fredag 15 juni 2018

FULLKOMLIG LYCKA

Det finns många anledningar till total lyckokänsla.
Igår fick jag uppleva en variant.
När jag efter fyra dagar utan vatten, avlopp och fungerande toalett äntligen fick höra vattnet brusa genom rören igen, då blev jag fullkomligt euforisk.

Från i måndagsmorse och till i torsdagseftermiddag har jag — och alla andra i "mitt" hus —(bostadsrättsföreningen består av fyra byggnader) varken fått använda vatten eller avlopp.

Orsak: relining av föreningens avloppsrör i markplan och källare.
(Allt annat är bytt sedan tidigare.)
Relining betyder att man först rengör rören mekaniskt, sedan torkar dem (varmluft) och sist sprutar 
in en glasförstärkt plast som fäster på rörens insida.
Efter varje delmoment fotograferas och dokumenteras rören.
Det har varit med viss vånda jag tänkt på denna "rör-uppfräschning".
Jag kan uppriktigt säga att jag INTE sett fram emot vecka 24 i år.

När killarna ringde på dörren på måndagens morgon för att stänga av vattnet så sa jag:
— Idag är ni de mest ovälkomna personer som ringt på min dörr, någonsin. Men på torsdag är ni istället de mest välkomna.

De förstod genast vad jag menade.

Förra veckan inhandlade jag ett antal portioner fryst färdigmat, två 5-liters vattendunkar i plast, oparfymerade tvättservetter, engångstallrikar och engångsmuggar.
Jag kände inte för att stå och blaska med smutsigt porslin i plastbunken jag placerat i diskhon.

PET-flaskor hade jag redan sparat för att ha dricksvatten i, de förvarades i kylskåpet.
Dunkarna har jag haft på balkongen. Där har jag också haft en plasthink för "avloppsvatten".
Man måste ju både tvätta sig och borsta tänderna.
Vidare sköljde jag av frukt, salladsblad, tomater, m.m. så det bara var att äta dem sedan.
I min gästtoalett rymdes en alldeles förträfflig liten kemisk toalett (Campa Potti) som reliningsföretaget lånade ut. Den fungerade perfekt.
Jag fick låna den eftersom jag är lite krasslig och bor tre trappor upp utan hiss.
För pigga och krya hyresgäster ställdes det upp bajamajor på gården.
Men det mesta folket flydde nog till sommarstugor, släktingar och vänner.
Första natten flydde faktiskt även jag.

Men sedan har jag varit hemma och det har gått riktigt bra, trots allt. Visst var det bökigt men jag oroade mig alldeles för mycket. Man borde inte ta ut allt jobbigt i förväg. Då får man ju uppleva det två gånger. Och ofta blir det inte ens så besvärligt som man trodde att det skulle bli.
Dock är det hemskt att vi blir så hjälplösa när våra vanor och vår bekvämlighet sätts på prov.
Samhället har gjort sig fruktansvärt sårbart. 

Detta äventyr har jag nu tagit som ett mini-genrep för "om krisen eller kriget kommer".
Men tyvärr finns det väl inga "Pottis" att låna då.

Ha en trevlig helg. Själv ska jag bara njuta av det obökiga livet.

6 kommentarer:

  1. Ja, nog är vi väldigt beroende av att vatten, avlopp, elektricitet osv fungerar. Förstår precis hur du kände dig. Jag brukar också oroa mig för sådana här saker - även om det inte alls hjälper utan ofta kan göra det hela värre.
    Vad bra att du hade förberett och kunde göra det bästa av situationen.
    Minns att det i mammas lägenhetshus var stambyte under en längre period vilket var jobbigt. Detta var innan hon blev sjuk som tur var men nog var det bökigt med toalettbesök och annat som man vill skall fungera som vanligt.
    Skönt att du kan ha ett mer obökigt liv nu. :)
    Den där broschyren har det gjort roliga parodibroschyrer på som legat ute i de grupper jag är med i hos Facebook.
    Ha det gott och kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helst vill man ju att livet ska lunka på som vanligt, utan störningar, men ibland tvingas man att ändra på sina vanor. I alla fall tillfälligt. (Hoppas man ...) Jag tror mig vara ganska bra på att planera, ha framförhållning och räkna med oförutsedda händelser och det är en fördel sådana här gånger.
      Under några år på 00-talet stambyttes först kök, sedan badrum och slutligen gästtoalett. Allt gjordes med något års mellanrum. Så skönt att just dessa omfattande renoveringar är avklarade. Fönstren byttes under 90-talet, ventilation något senare och för bara ett par år sedan fick vi nya lägenhetsdörrar. Så nu borde det mesta vara avklarat. Puh!
      Angående "Om krisen ..." så borde verkligen staten själv se till att bygga upp de nedmonterade beredskapslagren. Det var ju urbota dumt att ta bort dem. Hur tänkte man där? Som vanligt är numera: Inte alls!
      Ha det gott! Kram!
      Ser fram emot ditt mail. ;)

      Radera
  2. Det är inte klokt så handlingsförlamad man kan känna sig när alla bekvämligheter försvinner. Jag tänker på min farmor som inte hade allt detta bekväma men som ändå fick allt att fungera. Vi borde nog träna oss på att inte förlita oss helt på att det vi förväntar oss alltid ska fungera. Men så gör vi klart inte. Så skönt att ordningen nu är återställd. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förr var människorna tvungna att klara sig själva och de gjorde det med bravur. Vi nutidsmänniskor är alldeles för bortklemade och tafatta när det blir lite grus i vardagsmaskineriet.
      Ja, den här helgen känns skönt avslappad ... mycket trevligare än den förra. ;) Då var det lite ångest.
      Ha en fin helg i Skåne! Kram tillbaka!

      Radera
  3. Har glömt bort att berätta att jag köpt oparfymerade tvättservetter enligt beställning från någon känd bloggerska. Ska jag behålla dem eller...…?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Från någon KÄND bloggerska? Jag trodde du köpt dem till moi. ;)

      Radera