Min moster (född 1917) var sjuksköterska och arbetade en tid i Stockholm under 1940-talet. När jag nyligen tittade igenom gamla foton så fick jag syn på denna lilla bildserie.
Fredagen den 25 februari 1944 kommer moster gående efter Götgatan i huvudstaden.
En stilig kvinna som får ett cykelbud att beundrande vända sig om - och bara STIRRA.
(Klicka bilden för att förstora.)
-
Kolla blickarna! Åh, vad jag gillar denna lilla serie bilder som aldrig klippts isär.
-
Moster är borta nu och kanske även springpojken på cykeln, men här på bloggen lever de vidare.
(Och, jodå, någon hade varit klok nog att anteckna tid och plats på baksidan av korten. Antagligen morfar.)
-
Ha en fin lördagskväll.
Underbart!
SvaraRaderaSynd att jag har lite svårt att läsa på din svarta blogg!Men om jag anstränger mig går det.Måste ju!!!
En fantastisk bildserie.
SvaraRaderaTänk om din moster vetat att hon skulle hamna i din blogg 67 år senare.
Härlig bildsvit!
SvaraRaderaYvonne: Tack för att du läser min blogg! Trots det svarta! Ibland funderar jag på att ändra bakgrunden. Men jag älskar ju svart.
SvaraRaderaGunnel: Moster kanske vet... internätet rör sig ju i rymden, kanske svischar bloggen förbi. ;-)
LeiaMia: Håller med!
Vilken härlig bildserie!
SvaraRaderaFler nostalgibilder!
SvaraRaderaSå roligt! Om det är Götgatan så tycker jag att det ser ut som Björns trädgård där på andra sidan. Och... jag upptäckte en rolig grej! Om man snabbt scrollar neråt på sidan fungerar de tre bilderna som en filmremsa och det ser ut som mostern går!
SvaraRaderaMufflo: Fler gamla bilder utlovas.
SvaraRaderaMira: Vad kul! Finns det verkligen något som är sig likt efter alla dessa år? Själv har jag aldrig tagit ett enda steg på Götgatan.
Men det blir allt lite hackigt stumfilmsstuk över mosters promenad. *fniss*