Det är Valborgsmässoafton.
Men det hindrar inte den norrbottniska snön från att falla tätt i bamsestora flingor.
Mina ögon ser detta när de blickar ut genom fönstret.
Jag minns knappt när vi senast hade så mycket snö kvar en Valborgsmäss.
Det blir till att vistas nära majbrasan i kväll om man inte ska frysa "häcken" av sig. Ja, detta gäller för alla tappra själar som tänker fira vårens ankomst med korvgrillning och muntra toner om att vintern rasat ut. Här verkar den snarare rasa in.
Själv ska jag hålla mig inomhus och försöka kurera den inflammation i vänster ytteröra som stört mig den senaste veckan. Det har varit svullet, ont och kliat något alldeles infernaliskt. Det kliar fortfarande hej vilt och jag skulle vilja greppa en stålborste och vrida om den i hörselorganet.
Men det enda jag får använda är ju armbågen. Haha!
I fredags var jag tvungen att uppsöka vårdcentralen och läkaren skrev ut recept på en pyttetub (ungefär stor som mitt lillfinger) med en mix av kortison och inflammationshämmande. Innehållet ska droppas i örat tre gånger dagligen, tre droppar varje gång.
Detta droppande är inte den allra lättaste manöver jag gjort i mina da´r men den måste ju göras.
Jag lägger huvudet på sned, precis som en inställsam och tiggande vovve och försöker KÄNNA när de tre dropparna når sitt mål.
Jag lägger huvudet på sned, precis som en inställsam och tiggande vovve och försöker KÄNNA när de tre dropparna når sitt mål.
Dessutom gör dessa 3 x 3 droppar att det slår lock för örat och eftersom det är det enda öra jag hör med så blir omgivningen skrämmande tystlåten.
Mitt högra öra är ju sedan sommaren 2010 drabbat av plötslig dövhet. Och obrukbart.
Därför är jag ju extra rädd om det vänstra.
Nej, nej, låt bli det där örat! KLIA INTE!!!
(Snälla, kan ingen ge mig en flaskborste! Med hård borst!)
(Snälla, kan ingen ge mig en flaskborste! Med hård borst!)
Ha nu en mysig Valborgsmässokväll!