fredag 26 augusti 2011

OM FLÄKTAR, VENTILER - OCH HANTVERKARE!

Det har bytts ventilationssystem i mitt hus. Och tre hus till. Vi är alltså många som varit "drabbade" av hantverkare. Arbetet påbörjades under våren och avslutas i dagarna. Det enda som är kvar är - förhoppningsvis! - avsyningen. Håller tummarna!
Första tiden höll hantverkskillarna mest till på vindar och tak. Det var ju okay. Men när det arbetet var klart började springet i alla lägenheter. Och i alla rum. Luftventilerna i alla fönster skulle bytas, likaså ventiler i badrum och gästtoaletter, plus köksfläktar.

För mig, som har oturen att ha rör och ledningar i både förråd och matkällare, innebar det även hantverksbesök i dessa utrymmen. Min enda fredade zon denna sommar har varit balkongen. Annars har det sprungit gubbs i alla rum och utrymmen. De tar sig in med huvudnyckel, också om man är hemma... men inte öppnar inom fem röda efter de har ringt på. Stressade kliver de bara in och sprider ut sig som husockupanter i hela hemmet innan man ens hunnit fatta att det verkligen plingade på dörrklockan.
Jag har bara fasat för att de ska slita upp badrumsdörren just som jag graciöst stiger ur badkaret i all min nakenhet. Men då hade det varit mer synd om dem än om mig... Vilken chocksyn som mött dem!

Inför varje nytt besök har det singlat ner små lappar på hallgolvet med meddelanden att:
"Under vecka den-och-den så kommer vi att göra installationer/mätningar/kontroller, m.m. i ert hus och vi använder oss av huvudnyckel. Har ni något att invända mot detta så kontakta XX på mobilnummer xxx-xxxxxxx."

 Eftersom jag absolut och alltid vill vara hemma när okända människor ska in i mitt hem, så kontaktar jag naturligtvis XX. Oftast var han inte kontaktbar... Eller kunde inte ge något klart besked. Eller hade glömt att meddela den som tilldelats uppdraget här hos mig.

Mina försök att få en någorlunda bestämd tid (eller åtminstone dag) när de skulle komma var i de flesta fall resultatlösa. Rätt vad det var så ringde det bara på dörren - och så stod de i hallen. Det gick så snabbt att man började tro på magi - kunde de gå genom stängda dörrar?

Får jag presentera den nya fläkten Franke?

Två gubbs skulle installera Franke. Vid det första försöket så hamnade den snett, alltså inte mitt för spisen, utan mer åt ena sidan. Jag protesterade och sa att "det där får ni göra om". Hantverkar-mummel. Efter viss argumentation(!?) tog de lös Franke och gjorde ett nytt försök. Nu lyckades de bättre. (Övning ger färdighet.)

När de tog lös den gamla, vita plåten som suttit på väggen bakom fläkten hade de misshandlat den till oigenkännlighet - den var bucklig och färgen hade lossnat. Döm om min förvåning när de började skruva tillbaka den.

- "Vad gör ni?" ropade jag. "Ska ni sätta tillbaka plåten som ni förstört? Ni får göra en ny plåt!"
- "Nej, vi sätter dit lite silikon."
- "Aldrig i livet!" sa jag. "Ni sätter dit en ny plåt och det är slutdiskuterat!"
- "Okay, då!" (Jag hörde deras tankar: Dj-a fruntimmer!) "Men då blir det inte förrän efter lunch, vi hinner inte före."
- "Spelar ingen roll, bara det blir snyggt."
Efter lunch kom de med en ny och snygg plåt.

Sedan de gått såg jag att den vänstra "listen" låg ca en halv centimeter ut från själva fläkten. När jag försökte få fast den, så märkte jag att den lilla plastgrej inuti som listen skulle fästas i var lös. Gubbsen tillkallades. Sura miner:
- "Sätt dit lite lim så sitter listen på plats."
- "Ska jag LAGA en ny fläkt?" undrade jag. "Detta är visserligen inte ert fel, men jag ska ha en ny och hel fläkt."
Jag kunde inte tro mina öron.

Njae, de visste ju inte NÄR de skulle ha möjlighet att en sätta in en ny fläkt. Bubblande arg försökte jag få tag i arbetsplatsansvarige XX. Lönlöst. Då ringde jag vicevärden. Inom två minuter stod han i min lägenhet för att inspektera. Och gav mig helt rätt. Han ringde genast upp XX. Telefonsvarare. Vicevärden läste in ett skarpt meddelande att fläkten skulle bytas innan arbetsdagen var slut. På någon timme satt den nya fläkten på plats. Och mitt för spisen! Gubbsen provkörde, men bara på lägsta hastigheten. De verkade nöjda.

Lite senare ska jag steka kött och slår på Franke, först lägsta (första) hastigheten, jodå. Sedan tvåan... missljud! Så trean - jag tror fläkt-eländet ska flaxa iväg ut i köket. Den wobblar! Den går inte rent.
Då håller jag på att bryta ihop. Fredagseftermiddag. Försöker få tag både i gubbsen och arbetsplatsansvarige XX. Hopplöst! Jag ringer vicevärden igen.

Måndag morgon efter fikat kommer gubbsen, kollar Franke i alla hastigheter. Och hör ju hur den låter. De tar lös plastgallret som döljer själva "fläkt-snurren"... som inte är fastsatt ordentligt! Inte undra på att den wobblade! Gubbsen trycker dit den. Och nu går Franke snällt. ÄNTLIGEN!!!
Ibland verkar det gå troll i vissa saker.

