I min ungdom gillade jag kläder, och speciellt skor. Numera ser jag kläder som ett "nödvändigt ont". De är verkligen ett måste om man bor i norr... och allra helst idag. (Se nedan.)
Under tidiga tonår på 1960-talet var mitt klädintresse som störst. Som tur var så hade jag ha en mamma som var bra på att sy, så klädkontot blev inte svindlande högt. Och jag var faktiskt även lite blygsamt sykunnig själv, trots min ringa ålder.
Jag sparade naturligtvis på tidningsurklipp med vackra kläder och några av dem fann jag igår när jag bläddrade i mina pärmar.
Det första var ett uppslag från den då mest lästa ungdomstidningen Bildjournalen. (Den utgavs av Åhlén & Åkerlunds åren 1954-1969.)
(Alla bilder är klickbara.)
Filmen "En röst i dimman" ("Midnight Lace") kom 1960 och i den spelade otroligt söta och populära Doris Day mot bl.a. Rex Harrison. Bildjournalen visade några av Doris vackra kläder i filmen, skapade av Irene Lentz (1900-1962). Man kunde t.o.m. beställa tyg (ylleflanell i grått eller marinblått) med uppritat mönster från BJ till "den stora" klänningen på vänstra bilden. Pris + oms kr 19.75.
Det var tider, det!
.jpg)
På nätet hittade jag fyra av de mycket snygga kreationerna i färg.
Doris Day hade ju en figur att bara drömma om – allt klädde henne.
Sedan kommer vi till kläderna söta Sandra Dee bar i filmen "Fnurra på tråden", engelsk titel "If a man answers".
Urklippen måste vara från tidningen Hennes någon gång under 1962, det år filmen släpptes.
Väldigt vackert!
Och så några små, svartvita bilder, också från Bildjournalen, på kläder Sandra bar i filmen "Den stora lögnen", ("Imitation of life", 1959). Tyvärr står det ingenting om vem klädskaparen är.
Skådespelarskan Carol Lynley i en dräkt som jag gillade så mycket att min snälla moder till slut – efter "övertalning" – sydde en liknande till mig. Dräkten har mycket Chanel-stuk. Jag önskar att jag hade min kvar, men den har försvunnit i något svart hål.
Här kommer några fler urklipp på vackra 1960-talskläder, dock inte från filmens värld. Mest aftonklänningar – kanske något för kommande veckas Alla-Hjärtans-Dags-fest?
Hur som helst, de är ögongodis.
Hur som helst, de är ögongodis.
I morse var det -25° här... BURR!...
... då hade det passat med denna päls, svart med vitrutigt mönster.
Kolla de matchande stövlarna!
Festfint, men inte gala.
Tre sommarfräscha flickor i Terylene. Ett material som jag burit någon gång...
Och när jag nu ändå är inne på sommaren, varför inte avsluta med färgglada badkläder?
För snart är sol- och baddagarna här!
---
Det är inte ofta jag skriver om kläder! Visst är ni förvånade?
Ha en fin helg!
Nej, det är nog inte ofta du skriver om kläder. Men man ska testa allt och jag tror mig veta att ditt klädintresse var större när du var något yngre.
SvaraRaderaKul att du sparat alla dessa bilder från förr.
!Jag var nog lite mera modemedveten i yngre år.Jag hade en undebar yllekappa i rosa,med stora knappar bl.a .När jag tog realexamen var det en mörkgrön dräkt med kort kjol som gällde.Och alla dessa underkjolar man hade.Gulligt,men jag hade en som hade sönder nylonstrumporna.En gång jagade en hund mig och fick tag i underkjolen.Hur tror du det såg ut?
SvaraRaderaNumera bryr jag mig inte särkillt mycket vad jag har på mig,bara det är bekvämt.
Nämen åh, vilket fantastiskt inlägg, milde tid vad många läckra klänningar. Ojojoj, det var tider det och Doris Day hade sannerligen en figur att avundas....
SvaraRaderaJa, det där med klädintresset ändras i takt med ålder och mode. När man var ung och rätt fattig tittade man på prislappen först, sedan plagget, då passade man i det mesta. Idag kan jag gå i klädaffärer i flera timmar för att jag MÅSTE ha ett nytt plagg. Hittar man mot förmodan något enda som sitter riktigt bra får det nästan kosta vad som helst, ändå kommer man oftast hem tomhänt ändå, för designen på kläderna är nästan likadan i alla affärer, dvs inte i min smak, med dessa mammaklännings-skärningar som gör att man ser ännu kortare och bredare ut än man redan är.
SvaraRaderaGunnel: Det var så roligt att titta igenom dessa urklipp. ---
SvaraRaderaJag önskar att TV skulle visa fler filmer (i färg, förstås!) från 1950- och 60-talet. Jag har bl.a. bandat några Doris Day-filmer på video och det är härliga. Och kläderna!!! Jättesnygga! Ta t.ex. de snygga kreationer Hubert de Givenchy skapade åt Audrey Hepburn.
Mer 50- och 60-tals film åt folket!!!
Yvonne: Det verkar som du och jag åtminstone har två liknande klädupplevelser från ungdomen. Jag hade nämligen också en knallrosa yllekappa med stora knappar och en underkjol som rev sönder nylonstrumporna. Materialet i underkjolen (tarlatan?) var vasst och styvt och ganska obehagligt att sitta i. Men vad gjorde det... då?
Tusen Vaser: Vad roligt att du gillade inlägget! Man önskar ju att man någon gång i livet fått svassa omkring i en så vacker klänning. Men det är fint att bara titta på dem. --- Doris Days figur... ja, kan man bli annat än avundsjuk?
Helena: Åh, så jag känner igen mig i ALLT du skriver! Numera avskyr jag att köpa kläder, men ibland måste man ju bara ha något nytt att sätta på sig. Garderoben är inte tom, men ingenting passar längre. Kroppen har på något underligt sätt (!?) ändrat form. Har inte den blekaste aaaaning om hur DET har gått till... ;-)
SvaraRaderaJag älskar det gamla modet...............Har plockat med lite hattar nu när mina föräldrar inte finns längre.......
SvaraRaderaMufflo: Ja, modet var vackrare förr. Och mer klädsamt. (Min personliga åsikt.)
SvaraRaderaKlokt beslut om hattarna.