EN FIN ÖVERRASKNING

Egentligen hade jag nog aldrig trott att jag skulle börja beställa varor över Internet.

Man kan känna sig lite tveksam för man har ju hört både det ena och det andra om näthandeln.

Man bör alltid vara försiktig och i första hand hålla sig till välkända företag.

Mindre kända eller helt okända bör man kolla upp så bra det går. Googla företaget i fråga, läsa kommentarer och omdömen.

Handlar man med kort så är det jättebra att ha ett särskilt konto för just nätshoppandet.

I samband med köp så för man bara över den aktuella summan till det kontot. Annars är det tomt.

Jag måste säga att jag bara har stött på seriösa säljare över nätet. (Åtminstone än så länge.)

De har varit ärliga och trevliga. De lever ju på det. Men även vi köpare ska vara ärliga.

Det är lätt och praktiskt att e-shoppa och utbudet är enormt.

När mina lokala butiker inte har just det jag är ute efter, då kan det bli e-handel.

Annars försöker jag gynna de lokala affärsidkarna.

 Min vackra, blå lykta. Den nya, oskadade.

(Som alltid, klickbara bilder.)

Som jag berättat tidigare så har jag alltid tyckt om lampor i Tiffany-stil. 

Till slut bestämde jag mig för att köpa en ... men det blev två. Och senare en till.
Till slut blev det alltså tre lampor. Och en lykta.
Lamporna har jag visat tidigare här på bloggen.

De första två lamporna och även den tredje anlände med Postnord utan mankemang, hela och fina.

Men med lyktan hade Postnord inte samma "tur".

När jag tog upp den ur paketet syntes det att mycket hade gått fel under färden hit.

"Bakdörren" och en av sidorna hade lossnat, den andra sidan satt snett och en glasbit var sprucken.

Man kan undra hur hård behandling det paketet hade utsatts för.

Det såg inte speciellt skadat ut på utsidan men det måste ha kastats omkring ganska våldsamt
eftersom inte ens det rejäla och stötupptagande emballaget hade klarat att skydda lyktan.

Medskickad i paketet, som gåva, fanns en fin orange glasfjäril (på magnet) som jag blev så glad för.

Den hade dock klarat resan från Småland till Norrbotten utan skador.

Den fina magnet-fjärilen.

Nåväl, jag ringde genast till det företag jag köpt lyktan ifrån, Lights by Lidia. Jag mejlade också flera foton på skadorna och beskrev dem utförligt.

Företagaren Lidia blev naturligtvis väldigt ledsen över att jag fått en skadad vara. Och hon skulle genast ta kontakt med Postnord.
Sedan gav hon mig tre alternativ:

1. Att hon skickade mig en ny lykta, med ett aningen annat mönster, men ändå väldigt lik den första.

2. Att jag fick välja en annan produkt ur hennes sortiment.

3. Att få tillbaka pengarna.

Vi var förstås också överens om att den trasiga lyktan skulle returneras.

Att få pengarna tillbaka var inte ett alternativ för mig. Jag ville ha lyktan.

Lidia mejlade mig bilder på den nya lyktan för att jag skulle få se hur den såg ut.

Och jag meddelade snabbt att "den vill jag ha".

Precis i samma veva blev jag våldsamt attackerad av höstens förkylning och en halsfluss. I över två månader var jag en hostig, snorig och urvissen figur som knappt orkade någonting. Allra minst att omsorgsfullt packa en trasig lykta och febrig gå till Posten/Konsum med den.

Med ojämna mellanrum mejlade jag Lidia och berättade hur mitt hälsoläge var.

Men så, till sist, mot slutet av november, hade jag ju hämtat mig så pass att jag vågade mig ut i den råkalla höst-/vinterluften.

Både för att skicka och hämta paket.

Returportot för den trasiga lyktan skulle förstås lampföretaget betala. Jag mejlade bild på kvittot för utlägget men skrev samtidigt att jag hade en idé:
Istället för pengarna (det var 167.00 SEK) skulle jag gärna hellre ta en glasfjäril eller glastrollslända om det var okej. Kanske i blått?

Svaret kom omedelbart: "Jättebra idé! Jag sänder dig en överraskning."

Det gick inte många dagar så kom ett paket som jag fick hämta på Konsum-posten.

Att öppna det blev rena julafton.

Bland allt emballage och utfyllnadspapper hittade jag en vacker, blå glasfjäril. Så fin! Jag var nöjd, men för säkerhets skull krafsade jag runt bland allt papper innan jag skulle slänga det.

När jag plockat upp och vecklat ut allt papper så låg även en härligt blå glastrollslända, en grön glasgran och en väggkalender på köksbordet.

Jag var alldeles överväldigad, jag hade varit nöjd med en av de handgjorda glasprydnaderna.
Jag mejlade Lidia meddetsamma och tackade för allt fint jag fått.
"Vad roligt att jag kunde överraska dig!" svarade hon.

Vackert hantverk att titta på varje månad under 2018.

I ett mejl frågade jag Lidia om jag fick skriva om henne här på min blogg. Det fick jag!
Hon är värd att få lite reklam för hon gör så vackra saker i glas.
Och så är hon väldigt bra på överraskningar!

Lidias www-adress hittar du längst ner på väggkalenderns förstasida.

Det var allt för idag!