ETT EN-(H)ÖRAT DECENNIUM

Klickbara bilder.

Så är det återigen 26 juni, min "icke-firar-dag".

Idag är det alltså tio år sedan jag drabbades av plötslig dövhet (PD) och på ca åtta timmar gick från fullt hörande till halvt döv. Jag kunde inte uppfatta 100 dB (decibel) när mitt högra öra testades.

Hörseln på det örat var inte mätbar.

Detta hände på midsommardagen, 26 juni 2010.

Det var en chockerande upplevelse. Minst sagt.

Och eftersom jag sedan dess hela tiden lever med ett icke fungerande högeröra så finns ingen chans att glömma bort detta datum.

Under de tio år som passerat har jag flera gånger, utförligt (och tjatigt!), skrivit om mitt eländiga och "svekfulla" dum-öra. Och om livet som ett-(h)öring.

De tidigare inläggen finns under etiketten "Örat" om någon har lust att läsa mer.

Här finns det första:

https://antasnaque.blogspot.com/2010/06/horseln-borta.html

Det är mycket opraktiskt och ofta även svårt att bara ha ett fungerande hörselorgan.
Till exempel har jag problem med att härleda vilket håll ljud kommer ifrån. Och eftersom jag är mycket musikintresserad så är det en oändlig saknad när jag nu inte längre kan njuta av favoritmusiken fullt ut. Det är så sorgligt.

Varje år, världen över, drabbas ett antal personer i alla åldrar av PD. De flesta får aldrig någon förklaring till varför det ena örat (eller, mer ovanligt, båda) helt plötsligt bara lägger av

Och ofta sker det snabbt.

Efter många undersökningar och tester kunde man konstatera att min skada satt i snäckan (cochlea) men man kunde inte förklara orsaken till min PD.

Det fanns ingenting som förebådade hörselförlusten.

Möjligen (delvis min egen diagnos) kan det ha varit en cirkulationsstörning i innerörat. Jag har ju sedan lång tid tillbaka besvär med nacke och axlar som bl.a. yttrar sig i spända muskler, och, med det, dålig blodgenomströmning.

Ibland vill jag bara stänga ute alla ljud.

Inte nog med att jag förlorade hörseln på ett öra, jag blev dessutom oerhört ljudkänslig.

Det kan verka som en paradox — halvt döv, men ljudkänslig!
Tyvärr är det ytterligare ett handikapp. Ett stressande sådant.
Vi omges ju nästan ständigt av ljud.

Och det är inte alltid vi kan välja bland dem eller med vilken volym de ska träffa våra trumhinnor.
Vissa gånger är ljudkänsligheten nästan värre än hörselförlusten.
Och jag tycks inte vänja mig vid den. Den minskar inte.

 Sch! 

Detta fordon (från en Disneyparad) ger mig skrämselhicka!
Hugaligen!

Om man googlar på plötslig dövhet får man ca 11 500 träffar.

Googlar man på den engelska benämningen, sudden deafness, blir det 2 670 000 träffar!

Ha det gott! Trots värmen!

KUNG BORE, HJÄLP!

Inte för att jag vill att tiden ska rusa iväg ännu fortare än den redan gör, men när jag ser SMHI:s

väder-siande för den närmaste veckan så längtar jag verkligen till nästa söndag!

Då får det gärna regna också.

Jag mår så dåligt av värme, har alltid gjort, även som ung. Mitt livs soliga och varma sommardagar har jag mest tillbringat i skugga. Annars kokade hjärnan i hettan. Ja, ungefär så.

Mina föräldrar och även min äldsta bror var likadana.

— Plus 17 är lagom sommartemperatur, sa alltid brodern.

Nu blir det till att dricka massor med vatten ...

  ... och

Det är redan drygt 27° i lägenheten. Om någon dag kommer det att vara betydligt mer.

PUH!

Kung Bore, jag längtar efter dig!
I alla fall dessa oliiidligt heta dagar.

UPPDATERING
2020-06-22, eftermiddag

Bilden tagen idag kl 15:22.
Exakt samma temperatur ute och inne.
Inne stiger den. Usch!

MIDSOMMARTRAMS

Midsommarafton!

Hur har det gått till? Det var ju julafton igår.

Jag vet, jag tjatar om att tiden numera har så fasligt bråttom men förr var ju en dag en hel dag.

Nu är en dag som en halv dag.

Det känns som att årets beståndsdelar — dagar, veckor, månader — har halverats.

Det vore förresten rätt okej om ens ålder halverades efter att man levt X antal år.

Som en slags bonus.

