BOKREA!

Efter ett ivrigt studerande av bokreakataloger, noggranna anteckningar och mycket funderande hit och dit så blev boktraven nedan resultatet av årets bokrea. Vid mitt bokhandelsbesök i går så hade några titlar redan tagit slut, men jag tror jag klarar mig ändå.

Min bokrea 2011.

Både ord och bilder.

För länge sedan bestämde jag mig för att sluta köpa romaner, deckare och andra "vanliga" böcker, dem kan jag låna på biblioteket. Men konstböcker, faktaböcker och stora, fina praktverk vill jag äga. Jag vill ha dem att bläddra i, kanske anteckna något, läsa, lära och njuta av närhelst lusten faller på. Dessa böcker är oftast för dyra att köpa till ordinarie pris så då gäller det att passa på under bokrean.

Många ord.

Många bilder.

Nu kan jag se fram emot många trevliga timmar i böckernas värld.

God fredagskväll!

EN BRA BLOGG OM PLÖTSLIG DÖVHET

Nu då man inte hör så bra så kunde man väl - som en liten tröst - få möjlighet att pryda öronen med vackra, franska diamantprydda örclips i Art Déco-stil. (Visst påminner de lite om själva öronsnäckan, cochlea?)

-

I flera blogginlägg har jag berättat om hur jag på midsommardagen 2010 drabbades av plötslig dövhet (sudden deafness) på höger öra. En chockartad upplevelse. Jag önskade då att jag haft någon att tala med som upplevt/upplevde samma sak, men just då fick jag inte kontakt med någon annan drabbad.
-

För någon vecka sedan hittade jag en kommentar på mitt senaste "öroninlägg" (15 januari 2011) från en kvinna som i januari 2010 över en natt tappat hörseln på vänster öra. Vi har nu mejlat till varandra några gånger och utbytt erfarenheter. Det är mycket givande.
-
Dessutom kunde hon tipsa om den intressanta och sakliga bloggen
http://www.plotsligdovhet.wordpress.com/
där Kalle skrivit om sin situation efter att han också förlorat ena örats funktion. För honom hände detta traumatiska i september 2010. Kalle verkar lyckligtvis ha fått tillbaka det mesta av sin hörsel och det ger oss andra tröst och hopp om förbättring.
Kalle startade sin blogg för att han saknade ett forum för P D-drabbade att vända sig till, där man kunde dela med sig av upplevelser kring sjukdomen och ventilera tankar och känslor.
Det är flera personer, både män och kvinnor, som kommenterat dels Kalles inlägg och dels de andras kommentarer. Mycket intressant! En blogg jag verkligen kan rekommendera.
-
Kalle hade vänligheten att göra en bra sammanfattning, med länkar, till mina blogginlägg om plötslig dövhet här på Snaquesaligt och lägga in alltihop på
www.plotsligdovhet.wordpress.com/dialoger/annicas-berattelse/
Tack Kalle, vi behöver prata om detta. Vi ska glädjas åt varandras framsteg och trösta när det känns mörkt.
-
När det gäller sjukdomar - och svårigheter - av alla slag, så finns det ingen som förstår en så bra som den som är i samma situation. Man måste gå i någon annans mockasiner för att veta hur de känns.
-
Må väl!

HALLÅ, POSTEN! HÄR ÄR JAG!

Kära Posten, vad i hela världen sysslar ni med?

-

I veckan fick jag ett brev som varit på villovägar i sex (6!) dagar. Det är minsann inte bara Vår Herres vägar som är outgrundliga. Jag har nu fått bevis för att även Postens är det.

På det (tillfälligt) vilsekomna brevet är det klistrat en lapp:

ÅTER AVSÄNDAREN - Adressaten: är okänd.

???????????

Jag har bott på samma adress i snart 25 år!

Om adressen varit som på fotot ovan så skulle jag förstå svårigheterna att hitta mig. Men märk väl: På kuvertet stämde namn, gatuadress, postnummer och ort till sista siffra och bokstav. Men, som tur var hade avsändaren inte skrivit någon avsändare, så då var ju de postanställda tvungna att tänka ett extra varv:

"Innan vi slänger brevet i Det Stora Arkivet så kan vi väl kolla i telefonkatalogen om det finns en Anta S. på den adressen. Finns hon inte där så kollar vi folkbokföringen/Skatteverket. Och, visst ja, numera har vi ju också tillgång till dator och internet. Vi borde kunna hitta henne."

-

Det behövdes säkert inte något omfattande detektivarbete för att finna mig eftersom jag inte lever med skyddad identitet, mitt namn står på min dörr, jag finns i telefonkatalogen och har dessutom under alla dessa 25 år, och till denna adress, fått allt från tidningar, brev, vykort och reklam till trista räkningar.

