torsdag 31 mars 2016

KUNG BORE FÅR GE SIG

Idag är det den 31 mars.
I södra Sverige är våren långt på väg.
(Klickbara bilder.)
När jag för en stund sedan tittade ut från min balkong såg det ut så här.
Fortfarande ligger snön och isarna kvar i Norrbotten men även om det ser ganska vintrigt ut på mina tre bilder så börjar våren ta över alltmer.
Solens strålar tär på kung Bores vinterskrud, snart är den väck och Bore är näck. Haha!
Från vardagsrumsfönstret ser jag snöfria gator -- alltså barmark!
Jag älskar barmark! Den betyder maximal friktion mellan skosula och terra firma!
Och i morgon byter vi till ny månad.
Välkommen april!

fredag 25 mars 2016

GOD PÅSK!

Som trogna läsare vet så är det en snaquesalig påsktradition att ha med fjädrar-i-ris-bilden.
Jag hittade den på nätet för flera år sedan men tyvärr vet jag inte vem som är upphovspersonen.
Hur som helst -- jag gillar den!
Och eftersom det snöar utanför mina fönster -- vilket ger mer julkänsla än påskdito -- så måste jag trösta mig med äggstra många påskbilder.
Önskar er en skön och solig påskhelg!

onsdag 23 mars 2016

INGEN STILLA VECKA

Påskveckan kallas även Stilla veckan.
Men den blev inte stilla och fridsam.
Tvärtom fick vi ett nytt bevis på hur galenskapen breder ut sig.
Det är så hemskt, så skrämmande och så fullständigt obegripligt det som hände i Bryssel under tisdagsmorgonen. Återigen har den fruktansvärda terrorn lamslagit
ett folk, en stad, ett land, en värld.
I november sörjde vi med Paris och hela Frankrike.
Nu går våra tankar till Bryssel och Belgien men mest av allt till offrens anhöriga som har dagar och år framför sig av sorg, förtvivlan och saknad.

Vad är det för monster som utan samvete mördar oskyldiga människor?
Vad är det som får dem att hata så besinningslöst att de släcker okända medmänniskors liv?
Och utan att tveka även dör själva för sin tros skull.
Vad är det för märklig tro?
Det är en gåta för resten av världen.
Vettiga människor förfasas och sörjer.
Och alla undrar: Var händer nästa attentat? I vilket land? I Sverige? I våra grannländer?
Hur ska dessa vanvettiga terrorattacker kunna stoppas?
Må alla som drabbas av terror, krig och förföljelse hitta styrka. Någonstans.
 Och må alla fredliga krafter samverka till att det goda vinner till slut.
Detta vanvett får bara inte fortsätta.

Det är svårt att känna någon påskfrid.
Men i måndags blev det i alla fall lite påsk på min ytterdörr.
Förresten, visst är det konstigt att vi säger GLAD påsk men GOD jul.
Egentligen borde det vara tvärtom. Tycker jag.

söndag 20 mars 2016

SKAKIGT

Under lördagskvällen blev många norr- och västerbottningar uppskakade.
Större jordskalv är ju inte alltför vanliga i vår del av världen, det är mest mindre skalv som händer. Men då och då blir även vi lite extra omskakade.
Som igår kväll, t.ex. när det skälvde till i Bottenviken så det kändes vida omkring. 
Först kom ett mindre skak men bara någon sekund senare så började det skaka riktigt rejält.
Hela huset darrade och vattenytan krusades i glaset som stod på köksbordet.
Muggarna i "muggträdet" svängde och klirrade.
-- Nej, men sluta nu, sa jag högt.
Det tog kanske 15 sekunder innan allt var lugnt igen.
Det kändes som långa sekunder.

Hoppas nu bara att våra nordliga kraftverksdammar inte tagit skada.
Här kan man läsa om vad Maj-Britt Öhman som forskar om dammsäkerhet vid Uppsala Universitet sa till Norrbottens-Kuriren om lördagskvällens skalv.

