BOXNING - LEGALISERAD GROV MISSHANDEL

 Nu har det hänt igen. En boxare har blivit svårt skadad under en match.

En ung kvinna, Frida Wallberg, ligger nyopererad på Karolinska i Stockholm.

Orsak: En hjärnblödning. Hon blev golvad två gånger i fredagskvällens match.

Jag har alltid känt avsky för - och aldrig förstått - boxning, d.v.s. legaliserad grov misshandel. Det går inte att kalla boxning för sport. Skulle samma form av slagsmål ske utanför ring-repen så kallade man på polis, burade in slagskämparna och dömde dem för misshandel. Ja, ibland skulle domen t.o.m. kunna bli vållande till annans död.

Jag anser att boxning definitivt inte platsar i TV:s sportsändningar. Rätta programmet vore TV3:s Efterlyst där de skulle visa de ansvariga personer som tillåtit denna galenskap. 

Hur kan man NÅGONSIN ha godkänt boxning? Och hur kan NÅGON någonsin börja utöva den?  Hur kan man med berått mod slå en annan människa sönder och samman och tycka det är okej bara för att det är en accepterad "sportform"? Hur kan man rikta en massa slag mot en människas huvud och tro att skyddshjälm och handskar ska "lindra" skadorna? Hur kan man känna sig som en vinnare när motståndaren ligger utslagen på golvet - ofta blödande och svårt skadad?

Och, hur kan man själv vilja utsätta sig och sin enda, fungerande och oersättliga kropp för detta våld?

Jag fattar ingenting.

Naturligtvis är det inte meningen att någon ska bli allvarligt skadad, men hallå!... hur naiv får man vara? Vad väntar man sig? Numera borde alla veta att hårda, upprepade slag mot huvudet alltid ger skador. Varje boxare känner till riskerna. Men hoppas och tror antagligen att något allvarligt inte ska drabba just honom/henne.

Tydligen hade Frida Wallberg förbjudit sin sexåriga dotter att vara med och titta på matchen. Det säger en del om den här "sporten". De anhöriga bör helst inte se på när mamma eller pappa, dotter eller son, maka eller make utövar sin "sport".

I andra idrotter är familj och vänner alltid välkomna som åskådare. Olyckor kan hända i alla sporter, men då är det - just det! - olyckor. Men i boxning är det inte olyckor, där kalkylerar man kallt med att en av slagskämparna "bara" - i bästa fall - ska kräla omkring på golvet en stund efter att ha blivit knockad. När domaren räknat till tio ska sedan förloraren totalt groggy ledas ut medan "vinnaren" stolt sträcker upp sina "vapen" (händerna) i luften och tar emot den blodtörstiga publikens jubel.

Detta är ingenting annat än vidrigt.

Trots alla boxare som blivit skadade för livet, och i vissa fall även mist det, så får detta vansinne fortsätta. Vi talar om för våra barn och ungdomar hur farligt det är att slåss och speciellt med slag mot huvudet, men boxningen får fortsätta. Den som har som mål att golva motståndaren med just hårda slag mot skallen.
Var finns logiken?

Ingemar Johansson fick Alzheimer och frontallobdemens. Muhammad Ali fick Parkinsons sjukdom. Det är bara två exempel på boxare som drabbats av svåra följder av sin så kallade sport.
Listan kan göras lång.
Tyvärr innehåller den även dödsfall.

Men så snart något allvarligt händer så försöker alltid boxningsförespråkarna få det till att dödsfallen och skadorna måste haft andra orsaker, antagligen ett medfött fel, en oupptäckt svaghet. För folk dör ju och får Alzheimer, demens och Parkinson även om de aldrig ens SETT en boxningsmatch.

Det är boxningsälskarnas konstiga logik. Och krystade förklaringar.

Nej, förbjud genast denna misshandel!