-

Och, hallå, den här skylten...

... sitter ju på insidan av ytterdörren! Förresten, brevet var inte ens en räkning utan ett efterlängtat privatbrev som jag borde ha fått dagen efter det postades.
Så snälla Posten, jag undrar igen:
VAD SYSSLAR NI MED?

NÄR MÅNEN VANDRAR

2011-02-17, en dag före fullmåne.

-

Min farfar var en skicklig tecknare och när jag var liten och han hälsade på hos oss, brukade jag sitta i hans knä medan han ritade och berättade spännande saker. Och ofta sjöng han den här gamla värmländska folkvisan från 1700-talet. Vistexten är skriven av Christina Lagerlöf (1787-1855), prästdotter från Värmland och avlägsen släkting till Selma Lagerlöf.

-----

NÄR MÅNEN VANDRAR

När månen vandrar på fästet blå

och tittar in genom rutan,

då tänker jag understundom så

och knäpper sakta på lutan:

Vad du är lycklig, du måne klara,

som får så högt över jorden fara

- och blott se på!

-

Väl ser du dårskaper utan tal,

det kan man nog hålla troligt;

båd´ älskande som förgås av kval,

och älskande som har roligt.

Väl ser du tåren från ögat rinner,

men sorgen aldrig upp till dig hinner

- det är för högt.

-

Spektaklet tröttar dig inom kort,

det kan man icke förtänka.

Då går du bara helt simpelt bort;

man ledsnar också att blänka.

Så blir du borta i några dagar

och kommer åter, när du behagar

- och ser på oss.

-

O, kära måne, tag mig till dig,

från denna världen så trånga!

Här skulle visst ingen sakna mig,

ty så´na finns här så många.

Jag längtar till dig upp i det höga,

där skall väl en gång mitt trötta öga

- ej gråta mer.

-

Och när jag här ej skall dväljas mer

och gröna kullen mig gömmer,

du lika milt uppå graven ser

fast alla andra den glömmer.

Då skall min ande när den får fara

till stjärnelanden så fritt förklara

- min kärlek dig.

-

Här på Youtube kan man höra visan sjungas.

HUTTRA-TID & PAPPA-BUS

Min utetermometer visade 29 minusgrader i morse. Och även om solen har lyst vackert över den diamantgnistrande snön så orkade den inte värma nämnvärt. Kvicksilvret steg bara några ynka grader. På vissa ställen inåt landet har de senaste dagarna varit ännu kallare, drygt 40. Brrrr! Allting är stilla, naturen liksom håller andan. Det är färre bilar, cyklister och vandrare ute än vanligt. De modiga som törs ut, både fordon och människor, lämnar vita moln efter sig som snabbt försvinner.

-

Bilarna huttrar också.

-

Det är för kallt att ägna sig åt utomhusaktiviteter, apostlahästar, skidor, skridskor, sparkar, snöskotrar, m m får vänta till det blir lite varmare i luften.

-

I denna huttrakyla kom jag plötsligt ihåg en sak som pappa tveksamt berättade för mina bröder och mig för länge, länge sedan. Här kommer den lilla söta historien:

-

Farfar och farmor hade en kväll blivit bortbjudna och pappa och hans två år äldre syster skulle sköta sig själva i några timmar. Det var kall vinter. TV:n var inte uppfunnen. Och naturligtvis inte datorn heller. Möjligen fanns en knastrande radioapparat att lyssna till. Men där var det säkert bara tungt vuxenprat.

-

Nu gällde det för de små rara barnen att roa sig själva så gott det gick. En av dem (vet inte vem) fick en riktig snilleblixt: Vi gör en isbana på köksgolvet och åker skridskor!

-

Sagt och gjort. En massa vatten hälldes ut på köksgolvet och alla fönster öppnades ut mot den kalla vinterkvällen. Fort på med lite varmare kläder! Efter en liten stund började det bildas ett tunt, men dock, islager på köksgolvet. Fort snöra på de lösa rören på pjucken!

-

Så var stans första inomhusskridskobana invigd! Glam och stoj!

-

Så småningom kom förstås de påhittiga barnens föräldrar hem. Och, konstigt nog, då verkade inte den geniala idén med skridskobana på köksgolvet lika genial längre. Busungarna fick den värsta utskällning de dittills varit med om. Sedan var det bara att ta fram skurtrasor och hinkar, för nu skulle varenda vattendroppe torkas upp.

