lördag 20 februari 2016

DÄR FICK HON!

En ny dag och efter torsdagens mörka blogginlägg så känns det bra med en något ljusare uppdatering. Och med en liten knorr som jag skrattat hjärtligt åt.

Igår eftermiddag fick den "golvade" vännen S komma hem igen, betydligt piggare och i bättre skick än i måndags. När han varit hemmavid ungefär en kvart så ringde han mig för att meddela att han åter var hemma och att benen nu bar bättre, om än inte så bra som när han var 25 år.
-- Mycket märkligt, sa jag och log mot telefonluren.

Nåväl, under torsdagens planeringsmöte med kommunen angående vilken hjälp S kunde tänka sig att tacka ja till så blev resultatet -- ett larm. Han vägrade att ha hemtjänst. Tills vidare var det inte ett lockande erbjudande.

Kommunens utsända, en kvinna, hade genast börjat ge S goda råd och tala om hur han skulle sköta sig för att må bra och ha hälsan så länge som möjligt. S lyssnade tålmodigt en lång stund men när han fått nog av "babblet" (hans ord) hade han, på sitt lugna, timida och vänliga sätt, sagt:

-- Stopp, stopp! Nu kanske jag uppfattas som oförskämd, men det må vara hänt.
Han hade spänt ögonen i den rådgivande kvinnan.
-- Är du verkligen rätt person att ge mig en massa råd och tala om hur jag ska leva? Jag har ingenting med det att göra, men jag undrar ...  vill inte du leva hälsosamt och vara frisk och fräsch så länge som möjligt? Jag är en gammal man, jag har aldrig druckit sprit och aldrig rökt ... men jag känner att du röker; du luktar cigarettrök. Är det att sköta sin hälsa på bästa sätt?
Kvinnan hade blivit helt ställd. Och lite skamset sagt:
-- Där fick jag! Jag känner mig träffad. Men du måste ha ett mycket bra luktsinne. Jag har inte rökt på en lång stund och även borstat tänderna efteråt. Kan du verkligen känna att jag luktar rök?
-- Ja, det kan inte undgå någon, svarade en allvarlig S.
Vad jag förstår så skildes de trots allt åt i bästa sämja.
Heja S, du är en frisk fläkt! Ingen sätter sig på dig. Inte ens en mästrande kvinna från kommunen.
Men det var ändå synd att hon inte kunde övertala dig om att ta emot erbjudandet om hemtjänst.
Ibland är du oförnuftigt tjurskallig.
Men för att du "tog itu" med kommundamen får du tummen upp.
Ovanför mitt skrivbord hänger en skylt med ett vänligt men bestämt besked.
I hallen finns även en med texten:
"Välkommen till ett rökfritt hem!"
Hm ... mina skyltar borde egentligen spridas över världen.
Trevlig helg!

10 kommentarer:

  1. Det luktar verkligen inte gott om de som röker. Lukten sitter kvar i hår och kläder, så det gör inte mycket nytta att borsta tänderna. Bra gjort av din vän och säga till. Jag tror att många äldre blir "överkörda" för att de inte vågar opponera sig. Alla har ju tyvärr ingen anhörig eller nära vän som kan föra deras talan. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och ickerökare är extra känsliga för röklukt - vi är som "mobila rökdetektorer". ;)
      Ja, även om min vän är en fridens man så kan han, som tur är, bita ifrån när det behövs. Men han gör det på ett vänligt och vettigt sätt.
      Kram!

      Radera
  2. Det luktar illa från munnen också.Det tänkte man inte på när man var dum och rökte.Usch!Bra gjort av din vän.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Röklukt sätter sig överallt! Jag är glad och tacksam över att jag aldrig föll för tobaksfrestelsen. Många började röka i ungdomligt oförstånd. Och förr ansågs det ju inte ens farligt. Hm ...

      Radera
  3. Vilken fyndig kommentar till den rökluktande damen. Förstår att hon kom av sig. Här räcker inte tandborstning, det ska mycket mera till innan röklukt försvinner. Undrar om hon vågar prata om sunda vanor till sina "kunder" i fortsättningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hädanefter kanske den rökluktande damen inte alls vågar öppna munnen i närheten av folk, varken för att ge råd eller tala om vädret. Det bästa för henne - och omgivningen - vore naturligtvis att hon fimpade för gott. Det borde ju alla rökare göra.

      Radera
  4. Vad bra att din vän fått komma hem och att det har gått bra hittills.
    Hemtjänst kanske vore bra att ha trots allt men jag antar att han inte kommer att säga "ja" i första taget. :)
    Min näsa har också superlukt. Dofter som ingen annan känner, uppfattar jag. Litet jobbigt ibland men för det mesta bra.
    Kanske en ny nisch med dina skyltar som du skulle kunna sälja? Jag klarar inte av röklukt. Mår nästan illa.
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hemtjänst för min vän finns inte på kartan. I alla fall inte just nu. ;)
      Röklukt och även annat kan jag också spåra upp lika lätt som en vältränad stövare. :) Jag får halsbesvär av rök. Inte alls roligt.
      Numera målar jag inte så mycket men förr sålde jag en hel del hobbyalster, bl.a. skyltar med allehanda texter.
      Tag emot garanterat rökfria kramar! :D

      Radera
  5. Märkligt med rökning. När jag var ung röktes det överallt, även jag. Hemma vid köksbordet och i bilen, rökrum på jobbet (gaskammaren). Har en bekant som röker och då han varit här sitter lukten i rätt länge fast han röker utomhus. Sista åren jag jobbade var det bara ett par som rökte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och lov att det blivit hårdare krav på rökarna. De får inte längre förorena luften med sina utsläpp var- och hursomhelst. Förr ifrågasattes aldrig rökningen. Inte ens i arbetslokaler - det var förfärligt för en ickerökare. Som jag var - och med luftrörsbesvär dessutom. Hemskt! :(
      Gaskammare var ett talande och bra ord!

      Radera