jag riktigt klantar till det, men med tilltagande ålder är det nog dags att höja alert-nivån. I allt man gör.
Då och då kan jag strunta i datorn några dagar - men nu känner jag för att ha på den varje dag. Typiskt!
Glömde skriva att jag funderar på att ändra Anta till Klanta.
SvaraRadera:-)
SvaraRaderaSkaffaren: :-(
SvaraRadera