När jag tittar ut genom fönstren och bara ser vitt, vitt, vitt, så slår mig tanken att det finns en hel del att vara tacksam över. T ex att snön är vit och inte svart. (Likadant med is och rimfrost.)
-
Vi klagar ofta på att vintern är så mörk. Vad skulle den då inte vara om den fluffiga nederbörden var sotsvart? Jag ÄLSKAR visserligen svart, men vid snökulören går gränsen.
Någon annan färg vore heller inte så kul; tänk rött, blått, grönt, gult. Njae, inte särskilt lyckat. Jodå, som färgklickar här och där, men inte överallt på land och vatten. Två meter höga drivor i klarrött eller solgult skulle vara bra jobbigt.
Vår Herre måste faktiskt ha tänkt till när han bestämde sig för att inreda vintrarna i vitt.
Må väl! I morgon är det lill-lördag.
Fina bilder! Du hade gott fika och jag hade en skrällig telefon denna kväll.
SvaraRaderaJo, fina bilder - men tramsig text. Ibland känns det bra att vara lite knäpp.
SvaraRaderaOch minsann vann inte Skellefteå, 4-5. Vilka rackare.
Men om snön hade varit gulskär eller gråblå så hade den ju alltid varit det, och vi hade varit vana vid det. Förresten är ju snön inte vit, den är genomskinlig, ofärgad. Det är mängden kristaller som gör den vit. Tänk på den nästan kornblå snön i skymningen...
SvaraRaderaMira: Så rätt du har!
SvaraRadera