I min morgontidning i lördags kunde man läsa följande:
Hört och hänt
Skådespelaren Thor Modéen var så rolig att han polisanmäldes.
På självaste juldagen 1934 hade han uppträtt med roliga sketcher och publiken hade skrattat så kolossalt att en person anmälde Modéen för opassande munterhet.
Komikern skulle även haft en alldeles för skojig hatt på sig, tyckte ordningsvännen.
Rätten höll med och för 85 år sedan, 1935, dömdes underhållaren till 75 kronor i böter.
I dessa tider känner jag, att är det något jag (och världen) skulle behöva just nu så är det massor av roliga Thor Modéenar.
För tillfället är det minsann inte mycket som lockar till frustande skratt.
Tvärtom är varje nyhetssändning fylld med eländes elände.
Coronaviruset sprider sig snabbt över jordklotet och människor oroar sig, med rätta. Många har dött, flest i Kina där viruset började men även i andra länder har ett stort antal personer avlidit.
Igår sattes hela Italien i karantän.
Alltfler länder stänger skolor och arbetsplatser. Evenemang ställs in.
Igår sattes hela Italien i karantän.
Alltfler länder stänger skolor och arbetsplatser. Evenemang ställs in.
Och världens alla börser djupdyker.
Detta coronavirus kommer att orsaka en global samhällsekonomisk kris av sällan skådat slag.
Vi människor tror ju att vi har full kontroll på allt men ack, när det gäller sjukdomar har vi ingenting att sätta emot. Det är likadant med naturkatastrofer. Då är vi också maktlösa.
Vi har bara att avvakta utvecklingen och se hur svåra skadorna blir och sedan, när allt är över, ta hand om kaoset och försöka lindra följderna så gott det går.
Hur ska det bli med detta virus? Det lever sitt eget liv och ingen vet vad som kommer att hända.
Så här allvarligt läge har vi inte haft på väldigt länge. Det känns mycket ovant.
Vi har levt relativt lugnt och tryggt i vår lilla bubbla, åtminstone här i Sverige,
Men nu känns nästan ingenting tryggt och säkert längre.
Vad kommer att hända med vår värld? Och med oss? Visst börjar man undra?
Det här kanske får oss att tänka till och börja fundera över vad som är viktigt i livet.
Framtiden verkar plötsligt inte så självklar längre.
Sedan hjärtinfarkten har jag trott att det är mitt trasslande hjärta som kommer att bli min död.
Men antagligen är det mer troligt att coronaviruset blir liemannen.
Jag har hjärt- och kärlsjukdom, jag är diabetiker, jag har uschliga luftrör ... och jag är rätt gammal.
Alltså, jag är ju perfekt för covid-19.
Sommaren 1968 drabbades jag av lunginflammation och var riktigt sjuk. Och då var jag ändå ung och annars frisk. (Ja, mina luftrör har förstås alltid varit av sekunda kvalitet.)
Men usch, lunginflammationen; vilken jobbig tid! Jag trodde jag skulle hosta ihjäl mig.
Det gjorde jag bevisligen inte men ett revben lyckades jag i alla fall hosta av.
Coronaeländet ställer till med mycket mer än så.
Om vårt immunförsvar stärks av goda skratt så vore en Thor Modéen-typ ytterst välkommen just nu. Jag — och många med mig — behöver massor av "opassande munterhet". Och "skojiga hattar".
Finns det någon som kan ge oss det, månntro?
Och så, till sist:
När jag gick till mataffären i fredags hade dessa snöhögar lagt sig till ro.
Ingen snöbrist här inte.
Detta coronavirus kommer att orsaka en global samhällsekonomisk kris av sällan skådat slag.
Vi människor tror ju att vi har full kontroll på allt men ack, när det gäller sjukdomar har vi ingenting att sätta emot. Det är likadant med naturkatastrofer. Då är vi också maktlösa.
Vi har bara att avvakta utvecklingen och se hur svåra skadorna blir och sedan, när allt är över, ta hand om kaoset och försöka lindra följderna så gott det går.
Hur ska det bli med detta virus? Det lever sitt eget liv och ingen vet vad som kommer att hända.
Så här allvarligt läge har vi inte haft på väldigt länge. Det känns mycket ovant.
Vi har levt relativt lugnt och tryggt i vår lilla bubbla, åtminstone här i Sverige,
Men nu känns nästan ingenting tryggt och säkert längre.
Vad kommer att hända med vår värld? Och med oss? Visst börjar man undra?
