måndag 29 augusti 2011

NR 84 I TELIAS TELEFONKÖ

 
Det är något tjafs med min datoruppkoppling. Ibland fungerar den. Ibland inte. Igår, på eftermiddagen, bestämde jag mig för att ringa till Telias support. "En sensommarsöndag bör köerna vara korta, det kan inte vara så många som ringer en sådan dag", tänkte jag strategiskt (som en general inför ett viktigt uppdrag). 

 Ha, ha! De två första gångerna blev jag inte ens placerad i kö utan uppmanades att ringa senare. Tredje gången fick jag vänta i 25 minuter, innan rösten ens kom in och sa att jag hade plats 84 (!) i kön. Åttiofyra! Jag höll på att tappa luren.
I drygt en och en halv timme väntade jag. Jag hade hunnit flyga till Stockholm på den tiden. Den resan tar ca en timme. Mindre om det är medvind. Jag hade ju - nästan - klarat hemresan också.

 Nåväl, efter dryga 90 minuters väntan svarade en ung, kvittrande glad tjej i andra änden. Jag klagade lite lagom gnälligt på den långa väntetiden och den lugna - trots stressen - supporttjejen förklarade att Telias väntekö nog aldrig varit så lång tidigare. Tydligen hade det varit ett kraftigt åskväder i södra och mellersta Sverige som ställt till stora problem för många. Därav alla samtal. 

Men nu, efter 90 långa minuter, var det äntligen min tur att få råd, hjälp och stöd.
- "Ibland kan jag inte uppdatera antivirusprogrammet", sa jag. "Det står att servern inte är tillgänglig."
- "Du kommer alltså inte ut på Internet?" antog den trevliga supporten.
-"Jo, det tror jag, men eftersom jag inte vågar ut på nätet utan att ha uppdaterat antiviruset så har jag inte provat." (Där avslöjade jag min totala dator-okunnighet.)
-"Prova!" uppmanade den glada rösten.
 Jag provade. Nej, det gick inte: "Sidan kan inte visas."
Den glada och hjälpsamma tjejen bad mig göra si och så, det här och det där och... till slut... jag lyckades ta mig ut i rymden! Hurra!
Jag tackade så mycket och avslutade samtalet med ett "ha en trevlig kväll".

Efter en stunds surfande så stängde jag datorn för att göra annat. När jag senare under kvällen skulle koppla upp mig igen, så var det återigen omöjligt. Jag fick en massa uppmaningar av datorns Supportassistenten,  jag plockade fram olika papper för att få fram koder, (säkert helt onödigt), stängde modemet, öppnade det igen, drog ur alla sladdar, satte i alla sladdar, slog av datorn, startade om datorn, o.s.v. medan jag tänkte fula tankar om datorer och Internet.
Just som jag skulle ge upp och stänga av eländet, så såg jag helt plötsligt att antivirusprogrammet var uppdaterat. Och jag kunde "flaxa" ut i rymden - om jag ville.
Tala om nyckfull uppkoppling.

Det var med riktigt onda aningar jag satte på datorn för en stund sedan. Skulle det fungera? Eller inte?
Det funkade! Men det är inte säkert att det funkar lite senare idag.

Det här datortjafset kan inte intressera andra så jag tänker inte skriva om det. Eller... glöm bara att ni läst det här. ;o)

Sista augustimåndagen, ta väl vara på den! 

4 kommentarer:

  1. Vilket tålamod du har som sitter så länge i telefon i väntan på hjälp. Men jag vet ju att det är svårt att vara utan dator. Vad gjorde vi innan vi hade denna tekniska leksak?

    SvaraRadera
  2. Gunnel: Mitt tålamod är inte precis köpt i en järnhandel. Om man säger så. Jag lade bort luren och kollade bara min kö-status då och då.
    Svaret på din fråga: Nytta!

    SvaraRadera
  3. Så kan det bli med datorer. I slutet av 90talet ringde jag ofta support som då satt i Kiruna. En gång när de glömt lägga handen för luren hör jag killen ropa till de andra på supporten. "Det är tanten från Umeå igen. "Suck" Vem vill ta det?"
    Ha en krångelfri dag

    SvaraRadera
  4. Mufflo: Om vi okunniga inte fanns och behövde hjälp så skulle supportfolket inte ha några jobb. Alltså må de sucka över oss hur mycket som helst. :o)

    SvaraRadera