Jag hoppas verkligen att Suorvadammen är oskadad annars är det bara att snabbt packa ihop det nödvändigaste och lämna hemmet inom ett dygn. Skulle den dammen brista så kommer varenda damm nedströms att falla som en dominobricka och vartenda samhälle ställas under flera meter vatten. Det är inte för inte som vi för några år sedan fick ett informationshäfte med titeln:
"OM DAMMEN BRISTER"

Det här var det andra skalvet jag varit med om som verkligen känts lite läskigt.
Förra gången, för flera år sedan, vaknade jag mitt i natten
och trodde att ett tåg förirrat sig till gatan utanför.
(Man borde kanske ha en roddbåt fastspänd i balkongräcket.)
Fler saker som skakar om:
Igår kväll var det en massiv internetattack mot landets stora tidningar.
Att media slås ut på det sättet är allvarligt.
Dessutom talar SÄPO om tokigheter som den stora grannen i öster sysslar med.

Naturen rår vi inte över men allt annat som händer kan vi definitivt vara utan.
 Är det bara jag som tycker det börjar kännas aningen otryggt i Moder Sveas famn?
Eller målar jag f-n på väggen?
Vad tycker ni?

Nu behöver vi alla en riktigt skön söndag.
Och ni vet väl att det är vårdagjämning idag?
Nu tar dagsljuset över.

torsdag 17 mars 2016

KUSTSTAD BLIR INLANDSKOMMUN

För en dryg vecka sedan (6 mars) skrev jag om tokigheter och började med en regional sådan, den planerade storregionen. Jag lovade att återkomma med fler galenskaper. Så ... här kommer en av de lokala dumheterna -- utfyllnad av vattenytor för att skapa mark för bostadsbyggande.
Klickbara bilder!
Kuststaden Luleå har alltid gjort reklam för sitt vattennära läge. Här blandar sig Luleälvens vatten med Bottenvikens och sprider sedan ut sig i en underbar skärgård med mer än ettusen (1 000) öar.
Själva stadens centrum ligger på en halvö och i dess västra del finns t.o.m. en härlig badplats, Gültzauudden, med friskt vatten från älven.
På 1950-talet fanns det mer öppet vatten runt centrum än det finns idag. Lite här och där har man fyllt igen vattenytor och någonstans har jag läst att det, tillsammans med landhöjningen, har minskat de älskade "skvalp-ytorna" med ca 40%.

Staden behöver massor av nya bostäder -- bostadsbristen är enorm -- så nu planerar kommunen nya bostadsområden på flera platser. PÅ MARK SOM INTE FINNS men som SKA BLI TILL genom att man tänker FYLLA IGEN ÄNNU MER vattenytor. Både norr och söder om halvön. Bl.a. på båda sidor om Mjölkuddsbanken och även ett stort område i Södra hamn.
Dessa byggplaner är bland de mest korkade förslag som någonsin presenterats i Norrbottens huvudstad. Mycket dumt har beslutats i Stadshuset men undrar om inte detta tar priset. Blir planerna verklighet så är snart Luleå ingen kuststad längre utan en inlandskommun.

Då får vi hoppas på regniga somrars efterlämnade vattenpölar för att vi ska få se något vatten överhuvudtaget. Och alla båtägare får sätta hjul på sina farkoster för att kunna nyttja dem.
Det enklaste är förstås att låta flytetygen ligga kvar på sina båtsläp.
(Luleå är en av Sveriges båt-tätaste städer, sett till antalet invånare. Inom kommunen finns mer än 40 fritidsbåtshamnar och mer än 10 000 fritidsbåtar.) 
Luleå Stadshus -- här klubbas inte alltid kloka beslut.

Vad staden/kommunen behöver är inte centralt placerade lyxlägenheter med vattenutsikt (!?) och skyhöga hyror utan vettiga bostäder med vettiga hyror som vanligt folk har råd att bo i. Tydligen struntar kommunens styrande i alla pensionärer och ensamstående, ungdomar som vill flytta från föräldrahemmet och studenter vid Luleå Tekniska Universitet (LTU).
Och alla andra med måttlig inkomst.
Dessa människor verkar inte vara intressanta för kommunen
som bara tycks vilja bygga för folk med höga löner.

