NYA TEKNIKEN OCH GAMLA JAG

 I september 2020 släckte ju ComHem de analoga sändningarna och gick över till enbart digitala. Det krånglade till det för många som inte kunde ställa om sina TV-apparater själva utan behövde hjälp med det. En del fick t.o.m. köpa ny TV eller skaffa en digitalbox.

Allt detta i en tid av coronapandemi.

Jag hade turen att klara kanalinställningarna på egen hand och ha en TV som var tillräckligt modern trots att den varit med några år.

Jag minns att jag kände mig riktigt mallig när jag blev "digital" utan hjälp.

Men tyvärr så var min DVD-spelare inte lika tillmötesgående som TVn.

DVDn kunde inte ta emot och spela in digitala sändningar.

Med en envis pandemi och eftersom jag är helt ovaccinerad mot covid-19 p.g.a. medicinska skäl så vill jag inte besöka butiker. Alltså har det inte blivit av att köpa en ny "inspelare".

Men jag har noga kollat utbudet på nätet och hittat vad jag ville ha.

För ett tag sedan fick jag nog av att inte kunna spela in TV-program.

Jag skulle även köpa en ny mobiltelefon.

 Min gamla mobil börjar bli både trött och gaggig.

(Haha, precis som ägarinnan.)

Kolla vilken vacker "stjärna" det blev av kamerablixten! 

Jag ville tala med någon kunnig person om mina planerade inköp men den gigantiska elektronikaffärskedjan kändes lite för gigantisk och opersonlig så jag ringde istället den mindre kedjan (som har ett mansnamn). Efter någon halvtimmes samtal med en trevlig ung man hade jag beställt Blu-ray-spelare och HDMI-kablar, mobiltelefon, ny datormus och hemkörning av prylarna. Så geschwint.

Efter någon vecka anlände en annan trevlig kille med en kartong med de beställda varorna.

Numera finns ju sällan bruksanvisning på svenska med grejerna man köper och även om jag är bra på engelska så föredrar jag svenska när det gäller tekniska saker. Manualer hittar man på nätet, bara att skriva ut. Det blev drygt 100 sidor vardera för Blu-ray och mobil.

Så jobbigt har datorskrivaren aldrig haft det förr.

Under påsken installerade jag Blu-rayen. Och pensionerade både gamla DVDn och videon.

Det var ett väldigt "sladdande". Kablar hit och kablar dit. Sladdar här och sladdar där.

Gamla DVDn ska jag koppla till sovrummets TV. Då kan jag se DVD-filmer där.

Oanvänd mobil (än så länge) ... men välläst bruksanvisning.

Men, däremot har jag inte vågat mig på att klicka igång nya mobilen.

När man inte längre har någon fast telefon så måste ju mobilen genast fungera.

Den har en viktigare funktion än en Blu-ray-apparat.

Jag ska fortsätta att studera mobilens handbok men det lutar åt att jag lejer någon kunnig person som kan göra hembesök. Och som också fixar att koppla in en ny bredbandsleverantör. Det blir bra.

Jag kommer att bjuda på ansiktsmask FFP2. Och hålla mig långt ifrån, trots att jag skulle vilja se och lära mig hur man får smarta nallar att funka.

Ibland, d.v.s. när ny teknik ska anslutas, kan jag längta tillbaka till gamla tider, då det för TVn var en kabel till eluttaget och en till antennen. Och telefonen satte man i jacket i väggen. Klart! Lätt som en plätt! Inga konstigheter alls.

Till sist en dålig bild (persienner!) av vårens framsteg i norr.
Njut av alla vårtecken, hur små de än är.

VECKANS PÅSE NÖTTER — LÅS IN, KASTA NYCKELN

Nej, inte veckans, snarare månadens eller t.o.m. kvartalets påse nötter måste gå till de där  idioterna som orsakat kravaller, skadat poliser och bränt ett stort antal polisbilar och andra fordon i flera svenska städer under påskhelgen.

