SENT SÄND HALLOWEENHÄLSNING

Hoppas ni har/har haft en bra Halloween.

Liiite mysig kan den ju vara med sina lysande pumpor och barnens "bus-eller-godis".

Men alla skräckinslag lämnar jag utan saknad över till andra.

Jag tände två LED-värmeljus i min pumpalykta men effekten av dem blev lika med noll.

Jag fick ta till lite gul färg och animera fotot istället.

Så kan man också göra.

En Halloweentårta till kvällsfikat hade inte varit helt fel.

I morgon börjar vår egen vackra och stämningsfulla Allhelgonahelg då vi tänker på våra nära och kära som inte finns med oss längre och då vi tänder ljus på deras gravar för att minnas och hedra dem.

Det importerade — från Irland, via USA — Halloween får ha sin dag och så är vi lite mer allvarliga på Alla helgons dag. Så blir det bra.

SKRATTFRAMKALLANDE GRODOR

Ibland bjuds man på ett gott skratt från de mest oväntade håll, alltså från sådant som egentligen inte alls är avsett att vara roligt.

Det kan vara ett mejl, en annons, en tidningsrubrik, en skylt, ja, precis vad som helst.

(Klickbara bilder.)

Nedanstående är ett klipp ur ett mejl från Panduro som häromdagen dunsade ner i min inkorg.  

Men Panduro då!!!
Det språket hade jag inte väntat mig från ert företag.

Här är det tydligt att någon har fingersnubblat på tangentbordet.
(Attans att K och L ska vara så nära varandra!)

Vad sägs om lite korrekturläsning före nästa mejlutskick?
Förresten ... "we are panduro"? Och ... "joina oss"?
Vilket svengelskt trams!

Och så kollar vi en en husannons från Hemnet som jag såg för ett par dagar sedan.

De flesta husspekulanter skulle nog föredra en "lättskött, mindre gräsmatta".

Eller "liten, lättskött".

Och borde det inte stå "förutom" före gräsmattebeskrivningen?

Hm, märklig svenska.

I samband med Doris Days bortgång i maj 2019 gjorde jag en sökning hos CDON om Days mysiga film "Pillow Talk". Svaret blev en motfråga. Hahaha!

Trevlig tisdag!

LJUS I MÖRKRET

Helgen närmar sig, alltså den sista helgen i oktober. Inte julhelgen. Visserligen ställer vi om klockorna till vintertid (normaltid, jaaa!) under natten till söndag men än dröjer det några veckor innan det är dags för advent.

Men redan nu är det några ljuslängtande (kanske även jullängtande?) närboende som vill vara ute i god tid. Sedan en dryg vecka lyser både en adventsstake i ett köksfönster och några lampdekorerade buskar på en granntomt. Trots regn och tjock dimma ser man tydligt ljuspunkterna.

Från mitt köksfönster ser jag adventsljusstaken i grannhuset.

Bilderna är tagna idag på eftermiddagen.

Och från ena vardagsrumsfönstret syns glittrande ljusslingor i buskarna medan gräsmattorna fortfarande är murrigt gröna.

Jag förstår alla som vill lysa upp det kompakta höstmörkret lite extra just nu.

Innan snön kommer är det verkligen MÖRKT.

Varje liten ljuspunkt känns välkommen.

Till och med en adventsstake i oktober.

Och vad som också är välkommet är att vi under söndagen 27/10 återgår till normaltid/vintertid.

Hurra!

Vid 03:00 natten mot söndag är klockan alltså plötsligt bara 02:00.

Hoppas EU snarast bestämmer sig för att normaltid ska gälla hela året.

Nu får det vara slut med sommartidstramset.

Ett annat ljus i höstmörkret (eller i vårsolen) är fantastiska sångerskan Sarah Klang!
Vilken röst! Här kan man tala om KLANG!!!

Jag måste köpa hennes nyaste skiva!

Kanske har ni redan hört henne sjunga "You´ve got the whole world in your hands"

i Volvo-reklamen i TV? Det var där jag upptäckte henne.

Här sjunger hon "New Day Coming".

https://www.youtube.com/watch?v=Ze1UVNXP_4I

Njut sista oktoberhelgen!

REPRIS

Idag blir det (delvis) en repris, ett slags återbruk. Men sådant ligger ju i tiden.

(Klicka dikten för att förstora.)

Den här dikten skrev jag och lade in på bloggen den 7 november 2009.