Det här kanske får oss att tänka till och börja fundera över vad som är viktigt i livet.
Framtiden verkar plötsligt inte så självklar längre.
Sedan hjärtinfarkten har jag trott att det är mitt trasslande hjärta som kommer att bli min död.
Men antagligen är det mer troligt att coronaviruset blir liemannen.
Jag har hjärt- och kärlsjukdom, jag är diabetiker, jag har uschliga luftrör ... och jag är rätt gammal.
Alltså, jag är ju perfekt för covid-19.
Sommaren 1968 drabbades jag av lunginflammation och var riktigt sjuk. Och då var jag ändå ung och annars frisk. (Ja, mina luftrör har förstås alltid varit av sekunda kvalitet.)
Men usch, lunginflammationen; vilken jobbig tid! Jag trodde jag skulle hosta ihjäl mig.
Det gjorde jag bevisligen inte men ett revben lyckades jag i alla fall hosta av.
Coronaeländet ställer till med mycket mer än så.
Om vårt immunförsvar stärks av goda skratt så vore en Thor Modéen-typ ytterst välkommen just nu. Jag — och många med mig — behöver massor av "opassande munterhet". Och "skojiga hattar".
Finns det någon som kan ge oss det, månntro?
Och så, till sist:
När jag gick till mataffären i fredags hade dessa snöhögar lagt sig till ro.
Ingen snöbrist här inte.
Håller med om att vi hade behövt en hel armé av Thor Modéenare just nu. Stackars er som måste titta på allt det snöeländet. Här har vår spireahäck börjat slå ut blad och det lyser ljusgrönt längs hela tomtgränsen. Kram
SvaraRaderaCoronasmittan blir allt allvarligare. Första dödsfallet i Sverige idag. Och allt hårdare restriktioner från sakkunskapen och politikerna. Äntligen! Det efterlyste jag redan i januari.
RaderaVi behöver skratt mer än någonsin men det börjar fastna i halsen.
I norr är vi vana med snöhögar så vi tar dem med ro. Men det låter trevligt med grönt här och där.
Ta hand om er!
Märkligt att små elaka "virusar" kan orsaka så stora skador. Världsekonomin är i gungning, vi människor är rädda för varann och går med minst 1 meters avstånd till vår nästa. Vi kurar i våra bostäder och fruktar den kommande flunsan. Så hjälplösa står vi inför det stora hotet.
SvaraRaderaDet är med virus och sjukdomar som med krig, det går aldrig att utrota dem helt. Alltid dyker deras fula tryne upp någonstans i världen. Och vi människor kan bara göra tafatta försök att bekämpa eländet. Ändå har ju Sverige klarat sig undan rätt bra i många år. Men nu får även vi känna av allvaret.
RaderaUsch ja, jag kan bara hålla med dig, vad ska hända?? Vi har ju en benägenhet för att tro att vi är odödliga och när vi inser sanningen blir vi handlingsförlamade...Nu har det första dödsfallet inträffat här i landet, det kommer fler!
SvaraRaderaOm vi alla försöker leva efter det sunda förnuftet och lyssna på informationen som ges, så kan vi kanske hoppas att vi hjälper till att inte sprida smittan
Kram på're
Corona blir, som väntat, allvarligare för varje dag; fler insjuknar och givetvis får vi alltfler dödsfall. Sverige, Norden, Europa och övriga världen har äntligen börjat inse att det här kan inte stoppas. Ingen har ju någon immunitet mot detta nya, farliga virus. Och vilka rigorösa säkerhetsåtgärder man än tar till så kommer vi allihopa att bli rejält tilltufsade. På alla sätt. Antagligen den värsta kris vi haft på mycket länge.
RaderaKram på´re själv. :)
Ohhhh du har bytt header!!!! Vilken vårkänsla jag fick där! <3
SvaraRaderaVad bra, vårkänslor kan vara trevliga. ;) Jag byter header ganska ofta, tycker det är kul. Och om inte annat så försöker jag följa med årstiden.
RaderaHa en riktigt fin helg, mitt i coronakaoset. Kram från BD-länet!
Jag kan betala 75 kronor i böter om det går så långt. En ny Thor Modeen är välkommen.
SvaraRaderaUndrar om folk numera skulle tycka att Modéen vore "opassande munter"? En del humor kan ha ett bäst-före-datum. Dock, det finns mycket i dagens humor som jag varken förstår eller tycker är rolig. Ofta är den alldeles för rå. Då föredrar jag Modéen.
Radera