Det är ju också ett sätt att fira påsk på.

Hur kan det finnas så många hjärnbefriade människor?

Hur tänker de? Vad är det för människor?

Hur kan man vara så felprogrammerad?

Vad är det för tokskallar som bara är ute efter att ställa till bråk, attackera polis och sätta bilar i brand?

Efter kravallandet, går de sedan hem till sig, fikar, ser TV och känner sig nöjda med vad de åstadkommit under dagens aktiviteter?

Vad är det som händer i Sverige?

Varje vecka mördas det en eller flera människor.

Det har blivit så vanligt att man knappt reagerar längre.

Faktiskt är det istället så att man uppmärksammar de dagar/veckor

när INGEN har blivit dödad.

Det är hemskt att man börjat tänka:

Vad, ingen skjuten idag? Konstigt.

Vi är med om en förfärande utveckling.

Jag ser med saknad tillbaka på min idylliska tonårstid på 1960-talet.

Jag tycker uppriktigt synd om dagens alla poliser som kämpar i motvind.

De får alltid kritik och skäll både för det de gör och för det de inte gör.

Hur de än agerar så är det fel. Tycker folk. 

Poliser har ett tufft och utsatt jobb, både fysiskt och psykiskt.

De ska inte behöva vara med om sådant som helgens galenskaper.

Meningslöst vansinne.

Jag fattar inte varför blåljuspersonal överhuvudtaget någonsin blir attackerade.

De gör ju ett fantastiskt jobb, varje dag.

De jobbar för oss alla, för att vi ska känna oss säkra och trygga.

När vi behöver dem som mest så finns de där. Dygnet runt, året om.

Döm vandalerna till långa straff, lås in dem i en mörk och fuktig källarhåla, kasta bort nyckeln och se till att vartenda öre de eventuellt kommer att tjäna i framtiden går till att betala av för de kostnader de orsakat samhället.

Men först ska de städa upp efter all skadegörelse. I allas åsyn.

Nej usch då, det är förstås inte lämpligt ... stackarna kan ju bli kränkta.

Och det får absolut inte ske.

           Vanliga människor, ärliga och arbetsamma blir också kränkta.

Över huliganernas framfart.

Men mest blir vi, rent ut sagt, förba...de.

Hoppas att denna annandagpåsk endast bjuder på positiva och trevliga nyheter.

Vi behöver dem just nu

INGEN STILLA VECKA

Påskveckan 2022, kan man verkligen kalla den för Stilla veckan?

Tveksamt.

Det är krig i Europa; Ryssland kämpar för att smula sönder Ukraina.

Miljontals människor flyr för sina liv och söker trygghet i andra europeiska länder.

Ryssland hotar Finland och Sverige med kärnvapen i Östersjöområdet

om länderna går med i NATO.

(Men vid Östersjön finns redan kärnvapen, det har Ryssland sett till.)

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kostnaderna för bränsle och mat men även boende stiger oroväckande.

Resultatet: Den högsta inflationen i Sverige på 30 år.

Vidare har Sverige haft rekordmånga dödsskjutningar de tre första månaderna av 2022.

Och under Skärtorsdagen var det allvarliga upplopp i Linköping och Norrköping. 

Världen blir bara galnare och galnare.

Medan vår planet håller på att duka under av människosläktets rovdrift och dumhet så startas krig, mördas och misshandlas människor, terroriseras folkslag,

förstörs natur och kultur.

När vi istället borde hjälpas åt och göra allt för att värna vår jord och dess invånare.

Rädda, vårda, spara, säkra, istället för att förgöra, förstöra, slösa, utnyttja.

VAD ÄR DET MED MÄNNISKAN?

Trots att vi innerst inne fattar att vi sågar av den gren vi sitter på så fortsätter vi att såga.

Med motorsåg!

Tydligen hoppas vi på ett under.

Att någon/något ska stå därunder och ta emot oss när vi faller.

Någon slags backup.

Oj, så besvikna vi kommer att bli!

