I söndags strålade februarisolen från en klarblå himmel och snön lyste gnistrande vit.
När jag senare tittade i datorn på några bilder jag tagit på snöhögen som traktorn föst ihop så var min första tanke: Det där ser precis ut som vispad grädde!
Haha, just då längtade jag nog väldigt mycket efter söndagmiddagens efterrätt!
(Klickbara bilder.)
En rejäl snöhög ...
... som liknar vispgrädde.
En jordgubbe här och en jordgubbe där och vips (eller visp!)
så skulle det (nästan) kunna vara en slarvigt dekorerad tårta.
Så här kunde det sett ut med några röda äpplen.
Riktig vispgrädde.
Eftermiddagssolen kastade grafiska skuggor på carportens tak.
Ha en skön kväll!
Om jag fick välja mellan snö och vispgrädde så var valet inte så svårt....även om det kanske blev lite mer kalorier. Kram
SvaraRaderaHihi, jag föredrar snön att titta på och vispgrädden att smaska på. Sällan tvärtom, även om det vore bättre - kalorimässigt sett. :)
RaderaDe stora snöhögarna i stan har försvunnit till glädje för bilförare som knappt vågat köra ut på vägarna för alla högar som skymmer sikten.
SvaraRaderaVispgrädden på dagens semla smakade alldeles utmärkt.
Tur man bor lite upphöjt, det ska snöa mycket innan snöhögarna skymmer utsikten från hemmet.
RaderaKan tänka mig att semmelgrädden - och även det andra - smakade bra. Mums filibabba!
Ja, nog ser snön ut som vispgrädde.
SvaraRaderaDet är bara jordgubbar som saknas. :)
Sådana snöhögar är fina - innan de blir svarta av grus och smuts.
Kram!
För att matcha snöhögen skulle jordgubbarna behöva vara stora som pumpor. :)
RaderaJust nu är snön bländande vackert vit, men snart kommer den att ändra färg.
Solig kram!