INGEN STILLA VECKA

Påskveckan kallas även Stilla veckan.

Men den blev inte stilla och fridsam.
Tvärtom fick vi ett nytt bevis på hur galenskapen breder ut sig.

Det är så hemskt, så skrämmande och så fullständigt obegripligt det som hände i Bryssel under tisdagsmorgonen. Återigen har den fruktansvärda terrorn lamslagit
ett folk, en stad, ett land, en värld.
I november sörjde vi med Paris och hela Frankrike.
Nu går våra tankar till Bryssel och Belgien men mest av allt till offrens anhöriga som har dagar och år framför sig av sorg, förtvivlan och saknad.

Vad är det för monster som utan samvete mördar oskyldiga människor?

Vad är det som får dem att hata så besinningslöst att de släcker okända medmänniskors liv?
Och utan att tveka även dör själva för sin tros skull.

Vad är det för märklig tro?

Det är en gåta för resten av världen.

Vettiga människor förfasas och sörjer.

Och alla undrar: Var händer nästa attentat? I vilket land? I Sverige? I våra grannländer?

Hur ska dessa vanvettiga terrorattacker kunna stoppas?

Må alla som drabbas av terror, krig och förföljelse hitta styrka. Någonstans.

 Och må alla fredliga krafter samverka till att det goda vinner till slut.
Detta vanvett får bara inte fortsätta.

Det är svårt att känna någon påskfrid.

Men i måndags blev det i alla fall lite påsk på min ytterdörr.
Förresten, visst är det konstigt att vi säger GLAD påsk men GOD jul.
Egentligen borde det vara tvärtom. Tycker jag.