Den här dagen för elva år sedan skulle jag helst vilja glömma.
Tyvärr går inte det. Jag påminns om den varje dag eftersom jag sedan dess är "en-hörad".
Jag talar alltså om midsommardagen den 26 juni 2010.
Dagen då jag på bara några timmar helt förlorade hörseln på höger öra.
Fenomenet kallas plötslig dövhet.
Jag har skrivit om det flera gånger här på bloggen.
Så denna dag får det räcka med dessa rader.
Den som vill läsa mer kan klicka på nedanstående länk.
Då kommer man direkt till etiketten Örat.
Hoppas ni har en fin helg!
Mums!
Nej, man firar inte försämringar. Men man har inget val, man måste leva med dem.
SvaraRaderaJo, det är det jag gör. Varje dag.
Radera