Middagen igår blev kokt lax, mos på broccoli och crème fraiche med franska örter, och så några små, goda och färgglada romantica-tomater.

Drycken bestod av alkoholfri cider light.

Alltså är jag helt nykter. Som vanligt, kan jag intyga.

Det kanske är svårt att tro ... jag menar med tanke på bloggens ibland röriga innehåll.

Men så är det.

Det röriga måste bero på något annat. Kan det vara vanlig tramsighet?

Hjärnkontorets administrativa (och seriösa personal) kommer faktiskt inte till jobbet varje dag.

Visst ja, i dessa tider jobbar de förstås hemifrån!

Men, hemifrån-vardå? Fötterna? Knäna? Magen?
MAGEN!!!

Såklart, Gunnarsson! Han extraknäcker bara då och då! (Ett par trappor upp.)

 

Men, tyvärr är det nog min hjärna som är på rymmen. Här jagad av Gunnarsson.

Det enda som fattades igår var en somrig jordgubbstårta till efterrätt.

Men den passar väl ännu bättre idag.

 

Enklare är ju förstås att fixa till några jordgubbetomtar.

Vi kan ju fira att vi är halvvägs till jul.

Sommarsolståndet är i morgon, lördag 20 juni.

Visst är de söta? Och säkert också SÖTA.

Nej, nu ska jag sluta tramsa!

Ha en härlig midsommarhelg!

(Ni minns säkert Magnus Härenstams "Gunnarsson, verkmästaren i magen"?)

FLOPP NUMMER 45

Ja, egentligen borde hela årets lager av nötpåsar gå till mannen här nedan.

För nu är tydligen Trumpeklumpen i blåsväder igen.

För vilken gång i ordningen kan man undra.

Det  hoppar ju ständigt grodor ur munnen på den karl´n.

Men, som den teflonbestrukne typ han är så torde all kritik bara rinna av honom även denna gång.

Han brukar ju komma undan med de mest galna göranden och låtanden.

På den här länken kan man läsa på SVTs hemsida om de senaste tokerierna.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-bad-xi-jinping-om-hjalp-att-for-att-vinna-valet

I min dator-lekstuga fann jag stor glädje i att animera en bild från Pixabay.

Jag är faktiskt ganska nöjd med mitt "jobb".

Resultatet säger det mesta om vad jag tycker om den där pajasen.

Det finns nog ingen som spottar ur sig så många grodor som Donald.

Han kan inte öppna munnen ens för att andas utan att grodgänget hoppar ut.

Stackars USA. Stackars världen.

Varsågod, här kommer bilden!

Pixabay-bilden nedan "fixade" jag till för länge sedan och jag har haft den på bloggen tidigare.

Visst vore det härligt om Miss Liberty kunde sparka president nummer 45?

 Ha en skön torsdag innan midsommarhelgen tar vid.

NATTSOLEN LEKER TITTUT

Sommarnatten i norr är kort, knappt märkbar.

Ovanför polcirkeln, i den riktiga midnattssolen land, går solen aldrig ner nu.

Och här i mina trakter är det gula klotet bara borta en liten stund.
Vill man somna i ett sol-löst rum/hem måste man vara väldigt snabb.
Man får absolut inte ha några insomningsproblem.

Häromnatten var det molnigt men plötsligt öppnades det en klar rand just vid skogskanten.

Jag råkade vara vaken just när solen tittade fram där.

På sista bilden kan man nog ana hur intensivt ljuset var i det ögonblicket.
Det bländade mig totalt innan jag fått kameran framför ögonen som "skydd".
P.g.a. att molnen bara öppnade en smal strimma för solstrålarna så blev ljuset väldigt koncentrerat.

Mina foton — tagna strax före tre (sommartid, så egentligen före två) på natten — gör inte alls solstrålarnas ljusspel rättvisa. Det var mycket tjusigare i verkligheten.

Molnen likaså, de skimrade av solens kamp för att hitta titta-fram-gluggar.

Någon minut efter att jag tagit bilderna sjönk molnen mot skogen igen och solen försvann.
Ridån gick ner.
Föreställningen var över.

Trevlig tisdag på er!

HURRA FÖR SVERIGE

Med tanke på hur livet är för miljoner människor runt världen är jag oerhört tacksam att lilla Sverige är min plats på jorden. Vilken tur jag hade att bli född just här.

Man kan ha åsikter om och vara missnöjd med mycket i vårt land men jämför man livet här med det i många andra länder så har ju vi svenskar ändå dragit vinstlotten.

Må solen lysa på din nästipp under nationaldagen.