Vi är egentligen för dumma för att ha hand om Tellus.

Vad sägs om en god man, en förmyndare?

Anmäl hela människosläktet till "Lyxfällan".

Adam och Eva borde ha fått P-piller att smaska på istället för äpplen.

Men nu är det i alla fall påsk och jag kan inte, vill inte, bryta min tradition med nedanstående bild.

Jag gillar humorn i den.

Jag hoppas och önskar att ni får en lugn och skön påskhelg.

FREDAGSBLANDNING

Njae, knappast.

 Det är faktiskt inte mycket jag har till utsikt idag.

Mina fönster ser ut som jag skulle ha spänt vitt tyg över dem.

Snön vräker ner och blåsten driver den mot husets alla glasrutor.

SMHI har hotat med att Norrbottens kustland kan få 30 cm snö denna fredag.

Jag är glad att jag inte längre behöver ut och skotta undan den.

Den torde vara tung av nästan nollgradig temperatur och hårdpackad av blåsten. 

Köksfönstret mot norr.

Det östra vardagsrumsfönstret, även kallat "det blå".

Idag verkar våren långt borta.

— Hallå, gumman Tö, var är du? Har kung Bore låst in dig någonstans på din väg hit?

Sådana här snyggingar får vi i norr vänta på än ett tag.

Eftersom det idag inte är lönt att blicka utåt så kan man istället blicka bakåt, göra en liten tripp i tiden.

Alltså skrollade jag runt lite bland mina tidigare blogginlägg.

Då hamnade jag plötsligt i april 2010. Tänk, det är redan tolv år sedan!

(Och då hade jag fortfarande TVÅ fungerande öron! Högerörat lade ju av 26 juni 2010. Jag tänker ofta så, före och efter det datumet.)

Nåväl, då för tolv år sedan hade jag satt in några bilder från en gammal amerikansk tidning, Photoplay, som jag köpte ibland.

Nu blir det således en liten repris medan snön yr här utanför.

Det här numret är från december 1959.

Elizabeth Taylor och Eddie Fisher och deras äktenskap var hett nyhetsstoff just då.

Och så upptäckte jag — än en gång — att ingenting är nytt under solen.

Kolla den här annonsen!

Redan i december 1959 kunde man måla naglarna i olika färger med Cutex nagellack.

Jag har trott att mångfärgade naglar var en relativt ny trend. Ja, där ser man.

I Photoplays aprilnummer från 1960 gjorde den svenska skådespelerskan Signe Hasso reklam för deodoranten ODO-RO-NO.

(Hasso föddes 1915 i Stockholm och avled 2002 i Los Angeles, USA.)

Klicka bilderna så bör texten bli mer läsbar.

Under årens lopp är det många svenska kvinnliga skådespelare som blivit berömda i USA.

Och även flera manliga. Samt en och annan regissör och fotograf.

Under våren 2010 hade jag också skrivit lite om den då årliga tonårskalendern (för flickor), Evas Kalender. April-uppslaget 1962 såg ut så här.

Text, illustration och val av dikt: Kerstin Thorvall, författare, illustratör, journalist, född 1925 i Eskilstuna, avled 2010 i Stockholm. Hennes bok "Det mest förbjudna" blev mycket omtalad på sin tid.)

Evas Kalender kom att bli en trevlig julklapp från min mamma i nio år. Den första blev just ovanstående från 1962 och den sista i min samling är från 1972.

Av någon orsak fattas åren 1966 och 1970.

Vad hittade jag mer i bloggarkivet? Jo, denna skylt.

Den uppmaningen måste jag försöka minnas varje gång jag får för mig att jag har något osagt.

                                             Hoppas ni får en en fin lördag — och söndag!                                           

EN BILD AV ONDSKA

Den lille galne mannen som styr det stora landet i öst.

Men hur länge till?

Bild från Pixabay.

Samma bild som jag har uppdaterat.

(Det är tillåtet att ändra i Pixabays bilder.)