-

Här ovan åker far och faster skridskor på köksgolvet. Bilden är från en tecknad gratulationsbok som pappa fick av familjen i samband med att han fyllde 50 år. Just denna illustration har framkallat många skratt genom åren.
-
Slutar för i dag med en liten undring: Varför ser man så sällan norrsken numera? Är det för att man bor i gatlyktstäta områden? Är det helt enkelt för ljust för att man ska se det sprakande, färgrika, vackra? Ni som bor på landet, kan ni se norrsken fortfarande?
-
Förresten, i denna kyla - håll er inne, om ni har möjlighet. Håll er varma! Och håll om varandra!

HJÄRTEDAGEN!

(Det som nu är kvar av den!)

SPRÅKPROBLEM

The German Coast Guard

Språkkunskaper är bra. I vissa situationer är de t o m livsviktiga.

Annars kan det gå käpprätt åt h....

HOW STANDS IT TO?

Vad passar bättre än att börja helgen med några fniss, skratt eller gapflabb? I dag blir det en liten orgie i språkliga roligheter av olika slag. Ibland tänker man så rätt och ändå blir det så fel. Det är inte alltid lätt att få fram det man vill få fram - varken i tal eller skrift. I språket lurar många fällor. Tillfällena att klanta sig är otaliga.

I boken nedan vimlar det av goda exempel på hur svårt det kan vara att meddela sig. Det gäller lika mycket vårt eget tungomål som ett främmande. Eller när vi modigt ger oss på en liten mix.

Här följer några guldkorn:

-

"Can we take photos here?"

"Yes, but no flashing in the cathedral, please."

(Norsk turistguide i Nidarosdomen i Trondheim)

-

Polis till norsk turist i New York som går mot rött ljus:

"Did you come here to die?"

"No, I arrived yesterday."

-
"Please slow down the fart!"

(Turist till grekisk taxichaufför)

-

"It´s just a small intercourse."

(Svensk servitör förklarar vad en `mellanrätt´ är för något)

-

"Please do not invade Madame´s private parts."

(Uppmaning utanför franskt slott, delvis öppet för allmänheten)

-

"I have a backsmell!"

(Svensk dam med `baksmälla´)

-

Ingen glömmer direktören från Kalmar som presenterade sig på detta vis:

"My name is Jönsson, that is Johnson with two pricks."

-

"Toilet out of order,

please use floor below."

(Kontorsbyggnad i London)

-

"No bear feet och flip flops allowed."

(Sacramento State Aquatic Center, USA)

-

"Nobody is allowed to sit on both sides of the boat."

(Skylt på vietnamesisk båt)

-

"You are invited to visit our restaurant where you can eat the Middle East Food in a European ambulance."

(Hotell i Ankara)

-

"Guests are prohibited from walking around the lobby in large groups in the nude."

(Hotell i Havanna)

-

"Terminal Lunch."

(Café invid bussterminal)

-

"We regret that due to the increased price of coffee we must charge for every other cup. This does not apply to coffee served with meals or police officers."

(Restaurang i New Orleans)

-

"Hamburgers, pizzas, ice cream and snakes."

(Sex meter hög reklamskylt i Indien)

-

"A superb and inexpensive restaurant. Fine food expertly served by waitresses in appetizing forms."

(Restaurang i USA)

-

"We can serve your steak with much blood, some blood, medium or well done."

(Finskt erbjudande)

-

"Slow down... Children Playing Sleeping Drunks on Road."

(Skylt i Australien)

-

"If tunnel is dark, remove sunglasses."

(Skylt i USA)

-

"Do not stop for hitchhikers."

(Skylt utanför fängelse i Arizona)

-

"We are close for a while."

(Skylt utanför en `intim´ restaurang i Marmaris, Turkiet)

---

God fredagskväll!

KÖP SVENSKT!

Nu är jag riktigt arg, ledsen, besviken!

Den tyska dioxinskandalen har medfört att Sverige tar in billigt tysk griskött. Flera länder, däribland Kina, Ryssland och Sydkorea har infört importstopp av det tyska fläskköttet tills vidare, men här i Sverige är det fritt fram. Resultatet blir att priserna dumpas och våra svenska grisuppfödare kämpar för att överleva.

Vad är detta för vansinne?

-

Vi har bland de hårdaste kraven i världen vad gäller köttproduktion och djurhållning och det ska vi vara stolta över. Men det kostar också pengar att ha dessa stränga regler. Därför konkurrerar våra bönder inte på lika villkor med andra länder som inte har samma stränga krav.

