SNART KLART

Gissa om jag var stolt och mallig förra veckan när jag alldeles själv klarade av att ställa om min TV till digital mottagning. Com Hems tokiga beslut att släcka sina analoga sändningar från den 8 september och just i coronatider har ju satt många äldre och utsatta i en svår situation.

Omkring en halv miljon Com Hem-kunder riskerade att bli utan TV-program om de inte kunde ställa om sin apparat själv och inte ville ta hem någon som kunde hjälpa till med det.

Dessutom, de som inte hade en modern TV måste endera skaffa en digitalbox eller köpa en ny apparat.

Vilket som, allt detta känns extra jobbigt i dessa tider.

Jag hade tur som redan hade en något-så-när modern TV. Jag gjorde en kanalsökning — och vips så var mina kanaler digitala. Och Com Hems irriterande, rullande textremsa i skärmens överkant försvann.

Minsann, än är undrens tid inte förbi.

Jag blev riktigt lycklig.

Men ingen lycka är evig. När jag skulle koppla in/om min DVD-spelare då krånglade det till sig.

Hur jag än googlade, läste och försökte så kunde jag inte få det att fungera med DVD:n. 

Till slut ringde jag Sony och fick tala med en kille som beklagande meddelade att min gamla, men annars fullt fungerande DVD-brännare/spelare nog inte gick att använda digitalt.

Morr!

Så nu sitter jag här och kan inte spela in TV-program som råkar sändas på en tokig tid eller krockar med något annat sevärt program. Jag har funderat hit och dit, upp och ner, fram och tillbaka och kommit fram till att jag nog får köpa en ny och modern blu-ray-spelare. Av vad jag läst mig till så ska tydligen dessa manicker även gå att spela gamla, vanliga DVD-skivor på. Och de ska också ge bättre bild.

Men min TV är ju inte från igår så det blir väl den som kommer att sätta gränsen för bildkvaliteten.

Jag kan bara hoppas på att TV och blu-ray annars ska vara kompatibla.

Nog om detta.

I veckan har en hantverkare, iförd munskydd, varit och bytt termostaterna på mina element.

(Jag bar också munskydd och tvättade händerna femtioelva gånger den dagen.)

Det kändes definitivt inte bra med en främmande människa som vandrade runt från rum till rum men eftersom min bostadsrättsförening och Com Hem tycks ha ungefär samma dåliga corona-tajming fanns inte så mycket att göra åt det. Hantverkskillen kommer hit igen på måndag för att justera och kontrollera det sista. Så det blir en dag till med munskydd och intensiv handtvätt.

Men sedan är underhållsjobbet i alla fall klart hos mig. Hurra!

Mitt förråd är fortfarande tomt, mina saker är magasinerade. Dörren står på vid gavel, hänglås och nyckel har hantverkarna. Det här underhållsjobbet har verkligen dragit ut på tiden; förrådet tömdes den 5 juni. Och då sades det att det skulle vara tomt omkring en månad.

Nu har det alltså gått drygt tre månader.

Men i onsdags fick jag veta att nu var åtminstone allt arbete gjort i förrådet så till veckan ska förhoppningsvis mina ägodelar återvända, likväl som lås och nyckel.

Det har varit lite rörigt ett tag men nu hoppas jag att det ska lugna ner sig.

Men tyvärr fortsätter ju coronaviruset att göra tillvaron extra orolig och besvärlig.

Och just därför behövs alla chanser till ett litet skratt.

Varsågod! Den engelska språkövningen får ni med som bonus.

Ha en skön helg!