God fortsättning på det nya, oprövade och än så länge oskuldsfulla året 2012. Smaka på det – tvåa-nolla-etta-tvåa. Det känns ju som det vi nyss hälsade det nya millenniet. Så snabbt tiden rinner förbi.
Jag har aldrig tyckt om nyårsaftnar. De ter sig lite skrämmande och hotfulla på något sätt. Plötsligt ligger där ett helt blankt och oprövat år. 365 dagar – i år t.o.m. 366 – som kan rymma glädje och lycka, men också sorg och förtvivlan. Tack och lov brukar det ju bli en blandning av bra och dåligt. Vissa år blir bättre än andra. Vissa år blir värre än andra. Och vissa år blir bättre för några och värre för andra.
Nyårsaftnar är för mig eftertanke och reflexioner. Över liv och död, glädje och allvar, smått och stort. Om hur lite vi vet om framtiden och att vi nog ska vara tacksamma för just den okunskapen.
Under jul- och nyårshelgerna har jag tänkt mycket på vad som hände under 2011. Mest minns man det negativa eftersom det oftast får de största rubrikerna. Naturkatastrofer, olyckor, terrorhandlingar, ekonomikriser, o.s.v. Listan kan göras hur lång som helst. Och så vansinnesdådet i vårt grannland Norge. Denna ofattbara, fruktansvärda galenskap som inte ens en makaber filmskapare skulle kommit på. En farligt förvirrad hjärna som fick en man att begå det mest bestialiska av brott och gå till historien som en av de värsta massmördarna någonsin.
De 77 offrens anhöriga, vilket fasansfullt år 2011 blev för dem. Hur har deras jul- och nyårshelger varit? Man kan bara föreställa sig omfattningen av deras sorg och förtvivlan.
Ibland borde tiden stanna. Ibland borde hemska saker bara inte få ske. Naturligtvis en utopi, men man önskar.
Ibland borde tiden stanna. Ibland borde hemska saker bara inte få ske. Naturligtvis en utopi, men man önskar.
Det sker stora, omskakande händelser som ruskar om hela världen och får dess befolkning att förfasa sig. Men tänk så mycket som händer i enstaka människors liv. En anhörig mördas av någon vettlös galning. Eller omkommer i en bilolycka. Eller drunknar. Eller kanske oförklarligt försvinner utan att lämna spår. Eller förolyckas på sitt arbete. Eller drabbas av sjukdom. Under ett år skadas också en massa människor så svårt att deras, och anhörigas, liv för alltid vänds upp och ner.
Som tur är så hinner det även hända en massa roliga och trevliga saker under ett år. Människor träffas och blir kära, barn föds, någon får önskejobbet, drömmar går i uppfyllelse, sjukdomen ger sig. Våra liv är i ständig förändring. De står aldrig stilla. Möjligen kan det verka så för åldringen som sitter i genomblöt blöja på äldreboendet och får urusel vård eller ligger i en säng på långvården. Då önskar man förändring.
I nyårsdagens första nyheter hör man om många människor som blivit skadade av raketer. Igen! År efter år är det likadant. Hur kan det komma sig att folk inte lär sig? Och hur länge ska dessa livsfarliga saker få säljas till otänkta privatpersoner? Det är inte klokt hur mycket smärta och elände nyårsraketerna ställer till med. Jodå, det är vackert med fyrverkerier, men de ska skötas av utbildad personal som vet vad de sysslar med.
Yra festprissar ska ägna sig åt annat än pyroteknik. Varje nyårsafton sitter man med hjärtat i halsgropen och fasar för att någon vilsekommen, glödande raket ska skada personer i närheten eller krossa fönster, hamna på taket eller på annat sätt orsaka olyckor. Nej, förbjud raketer till oss vanliga Svenssons!
Om en liten stund ska jag knäppa på TV:n och njuta av nyårskonserten från Wien. (Förresten ett program som mina föräldrar aldrig missade.) I denna Eurovisionssändning råder det vackra – musiken, dansen, kläderna, glädjen. En perfekt början på ett nytt år. Hoppas det förebådar hur 2012 ska bli...
När jag fyllde 18 år fick jag ett paket från en väninna i Eskilstuna. Det innehöll en liten, fin bok som heter ”Födelsedagbok – Ett solvarv” och innehåller en dikt eller ett citat för varje dag på året. På nyårsdagen kan man läsa:
Ett nyfött år ur tidens sköte gått:
Det har sin vår – men ack! sin vinter även.
Det har sin vår – men ack! sin vinter även.
I ljusets blida makter! manen gott,
och kring den spädes vagga vänligt sväven!
Ty leden i den unga vandrarns fjät,
då blir väl höst, men även frukt på jorden,
och vintern kommer, men ej köld för det,
när tankens sol skall lysa över Norden.
(B. E. Malmström)
Bilderna visar lite av kommunens fyrverkeri som startade vid tolvslaget. Från TV-soffan hade jag en bra utsikt.
Nu bestämmer vi att 2012 ska bli ett bra år!