Nya aaavlåånga ventiler i alla fönster. Och en dag ska de kollas. Och sättas in en gummilist i.

 Då tar hantverkaren lös hela ventilationsluckan och lägger den lite slarvigt på matrummets oskyddade matbordsskiva. Luckans nya ventil har skarpa, utskjutande delar som bara genom ett under inte repar bordet.

Jag känner att jag blir irriterad över hans nonchalanta sätt.
- "Nu får du skärpa dig!" säger jag. "Du hade bara tur att det inte blev repor på bordet."
Han ser skuldmedveten ut och flyttar luckan till golvet.
Vad ÄR det med hantverkare? Efter att jag varit med om byten av fönster, stammar i kök, badrum, gästtoalett, ventilation, m.m. så har jag (och många med mig, vad jag förstår) flera gånger råkat ut för riktiga trulsar och klantar. Men jag har också träffat många yrkesmän som verkligen varit jättebra - punktliga, varsamma, skickliga. Jag är säker på att alla hantverkare har hjärnan inkopplad på fritiden och när de gör något jobb åt sig själva eller någon de känner. Men de borde även ha hjärnkontoret öppet på arbetet.

Kanske är jag hantverkarnas mardrömskund. Men å andra sidan bjuder jag alltid de trevliga på fika med hembakat bröd. Men ska de ha det, då måste de sköta sig.

Sist en kort dialog mellan en av ventilationskillarna och mig. Alla ventiler skulle öppnas för att man skulle mäta hur luften cirkulerade. När gubbsen kom så hade jag ventilerna stängda eftersom det varit svalt ute och jag tyckte att det drog från fönstren.
- "Du ska ha ventilerna öppna", sa killen, "annars dör du ju."
- "Du", sa jag, "det kommer jag att göra ändå."
Gott skratt.
---
Mysig fredagskväll.

7 kommentarer:

  1. Jag känner igen mig i det du skriver om att man får tjata om allt när det gäller hantverkare och "rot-renoveringar".Hos mig hade de satt fläkten så långt ner att man knappt fick plats med kastrullen :/ Det blev ok efter lite tjat och gnat, man får inte ge sig :)

    SvaraRadera
  2. Vilken pärs tur att du överlevde och var på plats och kunde övervaka processen!! Du skulle kanske satsa på att bli besiktningsman:) njut av fina lägenheten!!

    SvaraRadera
  3. Det mest praktiska vore väl att ha ett antal hantverkare i sin egen familj. Visst skulle det väl vara mumma med en egen elektriker eller snickare.

    SvaraRadera
  4. Ja, det gäller att stå på sig! Bra gjort! Målaren kommer hit på torsdag och ska tapetsera om i "vindfånget" och måla om ytterdörren. Jag bekymrar mig mest för lilla vovven eftersom vi inte är hemma hela dagen...

    SvaraRadera
  5. Helena: Vem man än talar med så verkar de ha samma trista erfarenheter av hantverkare. Man ska inte behöva hänga över axeln på yrkesmän för att de ska göra ett bra jobb. Och visa respekt - de är faktiskt i någons hem.

    Cinna: Vis av erfarenheten så ser jag, "besiktningskvinnan", alltid till att vara hemma när "gubbsen" kommer. Jag har märkt att det behövs!

    Gunnel: Ja, varför har man inte en uppsättning hantverkare i släkten? Det vore väldigt praktiskt. Bara de skötte sig då - även hos andra. Man skulle ju inte vilja skämmas...

    LeiaMia: Då blir det till att vovven får ikläda sig rollen som avsynare och kolla att jobbet blir ordentligt utfört. Det klarar Leia galant!

    SvaraRadera
  6. Jag nickar igenkännande åt din beskrivning av hantverkarsläktet. Det finns säkert undantag men jag har inte mött dem. Hade en vattenskada för 3 år sen som skulle ta 5-6 veckor att fixa. Sluttiden blev 4 MÅNADER. Hade varit ok om de sagt det från början. Dessa 4 månader var jag uthyst i en sliten äcklig liten evakueringslägenhet med alla mina prylar packade i lådor. Att hantverkarna dessutom ljög flera gånger för mig och sa att saker var gjorda men när jag gick och hämtade min post i lägenheten och inget av det de sagt var gjort då tog det eld i norrländskan och jag ringde arbetsledaren. Summan av kardemumman blev till slut att jag fick hyresreduktion och välja nya tapeter som plåster på såren...för de behövdes eg inte bytas. Puh, vill inte vara med om nåt sånt igen.

    SvaraRadera
  7. Gila: Vilken pärs! Man frågar sig igen: Vad ÄR det med hantverkare? Vad skulle de säga om de blev utsatta för samma behandling?
    Du borde ha bott helt gratis under ett halvt år! Jag förstår verkligen att du vill slippa något liknande igen.
    Jag hade en vattenskada, i köket, för flera år sedan. Tre veckor tog det att fixa den, men då var det golvleveransen som trasslade mest. Man hade lastat på den beställda mattan i en stad i Dalarna och lastat av den(!?) i grannstaden, fortfarande i Dalarna. ????? Golvläggaren stod och väntade här, t.o.m. på övertid, men ingen matta dök upp. Han fick fara hem och återkomma någon dag senare. Det verkar som det alltid ska strula med någonting.

    SvaraRadera