tisdag 22 januari 2013

DE GAMLA KVINNORNA

En vän bad mig häromdagen att skriva ut Tadeusz Rózewicz fina och tänkvärda dikt om de gamla kvinnorna.
Medan jag gjorde det så kände jag för att också lägga upp den här på bloggen.
En dikt att ta till sig – och minnas.
Poet, romanförfattare och dramatiker, född 9 oktober 1921 i Radomsko, Polen.
---
Berättelsen om de gamla kvinnorna

Jag älskar gamla kvinnor,
fula kvinnor,
arga kvinnor

de är jordens salt
de äcklas inte 
av mänskligt avfall

de känner frånsidan
av medaljen
av kärleken
av tron

de kommer och går
diktatorerna uppför sina narrspel
har händerna fläckade 
av mänskliga varelsers blod

de gamla kvinnorna står upp i gryningen
köper kött, frukt, bröd
städar, lagar mat
står på gatan med händerna i kors, tiger

gamla kvinnor
är odödliga

Hamlet kastar sig hit och dit i nätet
Faust spelar en lumpen och löjlig roll
Raskolnikov hugger till med yxan
de gamla kvinnorna är
oförstörbara
de ler överseende

Gud dör

de gamla kvinnorna står upp som vanligt
varje dag
i gryningen köper bröd, vin, fisk

civilisationen dör

de gamla kvinnorna står upp i gryningen
öppnar fönstren
bär ut slaskhinken

människan dör

de gamla kvinnorna tvättar liket
begraver de döda
planterar blommor
på gravarna

jag älskar gamla kvinnor
fula kvinnor
arga kvinnor
de tror på det eviga livet
de är jordens salt
trädets bark
de är djurens ödmjuka ögon

feghet och hjältemod
storhet och ringhet
ser de i deras rätta dimensioner
anpassade till vardagens krav
deras söner upptäcker Amerika
stupar vid Thermopyle
dör på kors
erövrar kosmos

de gamla kvinnorna går ut i gryningen
på stan
köper mjölk, bröd, kött
lagar soppa
öppnar fönstren

bara dumbommar skrattar
åt gamla kvinnor
fula kvinnor
arga kvinnor
...
när de dör
flyter ur ögat
en tår
och förenar sig 
vid munnen
med en ung flickas leende

En ung Rózewicz.
God tisdagskväll.

4 kommentarer:

  1. Underbar prosadikt! Den kände jag inte till. Fantastiskt att en man förstått vad livet går ut på och som vågar hedra alla dessa gamla kvinnor som struntar i att männen "skriver historia". Kvinnor som fortsätter med livet.

    SvaraRadera
  2. Så vacker! men jag tycker han ändå missar lite;

    Jag älskar gamla kvinnor
    fula kvinnor
    arga kvinnor
    milda, ömsinta, varmhänta kvinnor
    Tålmodiga, starka, tystlåtna gamla kvinnor
    Men fötterna stadigt rotade i myllan.
    Som träd.
    Livsträd.

    Medan livet rasar runtomkring står de orubbliga vid rodret.

    SvaraRadera
  3. Vilken fin dikt om gamla, fula och arga kvinnor. Det är sällan en man kan skriva om kvinnor på ett sätt som man blir berörd av.

    SvaraRadera
  4. Kat: Vilken "tur" att kvinnor i alla tider tagit hand om "det verkliga livet" så männen fick tid att ta sig in i historieböckerna...

    Mira: Kanske menar poeten att han älskar de gamla, fula, arga kvinnorna för att de får minst kärlek. Ändå gör de det som måste göras. De gamla, men milda, ömsinta, varmhänta är lättare att älska.

    Gunnel: Man får känslan av att Rósewicz gått igenom en del. Vilket har gett en viss insikt.

    SvaraRadera