torsdag 14 maj 2020

(KL)ANTA(N) SNAQUE

... går till mig själv!
👎
Igår klantade jag mig rejält!
Jag skulle skicka ett brev med några bilder till min sjuke vän och postar det — utan frimärke(n).
Och även utan avsändare.
Det var ett stort, tungt brev. Skulle tro att det vägde över 250 g. Det blir fyra frimärken.
Jag kan bara skylla på att jag hade haft en hel del annat att ordna innan jag gick till brevlådan.
Förmågan att göra och tänka på flera saker samtidigt verkar avta med åldern.
Tur att man var mer skärpt i yngre år när tillvaron krävde mer av hjärnkontorets kapacitet.
En svensk brevlåda — för frankerade försändelser!
En fundersam svensk brevbärare.
Han har just sett mitt ofrankerade brev. 
Kunde ha varit mitt brev efter det fått PostNords stämpel.
(Klicka för större bilder.)

Jag ringde PostNord i förmiddags och gjorde avbön:
— Jag klantade mig igår när jag postade ett brev ofrankerat, bekände jag skamset till kvinnan i andra änden av telefontråden.
— Du är i gott sällskap, sa hon. Det händer faktiskt lite då och då.
Det var ju en liten tröst.
Jag frågade vad jag kunde göra.

— Adressaten får ett brev med uppgifter om en summa att betala; förutom själva portot så läggs det till en expeditionsavgift eftersom brevet måste handläggas speciellt. När sedan summan är betald delas brevet ut som vanligt. Tyvärr blir det ju en viss fördröjning.

Det värsta är dock att det blir extra arbete för personalen på det boende där min vän nu vårdas.
Jag hoppas man kan ge mig alla uppgifterna per telefon så jag, klant-tanten, snabbt som sjutton kan betala in till PostNord. Jag bryr mig inte det minsta om merkostnaden men jag vill inte att personalen ska få mer jobb för att jag är en virrpanna.

Och varför hade jag inte skrivit avsändare?! Det brukar jag ju alltid göra. 

Det här är första — och garanterat SISTA! — gången jag missar att frankera ett brev.
Åtminstone så länge jag inte är alldeles ding i bollen.
Och när/om det händer så ska jag inte alls anförtros några som helst "administrativa" uppgifter.
Haha, dem får min framtida (eventuella) förmyndare ta hand om.
Postlådor någonstans i Sverige.
Wow, en sådan här häftig postlåda vill jag ha! Så läcker!

Slutar idag med en liten videosnutt från i tisdags.
Sköna maj, välkommen ...
Tralalalala!
Trevligt veckoslut!

10 kommentarer:

  1. Oj!! Hoppsan!! Ja himmel så det kan gå men nu har du i alla fall gjort vad du kunnat för att rätta till misstaget, förstår hur du känner det men som sagt, du är inte den enda som gjort misstaget, däremot är du nog unik som tagit kontakt ;)
    Hoppas du får en toppenfredag, utan sånt där väder igen! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte förrän på sen eftermiddag slog det mig: Milda Matilda, jag glömde frimärkena! Det var inte den dagens roligaste ögonblick, erkänner jag villigt. :(
      Dagens väder: Solig morgon och förmiddag. Just nu grått och +7.
      Lite senare i eftermiddag väntar jag hem matleverans från butikskedjan vars namn är som halva mitt. ;)
      Med en "datorig" kram önskar jag dig en härlig fredag!

      Radera
  2. Sånt där händer, det vet man som gammal postis. Men n f t tycks det inte vara så noga. Jag fick ett vykort fån Spanien, där avsändaren hade roat sig med att frankera med en bild av en pinuppa. Varken spanska eller svenska postverket hade brytt sig, kortet kom fram ändå. Fin stämpel hade hon också fått.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Två gånger har jag fått kort/brev som haft för lite porto och varje gång har det följt med ett papper att frankera med X antal frimärken som skulle returneras till Posten.
      Den spanska pinuppan klarade sig nog för att hon bjöd både spanjorer och svenskar på ögonfröjd. :)

      Radera
  3. Du kom ju i alla fall på det! Det skulle nog aldrig jag ha gjort. Och allt ordnade sig till det bästa. Bra det! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det hade ju varit bra om jag kommit på det innan jag postade det. För sent ska syndar´n vakna.
      Kram tillbaka! Ha en skön helg!

      Radera
  4. Såna små malörer händer oss alla. Vem har inte klantat till det. Jag är berömd på Posten för att ha makulerat en persons körkort utan att det skulle makuleras. Minns inte riktigt hur jag kom ur den situationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man försöker ju förtränga sina misstag så gott det går. Men mitt frimärkslösa brev kommer antagligen att förfölja mig till den strax kommande döden. :)
      Vad sa ägaren till det ohäppt makulerade körkortet?

      Radera
  5. Du är i gott sällskap. Vi är säkerligen många virrpannor som känner igen sig. Det snöade faktiskt hos mig också i veckan som gick. Helt onödigt! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt så där virrig brukar jag inte vara men ibland slår vimsigheten till med full kraft.
      Än har vi ingen värme här i norr men det ska vi inte heller ha i maj för då kan den bli den enda under sommaren.
      Kram!

      Radera