Mitt liv blev mycket roligare när jag, med många års mellanrum, blev bekant med två personer som båda visade sig vara födda på samma dag, den 8 januari. Dock inte samma år. Den ena personen är min kära väninna G. och den andra är Elvis Presley. Ja, Elvis träffade jag ju förstås aldrig, men G. har funnits i mitt liv sedan hösten 1973 och sedan dess har vi haft daglig kontakt. Oftast talar vi med varandra ett par gånger per dag.
-
Våra liv är lite olika och i viss mån även våra personligheter, men det har bara varit berikande. Vi kan diskutera med den största respekt för varandras åsikter. Dessutom har vi samma slags humor. Våra samtal och "tjejträfffar" består av både djupt allvar och glatt trams. Allt från vanliga vardagshändelser, småknäppa historier, knasiga språkgrodor, smarta citat till rent bisarra och makabra skämt har vi "på repertoaren".
-
Vi trivs helt enkelt väldigt bra tillsammans och har alltid roligt och trevligt. Vår vänskap är avslappad och okomplicerad. G. är den absolut bästa vän man kan ha. Och så har hon en god äkta man som utan att klaga (vad jag vet) låter oss ha många och lååånga telefonöverläggningar.
-
Så över till det andra av dagens födelsedagsbarn - Elvis. Som skulle fyllt 75 år i dag. Vilket han borde ha fått göra. Man ska inte dö när man är 42 år. Men han kanske inte hade blivit riktigt den legend han är i dag om han fortfarande levt.
-
Elvis "kom in" i mitt liv måndagen den 3 mars 1958, klockan 19:00. Då gick två av mina väninnor och jag (alla tre i de första tonåren) på biografen Metropol (den låg där "Smedjan" ligger i dag) och såg Elvis i filmen "Ung man med gitarr" ("Loving you"). Tala om att det sa "klick"! Flicktrion upprepade biobesöket lördagen den 8 mars 1958 för att än en gång få sukta och sucka över sammetsögde Presley.
-
Dittills (t o m 2 mars 1958!) hade jag varit väldigt betuttad i Elvis "rival", engelske Tommy Steele, men efter att ha sett Elvis-filmen så kunde Tommy gå och dra något gammalt över sig. För min del var Tommy-tiden över för gott.
-
Elvis´ musik har följt mig genom åren - jag lyssnar fortfarande ofta och gärna på honom och blir både glad och rörd när jag hör hans fina röst. Han var - och är - The King.
-
Grattis G.! Congratulations, Elvis!
-
(Eftersom inget foto kan göra G. rättvisa får det bli Elvis som illustrerar dagens blogg.)
Tack för gratulationer och fina ord om vänskap. En vänskap som är okomplicerad och enkel och tål olika åsikter. Vi har verkligen haft kul ihop genom åren och jag hoppas vi får fortsätta på den vägen. Jag är otroligt tacksam för att du inte satte in något foto på mig. I dag är Elvis den rätte att porträttera.
SvaraRadera