Jag tror min version berättar sanningen.

Den visar ondska, vettlöshet, makthunger.

Händer besudlade av blod.

Horn, svans, bockfötter (syns dåligt) och en lögnkänslig näsa. (Vi minns ju Pinocchio.)

Och allt med en smutsig flagga som bakgrund.

 Hans felbedömningar blev katastrofala, han trodde att grannlandet lätt skulle erövras.

Han ville oroa och söndra. Och så blev resultatet det rakt motsatta.

Han fick så gott som hela världen emot sig.

Min uppfattning, som amatör, är att världen på senare tid aldrig varit så enad som nu. 

Denne man måste vara den mest hatade personen just nu. Och den ensammaste. Kanske även räddaste.

Det är synd om folket i det där landet i öst.

Det är inte människorna där som vill kriga.

Varenda gång den där onde lille mannen öppnar munnen så dör sanningen. Igen och igen.

Han och hans ja-sägande nickedockor kan naturligtvis inte berätta för folket hur kallt, hänsynslöst och bestialiskt de agerar. Då vore en ny revolution nära.

Vad som verkligen förvånar mig är att putte&co tydligen tror att de kan lura resten av världen.

Hur dumma tror de att vi är?

Inser de inte att de faktiskt gör sig löjliga med alla genomskinliga osanningar och galna förklaringar?

Propagandan faller pladask, den är på sandlådenivå. Men farlig.

Och den upprepas varje dag, varje nyhetssändning talar papegojorna.

Tyvärr har folket inte friheten att lyssna på oberoende, objektiva röster. Censuren är total.

En annan sak som jag inte förstår är att stora delar av världen har litat på putte&co.

Så många länder som gjort sig beroende av deras gas, olja, spannmål, m.m.

Så tokigt och så korttänkt.

Jag har aldrig litat på det där gänget.

Det har alltid talats om att den lede fi kommer från öst.

Nu har vi fått bevis för det.

Vad gäller Sverige så tror jag inte heller på den här hysterin om att vi ska göra oss helt beroende av el.

Och värre ska det ju bli. Allt ska gå på elektricitet.

Ett större/längre strömavbrott så stannar hela landet.

Då sitter vi plötsligt där med skägget i brevlådan. Som man brukar säga.

Eller snarare, då sitter vi där och huttrar i våra kalla hus och stillastående bilar.

Dörrarna på banken, ICA och Coop öppnas inte.

Vi kan inte handla mat och den vi har hemma kan vi inte laga till.

Frys, kyl och spis lägger ju av.

Kassor, bensinpumpar, bankomater slutar fungera.

Alla transporter på järnväg, landsväg och i luften (hugaligen!) stannar.

Mobiltelefoner, datorer och paddor kan inte laddas.

Radion tystnar, om vi inte har en vevradio tillgänglig.

Eller ett lager med batterier. TVn står mörk och tyst.

Vi kan inte, vi får inte, göra samhället så sårbart.

Var finns beredskapen? Var finns en säker backup?

Vi är ju också oerhört känsliga på grund av att hela världen är beroende av datorer.

Ingenting fungerar om datorer blir hackade eller bara helt sonika kraschar.

Jag menar inte att vi ska leva alldeles isolerade och inte ha vare sig import eller export men vi måste ha lite framtidstänk. Saker och ting KAN hända (det har vi ju blivit smärtsamt påminda om de senaste två åren) och då måste landet/länet/regionen/kommunen/privatpersonen vara åtminstone LITE beredda.

Är vi inte det så vet jag i alla fall en sak som vi är:

Otroligt korkade!

GRATTIS KÄRA MORMOR!

Den första april 1876 föddes min mormor. Det är alltså idag 146 år sedan.

Tanken svindlar. Inte undra på att jag, hennes barnbarn, nu är en gammal tant.

Jag var bara sju år när mormor dog så jag har inte så många minnen av henne.

Hon var dessutom sjuk de sista åren så jag minns henne bara sängliggandes.

