DET HÄR ÄR SLUTET

Min julstämning är i det närmaste obefintlig eftersom tankar och känslor är upptagna med andra och allvarligare saker just nu.

En mycket kär vän är döende i cancer och får palliativ vård. Vid vårt korta - och antagligen sista - telefonsamtal i tisdags var vännens röst så svag och bruten att jag nästan inte kunde uppfatta orden:

- Det här är slutet.

Min egen röst var darrig av återhållen gråt när jag svarade:

- Jag vet... och det gör mig så förtvivlat ledsen. Jag skulle bara vilja hålla dig, krama dig.

Jag tycker ju så förfärligt mycket om dig.

I drygt sju minuter talade vi med varandra. Det var ett av mitt livs svåraste samtal.

Men också ett av de käraste och viktigaste.

Sjukdomar, lidande och död kommer till oss när vi minst anar det. Det kan vara under jul, midsommar eller efterlängtade semesterveckor.

Återigen en påminnelse om att vi ska leva här och nu - och vara väldigt rädda om varandra.