fredag 8 november 2013

EN GUDABENÅDAD MUSIKER

På eftermiddagen spelades "A whiter shade of pale" med Procol Harum i radion. En fantastisk låt och inspelning, men allra bäst tycker jag om den med den amerikanske saxofonisten King Curtis. Jag köpte LP:n "King Size Soul" med hans fenomenala version någon gång runt 1970 och efter några år av intensivt spelande av skivan så köpte jag ytterligare ett exemplar av den.
Aldrig någonsin, vare sig tidigare eller senare, har jag skaffat en extra platta att ha som reserv.
Nu har jag dessutom köpt en CD, "The Platinum Collection", där låten finns med.
Bild från Wikipedia.
King Curtis, föddes som Curtis Ousley 1934 i Fort Worth, Texas och dog - alldeles för tidigt - 1971 i New York, alltså endast 37 år gammal.
Han blev ihjälstucken av två knarklangare som han upptäckte och kom i diskussion med på trappan utanför sitt hem i New York.

Curtis saxofonspel går rakt in i mitt hjärta, ja, i hela kroppen. Det gör mig lycklig, jag ler samtidigt som ögonen fylls av tårar. Jag översköljs av alla möjliga känslor, allt från total eufori till vemod och sorg. Jag kan inte förklara det.
Eller, för att citera Per Gessle: "Här kommer alla känslorna på en och samma gång."
Jag har alltid tyckt om musik med saxofon, men det är bara virtuosen King Curtis som hanterat detta instrument så att mitt innersta vibrerar.
Här har jag gjort en liten video med "A Whiter Shade Of Pale".
Lyssna och njut!

(Så här går den engelska texten till Procol Harums berömda låt.)

Det är inte bara en låt på LP:n "King Size Soul" som är bra. Nästan varenda en är fantastisk och närapå sönderspelad, t.ex:
"To Sir, with love"
Ser ni denna skiva någonstans, KÖP DEN! Jag tror inte ni blir besvikna.



Fler av hans inspelningar hittar ni förstås på Youtube. 
 Wow, vilken musiker!

Och vilken tur att jag hann höra honom spela innan jag blev enhörad!
Jag önskar så att jag fortfarande kunde lyssna på honom (och all annan njutbar musik) med två öron.
Önskar, önskar, ÖNSKAR!

Ha en solig helg, både ute och inne!

2 kommentarer:

  1. Det finns låtar man aldrig tröttnar på. "A whiter shade of pale" tillhör helt klart den kategorien.

    SvaraRadera
  2. Gunnel: Den är en klassiker och inspelad av många artister. I King Curtis instrumentala version hör man verkligen hur vacker och melankolisk melodin är.
    Ibland lyssnar man mer på låttexterna än på själva melodierna - och tvärtom.

    SvaraRadera