Faktiskt ett av de första inläggen på Snaquesaligt.

Tyvärr är sömnproblemet lika aktuellt nu som för ganska precis tio år sedan även om jag, emellanåt, sover lite bättre. Men i det stora hela så har John Blund och jag vissa samarbetssvårigheter.

Vi är helt enkelt inte kompatibla.

Okej, jag kan inte skylla allt på honom; mitt flimrande hjärta har ju inte precis gjort sömnen bättre.

När det ständigt pågår en boxningsmatch i bröstet (mer eller mindre intensiv) så är det inte lätt att slappna av och smyga in i drömmarnas land.

Och när jag ligger där stilla i tystnaden så märks ju flimret mer än under den aktiva delen av dygnet.

Jag har sagt det många gånger förr men jag säger det igen:

Jag hatar detta flimrande!

Som jag antagligen kommer att ha till den slutliga, eviga sömnen infinner sig.

Enligt hjärtdoktorn så går det nog inte att göra så mycket åt den flimrande pumpen, i alla fall inte i nuläget. Det har varit tal om eventuell ablation men läkarna i Umeå var inte så pigga på det eftersom jag i februari hade den där hjärtinfarkten med åtföljande ballongvidgning och flera insatta stentar.

Dessutom kan flimmer komma tillbaka även efter en ablation.

Och, som sagt, jag sov ju dåligt också innan hjärtat började krångla.

Så det är väl bara att o-gilla läget.

 Vad hjälper det att ha en skön säng ...

... när det oftast går bäst att sussa sittande — i TV-fåtöljen.

Tänk om man kunde somna så här snabbt!

Trevlig helg på er!

LITE BLANDAT

2019-10-08

Många nyanser av höst.

Det glesnar ut alltmer i björkarna men andra träd har fortfarande "kalufsen" i behåll.

Några solglimtar fick vi under eftermiddagen men nu har det mulnat på och väderfolket har till och med talat om att det kan komma snöflingor.

— Nej! ropar jag i protest. Inte redan! Alldeles för tidigt!

För mig kan det gärna få vara höstfärger och snöfritt ända till första advent. Det är ingen som helst brådska med snö och kyla. Det hinns med.

Hittills har hösten mest varit kylig, blåsig och solfattig, d.v.s. ingen succé precis.

Dessutom har den gått väldigt fort.

Jag förstår inte varför årstiderna är så stressade numera. De bara svischar förbi i allt snabbare takt.

I går var jag på provtagning och på torsdag är det återbesök hos hjärtläkare.

Tack och lov är jag inte det minsta rädd för stick och nålar. Har aldrig varit.

Jag ska faktiskt till min favorit bland kardiologerna.

Ibland ska man ha tur. Jag hade egentligen tid hos en annan av dem, en som jag aldrig träffat förr.

Och jag har tänkt att det är inte vidare effektivt att man får en ny läkare vid nästan varje återbesök.

Det är inte bra, varken för läkaren eller patienten.

Det tar bara en massa tid i onödan när läkaren ska läsa journalen för att få ett hum om den patient han/hon ska möta. Och patienten får berätta hela sin historia återigen. Det blir ingen kontinuitet alls.

Jag hade faktiskt lust att ringa och avboka tiden men samtidigt behöver jag ju träffa doktorn.

När jag hade funderat ett par varv så ringde jag och talade med den som bokar in läkartiderna.

Hon sa, att hon förstod min tveksamhet, men att de två läkare som jag haft mest kontakt med tyvärr hade väldigt få mottagningstider.

— Men, tillade hon glatt, för bara någon minut sedan kom ett återbud till den läkare du helst vill träffa. Ska jag sätta in dig på den tiden?

— Jaaa! jublade jag lyckligt. Vilken tur jag har! Det var meningen att jag skulle ringa just nu.

Jodå, lycka kan komma i många skepnader.

Så nu är det bara att hoppas på att hjärtat mår skapligt trots februaris hjärtinfarkt och numera konstant förmaksflimmer. Och så håller jag förstås tummarna för att alla prover är okej!

Häromdagen gjorde jag ett riktigt impulsköp; en ny ljusslinga med små LED-lampor fastsatta på de glasinneslutna spiralerna. De tio "glödlamporna" har IP44 så slingan kan användas både ute och inne.

Antagligen kommer den att få lysa upp den höstkulna balkongen.
Eller ... kanske får den mysa till någon vrå inomhus.

Anta Snaque på shoppingtur.

Ha det gott!