I detta varma väder vill det till att alla avlopp fungerar i hemmet eftersom svetten rinner i strida strömmar. Och det utan att man utför något arbete. Ja, förutom att andas förstås.
För närvarande är det tillräckligt att bara andas och leva för att framkalla svettdropparnas Niagara.
För några dagar sedan upptäckte jag att vattnet från badkaret inte rann undan som det skulle.
Alltså stock i golvbrunnen.
Massor av hårstrån som förr var fast bosatta på huvudet har bytt bosättningsort.
Och naturligtvis måste de ha träff just nu i värsta sommarhettan när duschbehovet är som allra störst.
Det var bara att plocka fram nödvändiga hjälpmedel, flytta en liten byrå, dra sittbadkaret åt sidan och ta itu med problemet.
I ett 30-gradigt varmt badrum, minimalt klädd (nödvändigt!) och med svetten rinnandes var jag verkligen ingen vacker syn.
Det är jag inte annars heller men ändå — jag har haft bättre stunder utseendemässigt. Helt ärligt.
Och även humörmässigt. Också där fanns det mycket övrigt att önska.
Så här fräsch och ärtig var minsann inte jag när jag kämpade med att få tillbaka den uschligt envisa plastluckan över golvbrunnens vattenlås.
(Konstruktören till det borde självmant ställa sig i skamvrån.)
Just det momentet tog längsta tiden.
Hm, undrar om inte mitt ordval då fick innetemperaturen att stiga ytterligare.
Den här gången räckte det inte med en vanlig avloppsrensare.
Den får jag däremot ta till när jag snart ska rensa tvättfatets avlopp.
(Önskar högst +10° den dagen.)
Men nu kan jag i alla fall åter använda badkaret utan att det blir översvämning på golvet.
Toppen!
Nu dröjer det ett bra tag innan det är dags för nästa rensning.
Hoppas det är svalare väder då.
