Idag är det dags att tända första adventsljuset.
Är det någon mer än jag som undrar vart det här året har tagit vägen?
Varför har tiden så bråttom nu för tiden?
Nu börjar stor-myset. Adventsveckorna är bland det bästa med hela året.
Varje dag är lite extra småputtrig.
Det blir roligt att tända första ljuset.
Hoppas nu bara att vi även kommer ihåg att släcka ljusen vi tänder idag.
I fredags köpte jag en brandsläckare till hemmet, en pulversläckare på 6 kg.
(Butiken hade även 2-kilos.)
Jag ringde faktisk först Räddningstjänsten för att höra vilken storlek man rekommenderade.
— Vi brukar säga 6 kg, sa den trevliga kvinnan jag talade med.
Jag frågade om det var något annat man skulle tänka på så här inför årets mest eldfängda period.
— Ja, du har väl brandvarnare?
— Absolut, två stycken.
— En brandfilt är också bra att ha.
— En sådan köpte jag för flera år sedan. Den hänger i en garderob i hallen. Jag hoppas innerligt att jag har köpt dessa saker alldeles i onödan. De tillhör de få prylar man inhandlar i förhoppningen att de aldrig ska komma till användning. Det är inte många inköp man känner så för.
— Nej, men precis så är det. Och klokt av dig att vara garderad om något skulle hända.
Vi avslutade samtalet med att önska varandra en trevlig adventshelg och en god jul.
I fredags köpte jag också några värmeljus som är batteridrivna.
De ser riktigt äkta ut med sina flimrande "lågor".
Förresten, vet ni att julpyntet som söderöver kallas julkulor kallar vi för pumlor här uppe i norr?
En pumla, flera pumlor.
Det är ett alldeles utmärkt ord som numera finns med i SAOL.
Må ni ha en mycket trevlig första advent.