Att "tillverka" mark för byggande förstör för redan befintlig bebyggelse och dessutom fördyrar det för nybyggnationen. Det kostar pengar att fylla igen vattenytor. Och det kostar att bygga stora paradvåningar. Med det läget blir det naturligtvis inga små ettor med kokvrå.

Runt omkring Luleå finns det hur mycket mark som helst att bygga på men den ligger inte sjönära och inte i centrum. Men nu är det faktiskt så att alla kan inte bo med utsikt över vatten.
Visst, de flesta av oss skulle ju helst vilja bo med sjöutsikt, men det är ju en omöjlighet. Många vill också bo väldigt centralt med stadens hela utbud alldeles utanför dörren men det är inte heller möjligt. Tyvärr får majoriteten av oss bara drömma om sjönära boende "mitt i smeten" men våra liv kan ju vara bra ändå. Och vi kanske t.o.m. har en slant över när vi betalat hyran.

Tilläggas bör att luften i Luleå centrum tidvis är mycket dålig -- det är alldeles för mycket trafik i och genom de centrala delarna som det är. Med en stor mängd nya bostäder kommer både luften och trafiksituationen att försämras ytterligare.
Kommunens nya slogan lär bli:
"Kom och bo dyrt i centrum, men var beredd på att använda gasmask."

Dessa yviga och lättsinniga byggplaner borde kastas i soporna (precis som planerna på storregionen). Men nej då, euforiskt pladdrar kommunens politiker ofta och gärna om hur bra allt ska bli.
Allting är möjligt i en expansiv och framgångsrik kommun med "nytt, fräscht tänk"
och omsorg om alla invånare.
Mitt råd blir:
 "Omyndigförklara politikerna! Här finns det jobb för gode män. Och Lyxfällan."

torsdag 10 mars 2016

HURRA, SOL!

De senaste dagarna har det varit väldigt "lågt i tak", molnen och grådiset har hängt som blytunga draperier över nejden. Idag började dagen med riktigt tät dimma, jag såg inte den minsta skymt av den fascinerande byggkranen ett par hundra meter från mitt hem. Men under tidig förmiddag började det ljusna och -- stor förvåning! --  solen bröt fram.
Plötsligt var det strålande solsken från en klarblå marshimmel.
Och med ett par plusgrader dessutom så blev det snöglopp och små pölar.
(Klickbara bilder. Som vanligt.)
Lite av utsikten från mitt köksfönster. Som sagt, i morse var byggkranen helt dold av dimman men sedan syntes den hur bra som helst. Speciellt när jag zoomade in den med kameran.
Jag är så fascinerad av den där byggkranen. Tänk att vara så upphöjd på jobbet.
Inte ska man vara höjdrädd, inte.
Hur mycket pengar jag än blev erbjuden skulle jag vägra att sätta mig i den där lilla grå buren som hänger där vid tornet under den svängande armen.
Jag hoppas verkligen att föraren har riktigt bra betalt för att sitta uppflugen där hela dagarna. Och vilket ansvar han (det är en han) har, det gäller ju att ha full koll på de grejer som ska lyftas.
Med andra ord -- koncentration!
Våren ... den närmar sig i alla fall.
Ha det gott!

tisdag 8 mars 2016

HON KÖR SOM EN HEL KARL

En period i mitt liv körde jag lastbil, både grusbil och långtradare.
Eftersom jag växte upp i en bilfamilj (pappa hade bilverkstad) och jag alltid varit tekniskt intresserad så kanske den där lastbilschaufförsdrömmen inte var alltför långsökt och konstig.

Det var tidigt 1970-tal och på den tiden var kvinnliga lastbilschaufförer mycket sällsynta.
(Antagligen enda gången man varit en raritet. Nu är man snart en antikvitet.)

Kvinnliga buss- och taxichaufförer rattade sina fordon redan då, men lastbilsfolket tyckte inte att tjejer passade att handskas med stora tunga lastfordon.
Jag minns en åkeriägare som sa ungefär så här när jag sökte ett utannonserat jobb:
-- Njae, jag vill nog ha en chaufför av den vanliga sorten.
Med andra ord, en karl.
Men tack och lov rymde åkarkåren även några nytänkare.