-

-
För några år sedan hade inte min närbutik svensk bacon i sitt sortiment. Det som fanns var från Danmark och Tyskland och jag vägrade köpa det. Jag känner likadant för nötkött från Irland, Brasilien, Nya Zeeland o s v. Jag vill, så långt det är möjligt, ha svenska produkter (inte bara kött) och betalar hellre en slant extra. Vissa livsmedel måste vi ju naturligtvis importera, men det vi kan få från den inhemska produktionen bör vi tacksamt ta emot med öppna armar.
-
Nu måste vi börja vara solidariska med våra svenska bönder. De levererar livsmedel av hög kvalitet och vissa av dem ska inte behöva gå i konkurs för att vi t ex importerar griskött från Tyskland. Jag är inte emot import, men de här tokerierna gör mig ilsken. Fortsätter det så här så har vi snart inga bönder kvar i Sverige.
-
Det finns säkert många runt om i landet som inte håller med mig, men jag vill i alla fall äta kött från svenska grisar, kossor, får och kycklingar.
Nöff på er!

I SANDLÅDAN - UTAN HINK OCH SPADE

Det här tycker jag är fantastiskt skickligt och mycket rogivande.

MELODIFESTIVAL

Premiärdeltävlingen i årets Melodifestival gick i Luleå och med en het kopp te bredvid mig tog jag plats i TV-fåtöljen för att beskåda evenemanget. Mina förhoppningar på låtar och artister var i höjd med fotknölarna. Man har ju genomlidit en del skräp genom åren.

-

Dilba var först ut och med den låten sjönk förhoppningarna till ormmagesnivå.

-

Så var det dags för låt nummer två. När jag hörde början på den, "Me and my drum" med gruppen Swingfly, så tyckte jag den var riktigt dålig - rap är absolut inte min musik.

Men så kom refrängen med jättehärlig rytm och fin sång av den här killen (bilden ovan) och jag föll pladask. (Ja, inte för killen, men för svänget i låten!) Glatt förvånad studsade jag upp och ner och runt i min TV- fåtölj. Mmm, vilket gung!
-
Verkligen olikt mig att lyfta telefonluren i sådana här sammanhang, men när det var dags för andra röstomgången fick Swingfly min röst.

Jaaa, Swingfly tog sig till Globen!

Tillsammans med Danny som gick direkt dit efter att ha fått flest röster i första omgången.

---

Så här ser min personliga fyra-i-topp-lista ut från gårdagens Melodifestival:

Högst upp på pallen: Swingfly!

Andra plats - naturligtvis Jenny Silver med "Something in your eyes". En mycket bra låt och en dito sångerska.

Trea Pernilla Andersson med "Desperados". Duktig artist och låtskrivare som ska ha en extra poäng för att hon sjöng på svenska.
Fjärdeplatsen får Danny och"In the club".
-

Det var allt för denna gång. Nästa lördag är det Göteborg som tar emot "melodispektaklet".

Då kanske jag hittar en ny favorit. Vem vet?

ETT ILSKET MONSTER

Har ni varit med om att känna er arga och retliga? Utan anledning? Ungefär som ett rasande lila monster som poppar upp ur ingenstans?

Häromdagen, utan minsta lilla orsak, gick jag omkring och var ilsken och förargad en hel eftermiddag. Jag kände mig som en riktig satmara. Det kokade i mig, men som tur var så lyckades jag maskera den mesta förtreten och det var nog bara små ynkliga puffar som nådde omgivningen.

-

När jag talade med väninnan så hade hon upplevt en liknande småilska - samma dag. Kan det ha varit något i luften? Biologisk krigsföring? Den lede fi som släppte ut irritationspulver som dalade ner över Sverige och gjorde åtminstone två invånare arga och retliga?

-

Kanske är det så att ibland ska man ha en o-snäll, o-glad och o-mysig dag. Man kan ju inte alltid skrida omkring och konkurrera med solen. Då och då behöver man lätta på trycket och låta det tillfälligt dåliga humöret pysa ut. Det kan faktiskt kännas riktigt skönt att få vara en liten satkärring emellanåt. När man annars alltid är en glittrande solstråle.

-

Tack och lov så är dessa satmariga dagar få. För min egen del inträffar de möjligen ett par gånger/år. Och det får man väl stå ut med. Ävenså de närstående. De kan ju minsann också ha sina vresiga stunder. Förhoppningsvis är man inte hoppande monster samtidigt.

-

Och likväl som man kan känna sig retlig och ilsken utan orsak så kan man också känna sig obeskrivligt nöjd och lycklig - utan orsak. Så gott som varje dag känner jag stor tacksamhet över hur bra jag har det. I jämförelse med massor av människor lever jag i den bästa av världar.

-

Snäll, glad och mysig fredag!

FROSTIGA KONSTVERK

Den skickligaste konstnären, alla kategorier, är naturen. Den bjuder på otroligt vackra konstverk. Och i alla slags tekniker och material.

De senaste dagarna har jag kunnat njuta av fantastiska frostblommor på mina balkongfönster.

Klicka bilderna för att förstora.

-

-

-

-

-
-
Dagarna har redan blivit längre, solen klättrar sakta men säkert allt högre på himlen.
God februari!