Himlen och all dess magi fortsätter att fascinera mig.
På dagen underbara molnformationer och på natten månens faser och stjärnornas glitter.
Natten mot söndag vid halvtvå-tvåtiden fick jag syn på månen i nedan, en tunn månskära i nordost som "gapade stort" mot en starkt lysande stjärna, Venus.
Fram med kameran, förstås. Min gamla lilla kompakt-Kodak 8,2 megapixel har verkligen fått göra rätt för sig i många år. Jag har en annan mer avancerad kamera, en Samsung-korsning mellan kompakt- och systemkamera men den använder jag sällan.
Dumt naturligtvis eftersom den har mer finesser och bättre optik.
I april skrev jag också om Venus och hur starkt den lyser på himlen.
Här kommer två bilder (klickbara) från natten 16 augusti.
16 augusti, kl 01.43 (sommartid) — zoomad bild. Augustihimlen kan vara väldigt mörk även i norr.
16 augusti, kl 02.28 — det börjar försiktigt ljusna.
Om jag vaknat på natten så har jag tittat ut och hoppats att det skulle vara molnfritt så Venus skulle synas igen. Och i natt, natten mot tisdag 18 augusti, tog jag återigen fram min Kodak och denna gång spelade in en liten video.
Under de få sekunder jag filmade tycker jag faktiskt man kan se hur Venus varierar i ljusstyrka.
Kan man säga att den pulserar?
Klicka videosnutten till helskärm så syns den lilla pricken i alla fall LITE tydligare.
Symbolen för Venus, en handspegel. (Från Wikipedia.)
God natt, alla stjärnor!
Visst ÄR det fascinerande med himlens alla magiskheter. Både de som är nära och de som är extremt långt borta. En ständig källa till nyfikenhet och förnöjsamhet för oss som är himlaskådare. Att Venus "pulserar" tror jag beror på att vår egen atmosfär rör på sig. Kram!
SvaraRaderaMan känner sig liten och vördnadsfull över det stora, vida därute. Och inte så lite nyfiken och förundrad. Du har säkert rätt om Venus "pulserande.
RaderaKram tillbaka!
Det är spännande att titta på himlen. När mina barn var yngre brukade vi tävla om hur många stjärnbilder vi kunde hitta.....det blev en del påhittade också, men det fungerade lika bra. Kram
SvaraRaderaNi hade en intressant och lärorik tävling om stjärnbilderna. Jag minns att jag redan som barn tyckte det var spännande att titta på stjärnhimlen och känna igen Karlavagnen, Orions bälte, m m. Och på den tiden var det inte lika mycket "ljusföroreningar" som det är nu, det var lättare att hitta mörka platser.
RaderaKram!
Jag glömde att gratulera dig igår. Jag har för mig att Göran och du fyller år samma dag. Stort GRATTIS i efterskott! Kram
SvaraRaderaTackar! Men egentligen har jag slutat fylla år. ;) Hälsa Göran!
RaderaFantastiskt! Vad finns därute i Universum? Något som vi kan resa till när vi sabbat vår egen planet. Jag antar att det skulle bli en ruggigt lång resa.
SvaraRaderaVenus lyste som en lampa långt där borta; tyvärr visar inte mina bilder HUR starkt ljuset var. Ja, vi jordingar skulle behöva en Plan B när vi gjort vår egen Tellus obeboelig. Men ingenting ligger ju nästgårds; här talar vi lååånga resor. Undrar om det är coronafritt i rymden? Antagligen ... tills vi jordingar invaderar.
Radera