(Bilderna nedan har jag visat förr och är på några av de lastbilar jag kört.)
Dock, som kvinnlig lastbilsförare fick jag någon gång känslan att jag nog måste vara lite extra duktig och "på tå" för att bli accepterad. En viss skepsis låg i luften.
Det var säkert med förvåning som några tveksamma kolleger noterade att jag klarade jobbet.
-- Du kör ju faktiskt bättre än Pelle, kunde jag få höra.
Det lät givetvis som beröm men i mitt stilla sinne tänkte jag på hur halvdåligt Pelle körde. Han var ingen vidare chaufför och då behövdes det ju inte så stor skicklighet från min sida för att "slå honom". Jag kanske bara var snäppet bättre som inte ställde till trafikkaos. Eller för att jag klarade av att hämta ett sandlass utan att köra fast så lasttraktorn måste dra loss mig.
(Det hände, det också.)
 
Oftast var det ingen som kommenterade vare sig min körning eller att jag var tjej. När de andra chaffisarna såg att jag inte behövde en övningsskylt bak på lastbilen så blev jag en i gänget.
Och ett par gånger fick jag beröm. På riktigt.
Det värmde eftersom jag visste att det var ärligt menat.
Bl.a. var det en åkarhustru som berättade för mig att hennes man sagt att jag körde bra.
Och kanske det bästa vitsordet -- min pappas.
Jag hade med en långtradare, bil och släp, varit förbi föräldrahemmet, och när jag for vinkade mamma och pappa av mig. Då hade pappa sagt med stolthet i rösten:
-- Hon kör som en hel karl!
Min far strösslade inte precis med beröm och det var inte något han skulle sagt direkt till mig.
Synd bara att bli jämförd med en karl. Borde varit "hon kör som en hel kvinna!"
Vi är ju så bra som kvinnor! Och vi kan göra det mesta som män kan.
Möjligen har vi ibland för lite muskelkraft.
 
KVINNOR KAN!
Hoppas att ALLA kvinnor har en bra kvinnodag -- idag och ALLA dagar!
Vare sig vi jobbar som präst, polis, sjuksköterska, lastbilschaufför, barnskötare, hemmafru ...
... eller vamp.
 

söndag 6 mars 2016

HALVA SVERIGE?

En liten varning är på plats; idag blir det ett långt inlägg.
Världen är full av galenskaper; lokala, regionala, nationella och internationella. Eftersom tokigheterna är så många tänkte jag dela upp dem på ett par, tre blogginlägg.

Jag börjar med denna idioti som kallas storregioner. En företeelse som ger kloka människor skrämselhicka. I alla fall här i norr. Dessa regioner är ett påhitt av politiker och andra makthavare som har alldeles för lite att göra. Det är som med barn -- ibland när de är understimulerade och uttråkade så hittar de på tokigheter. Följderna efter dem kan bli nog så allvarliga, men maktgalna politikers dumheter får ofta ännu värre konsekvenser. Dels för att deras beslut och handlingar drabbar massor av människor och dels för att de sträcker sig över lång tid,
i vissa fall t.o.m. för evigt.

Det finns planer på att slå ihop Norrbotten (som redan är 25% av Sveriges yta) med Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Alltså halva Sverige. Tänk om man skulle slå samman resten av landet till en enda region. Vilka protester det skulle bli!
Vi norrbottningar/norrlänningar har tillräckligt långa avstånd som det är.
Blir det här planerna verklighet så får vi halva Sverige som "närområde".
HUR TÄNKER POLITIKERNA?

Deras papegojaktiga svar är att det ska bli SÅ bra! Om vi bara ingår i en större region och blir fler, så blir vi SÅ starka och alla kommer att lyssna SÅ mycket mer på oss.
Vilket enfaldigt skitsnack!
Vi kommer att bli totalt överkörda (det är vi ju redan om det blir en storregion) och den enda skillnaden är att vi får ännu svårare att göra våra röster hörda. Och vi får ropa ännu högre för makthavarna sitter ännu längre bort från oss. Och då är det ännu lättare för dem att strunta i oss:
-- Va´? Ni är för långt bort. Vi hör er inte.
Nej, för länge sedan borde vi ha avbrutit all export söderut
av malm, skog, vattenkraft och fantastiska matråvaror. Och duktig arbetskraft.