Mormor fick sitt första barn när hon var 36 år. Det barnet skulle många år senare bli min mamma.

Sedan fick mamma vänta i fem år på sin lillasyster. Och med henne blev familjen komplett.

Mormor som brud.

Guldarmbandet som hon bär på sin vänstra arm är numera mitt.

Däremot har jag, mig veterligt, aldrig sett hennes halssmycke. Det ser spännande ut.

Arvegods — mormors hattask i spån.

Jag uppskattar att jag kan ta fram och beundra mormors hattask med den vackra hatten.

Båda fortfarande i utmärkt skick.

I hattasken, under hatten, ligger även några av mormors kläder.

De har jag tidigare visat här på bloggen.

Om någon är intresserad så finns de bl.a. på nedanstående länk:

https://antasnaque.blogspot.com/2010/04/fran-mormors-garderob.html

Slutar dagens inlägg med en förhoppning om att ni klarar er från alltför mycket lureri.

Må väl och njut av första riktiga vårmånadens första dag.

SPRÅKPOLISEN ÄR PÅ G

 

Det kom ett brev från sjukhusets ögonmottagning.

Jag har fått en tid för ögonkontroll.

På brevets sista sida står det bland annat:

 "Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer."

Och så fem olika punkter att man ska stanna hemma om man är sjuk, tvätta händerna ofta, hålla avstånd, o.s.v. Ja, allt det där vanliga som gäller i pandemitider.

Och fortfarande så vill ju sjukhuset ha så få besökare som möjligt.

Så, efter de fem punkterna kan man läsa ... och håll i er nu!

Det bästa är om du kan komma själv.

Vad då "komma själv"???

Attans också, jag som hade tänkt skicka grannen!

Han är yngre än jag och har säkert mycket bättre syn.

😊

Jag får lus i magen av denna idioti att byta ut ordet ENSAM mot ordet SJÄLV!

Språkpolisen i mig tar uppgivet fram pekpinnen och dänger den i SAOL

Själv betyder att man klarar av att utföra/göra något på egen hand, utan hjälp av någon annan.

— Kan själv, som barn brukar säga.

Jag har skrivit om denna tok-trend tidigare och jag kommer aldrig att acceptera de här dumheterna.

Jodå, jag vet att det rasar ett förfärligt krig i Ukraina, Europa.

Jag vet att världen fortfarande kämpar mot en pandemi.

Jag vet att mat- och bränslepriserna stiger uppåt som en lössläppt, yster ballong.

Jag vet att miljön mår sämre och sämre för varje dag.

Så, naturligtvis är det en bagatell att folk envisas med att säga "själv" när de

egentligen borde säga "ensam".

Men ord-bagatellen gör faktiskt att missförstånd kan uppstå.

— Jag avskyr att äta själv.

(Brukar du bli matad?)

— Jag lever själv.

(Så bra att du inte behöver hjärt-lungmaskin.)

— Det är så trist att vara själv.

(Försök vara någon annan då.)

— Jag sitter ofta själv.

(Bra att du klarar dig utan stöd.)

— Jag sover själv.

(Ingen hjälp av sömntabletter?)

— Det kan kännas ganska självt ibland.

(Hemskt! Värsta varianten! Jag ryyyser!)

Och så tycker då alltså Region Norrbotten att det bästa är om jag kan komma själv.

Ja, det hoppas jag, det var ju jag som fick kallelsen.

Förresten, vad är det nästbästa?

Att någon överhuvudtaget infinner sig? Vem som helst?

Jag kan inte fatta att folk inte hör hur tokigt det låter.

Men så klart, när journalister i radio, TV, tidningar och andra proffspersoner använder "själv" istället för "ensam" så kommer även vanligt folk att falla i "själv"-fällan.

Till och med äldre människor har börjat anamma tokeriet.

Vad är det för fel på ordet ENSAM?

Det betyder ju inget annat än att du just nu inte har någon annan person i närheten.

Och det är ingen katastrof.

