HUTTRA-TID & PAPPA-BUS

Min utetermometer visade 29 minusgrader i morse. Och även om solen har lyst vackert över den diamantgnistrande snön så orkade den inte värma nämnvärt. Kvicksilvret steg bara några ynka grader. På vissa ställen inåt landet har de senaste dagarna varit ännu kallare, drygt 40. Brrrr! Allting är stilla, naturen liksom håller andan. Det är färre bilar, cyklister och vandrare ute än vanligt. De modiga som törs ut, både fordon och människor, lämnar vita moln efter sig som snabbt försvinner.

-

Bilarna huttrar också.

-

Det är för kallt att ägna sig åt utomhusaktiviteter, apostlahästar, skidor, skridskor, sparkar, snöskotrar, m m får vänta till det blir lite varmare i luften.

-

I denna huttrakyla kom jag plötsligt ihåg en sak som pappa tveksamt berättade för mina bröder och mig för länge, länge sedan. Här kommer den lilla söta historien:

-

Farfar och farmor hade en kväll blivit bortbjudna och pappa och hans två år äldre syster skulle sköta sig själva i några timmar. Det var kall vinter. TV:n var inte uppfunnen. Och naturligtvis inte datorn heller. Möjligen fanns en knastrande radioapparat att lyssna till. Men där var det säkert bara tungt vuxenprat.

-

Nu gällde det för de små rara barnen att roa sig själva så gott det gick. En av dem (vet inte vem) fick en riktig snilleblixt: Vi gör en isbana på köksgolvet och åker skridskor!

-

Sagt och gjort. En massa vatten hälldes ut på köksgolvet och alla fönster öppnades ut mot den kalla vinterkvällen. Fort på med lite varmare kläder! Efter en liten stund började det bildas ett tunt, men dock, islager på köksgolvet. Fort snöra på de lösa rören på pjucken!

-

Så var stans första inomhusskridskobana invigd! Glam och stoj!

-

Så småningom kom förstås de påhittiga barnens föräldrar hem. Och, konstigt nog, då verkade inte den geniala idén med skridskobana på köksgolvet lika genial längre. Busungarna fick den värsta utskällning de dittills varit med om. Sedan var det bara att ta fram skurtrasor och hinkar, för nu skulle varenda vattendroppe torkas upp.

-

Här ovan åker far och faster skridskor på köksgolvet. Bilden är från en tecknad gratulationsbok som pappa fick av familjen i samband med att han fyllde 50 år. Just denna illustration har framkallat många skratt genom åren.
-
Slutar för i dag med en liten undring: Varför ser man så sällan norrsken numera? Är det för att man bor i gatlyktstäta områden? Är det helt enkelt för ljust för att man ska se det sprakande, färgrika, vackra? Ni som bor på landet, kan ni se norrsken fortfarande?
-
Förresten, i denna kyla - håll er inne, om ni har möjlighet. Håll er varma! Och håll om varandra!