Nu vill man alltså slå samman fyra regioner och fyra konkursmässiga landsting -- som om det skulle ge bättre ekonomi. Storskaligheten gör bara att allt blir mera tungrott och svåradministrerat, just för att avstånden blir förfärande långa. Och vad bryr sig politiker om vårdsituationen 100 mil bort?

Denna tossiga plan på storregion är så urbota korkad att alla i Norrbotten riskerar att drabbas av andningssvårigheter. (Vilket i sin tur ytterligare kommer att belasta vårt konkursmässiga landsting.)
Man brukar säga att vissa saker är så dumma att klockorna stannar.
Ja, jag har ju tyckt att mina tidsmätare är lite konstiga. De har något på känn ...

De andra tre landstingen som är tänkta ska ingå i den "heliga" kvartetten är förresten också nära konkurs. Tillsammans går storregionens sjukvård back över en miljard. Norrbottens läns landsting (NLL) höjde vid nyår landstingsskatten med 1,16 krona, men redan år 2018 är det extra tillskottet förbrukat. Vad gör man då? Bl.a. skenar kostnaderna för stafettläkare/-sköterskor och blir allt högre för varje år, trots ständigt prat att de ska minskas.

Det är verkligen inga presumtiva Nobelpristagare i ekonomi som styr NLL. Ja, möjligen om det gick att få priset för att man höjt sin egen lön. Och för att man klarat av att sitta kvar vid makten. Men det behövdes tre ja-sägare från (MP) respektive (V) för att (S) skulle kunna sitta kvar med ordförandeklubban i handen.
 Norrbottens landshövding, Sven-Erik Österberg (S), är helt emot en storregion och det hedrar honom. Han bevisar därmed att det trots allt finns åtminstone EN makthavare
vars hjärnceller fortfarande är intakta.

HUR TÄNKER MAN?
Tyvärr, man tänker inte alls. En massa hjärnor verkar ha slutat fungera.

Och nu ser det ut som många hjärnkontor i USA också har lagt ner verksamheten. I det stora mäktiga landet i väster finns risken att pajasen Donald Trump väljs till president.
I jämförelse med det så ter sig en storregion Norrland som en toppenidé.
Allting är relativt.
Det finns mardrömsscenarion. Och så finns det ...
M-A-R-D-R-Ö-M-S-S-C-E-N-A-R-I-O-N.

Här nedan kan ni läsa en annons som var införd i Norrbottens tre största dagstidningar igår.
Det är Norrbottens Sjukvårdsparti som satt in denna helsidesannons. Och nu funderar partiet även på om man ska kräva en folkomröstning om storregionen.
Vi är många norrbottningar som hoppas på det.
Det kommer att bli ett rungande NEJ! 
(Bilderna i detta inlägg kommer från Pixabay (lite tillfixade av mig) och Norrbottens-Kuriren.)
Klicka bilden nedan för läsbar text.
Vi är väldigt många som hoppas att dessa storhetsvansinniga planer på storregion hamnar där de hör hemma, nämligen i soporna.
Men man bör iakttaga försiktighet så de inte slängs i återvinningskärlet! Igen!
---
Ha det gott!

onsdag 2 mars 2016

GRATTIS TILL EN PRINS!

2016-03-02
kl 20:28
 

tisdag 1 mars 2016

GRÄDDLIKT VITT

I söndags strålade februarisolen från en klarblå himmel och snön lyste gnistrande vit.
När jag senare tittade i datorn på några bilder jag tagit på snöhögen som traktorn föst ihop så var min första tanke: Det där ser precis ut som vispad grädde!
Haha, just då längtade jag nog väldigt mycket efter söndagmiddagens efterrätt!
(Klickbara bilder.)
En rejäl snöhög ...
... som liknar vispgrädde.
En jordgubbe här och en jordgubbe där och vips (eller visp!)
så skulle det (nästan) kunna vara en slarvigt dekorerad tårta.
Så här kunde det sett ut med några röda äpplen.
Riktig vispgrädde.
Eftermiddagssolen kastade grafiska skuggor på carportens tak.
Ha en skön kväll!