Att vara FÖR SIG själv (d.v.s. att vara ensam) kan kännas riktigt bra.

Tro mig, jag vet!

Nu börjar dagen vinna över natten,

alla snögubbarna blir bara vatten,

kvar blir bara moroten, kvistarna och hatten.

Och på gården jamar lilla marskatten.

Ha en skön vårdagjämningsdag!

ÖPPNA HANDEN!

Den amerikanska poeten, kritikern, satirikern och författaren Dorothy Parker (1893-1967) har lämnat många bra citat efter sig men jag började grunna på just detta:

Kärlek är som kvicksilver i handen.

Håll handen öppen och det stannar kvar.

Knyt handen och det försvinner bort.

I dessa dagar infann sig tanken att man skulle kunna byta ut ordet KÄRLEK mot ordet MAKT

och citatet skulle gälla ändå.

En ledare/makthavare som håller handen öppen och ger folket frihet och respekt blir omtyckt och får behålla sina undersåtar. Men med knuten hand förlorar han dem och deras lojalitet.

Alla dessa despoter, vad är de rädda för?

Om deras länder och deras regimer är så fantastiska, sådana paradis, varför måste de då ljuga, undanhålla fakta, desinformera, förbjuda, hota, varna, terrorisera, fängsla, kriga, döda?

De styr länder som man flyr ifrån, inte till.

Hur kommer det sig att de inte fattar?

De skulle ju bara behöva öppna handen.

Men despoterna brukar faktiskt ofta förgöra sig själva.

Direkt eller indirekt.

På något sätt skipas en slags rättvisa till slut.

Deras dåd straffar sig.

Förhoppningsvis.

Det behövs minst två för att stifta fred, medan en enda kan starta ett krig.

(Neville Chamberlain)

---

All agitation för krig börjar med ett påstående om att motparten hotar freden.

(Arnulf Øverland)

---

Krig kan börja på grund av ett noggrant planerat misstag.

(Henrik Tikkanen)

---

Stormakterna har nu vapen som är så effektiva att endast sinnessjuka kommer att starta krig. Tyvärr tycks situationen leda till sinnessjukdom.

(Mikal Rode)

---

Endast rädsla och dumhet har förmåga att dräpa.

(Palle Lauring)

---

Den som griper till våld visar att hans argument är slut.

(Kinesiskt ordspråk)

Och än en gång:

En sak som blir uppnådd med våld, kan bara behållas med våld.

(Mahatma Gandhi)

---

Dessa citat säger egentligen allt som behöver sägas.

TACKSAMHET

Idag är det den internationella kvinnodagen.

Som kvinna — och människa — är jag så innerligt tacksam över att jag fick födas i Sverige,

ett fritt, fredligt och tryggt land.

Jag har alltid haft tak över huvudet, kläder på kroppen och mat för dagen.

Jag har haft möjligheten om jag velat studera, välja yrke, resa, köra bil, gifta mig med min kärlek.

Jag har kunnat säga vad jag tycker och tänker utan att hamna i fängelse.

Jag har vetat att det som sagts i radio, TV, tidningar, böcker inte varit censurerat.

Jag har litat på att de flesta politiker och makthavare inte varit ett gäng korrupta skummisar som snott till sig pengar och makt genom allehanda olagligheter.

Jag har sett att barn fått vara barn och inte soldater.

Jag har aldrig behövt söka skydd för att bomber och granater regnat ner över mig.

Jag har inte tvingats lämna nära och kära och fly från ett krigshärjat land.

  Jag har levt i den bästa av världar, i den bästa av tider.

Jag är så innerligen tacksam.

Fyra bilder på tre kvinnor, tre generationer. 

Min mormor när hon arbetade som fotograf i USA.

Min mamma, 3 år.

Min mamma, 20 år.

Bloggerskan Annica, 3 år.

Apropå kvinnodagen, tror ni inte att det skulle vara en lugnare värld om fler kvinnor hade makten?

Kvinnor startar sällan krig.