När jag läste TV-programmet för SVT:s Kunskapskanalen för i morgon, tisdag, så fick jag nästan glädjefnatt. Klockan 21.30 sänds ett nytt avsnitt av den intressanta serien "Banbrytande arkitektur". Och i just detta avsnitt tar man upp ett verk av en av mina italienska favoritmän, renässansarkitekten Andrea Palladio och hans vackra Villa Barbaro.
(Mina andra favorititalienare är Leonardo da Vinci (1452-1519) och Michelangelo (1475-1564). Vilka genier dessa samtida italienare var!)
Palladio räknas som en av världshistoriens mest inflytelserika arkitekter. Och han är min absoluta favoritarkitekt. Jag njuter av symmetrin, harmonin och balansen i hans byggnader. Han ritade villor, kyrkor, palats. Boken här ovan, hett önskad, om Palladio köpte jag i februari 1992 och den är verkligen välläst.
Palladios gudfar var stenhuggare och skulptör och så småningom blev den unge Andrea lärling till en annan stenhuggare från trakten och fick därigenom arbeta med att bygga en stor villa åt författaren Giangiorgio Trissino, vilken också blev hans välgörare. Vid 32 års ålder följde han Trissino till Rom där han blev kvar ett år (behövde han bara ett år?) för att studera antikens arkitektur.
Palladio tyckte att likväl som den mänskliga kroppen var sammansatt av olika delar för att bilda en välskapt och harmonisk enhet, så skulle också en byggnads delar ge ett lugnt och balanserat uttryck. Han skapade bl.a. en hustyp som sammanförde visioner av antikens bostad och tempel.
Andrea Palladio (1508-1580)
(född i Padua som Andrea di Pietro della Gondola)
Mest verksam var han i Venedig och Vicenza med omgivningar.
I TV i morgon kväll: Villa Barbaro, i Maser, nordväst om Venedig.
Villa Barbaro.
Villa Rotonda, en av Palladios alla vackra och berömda byggnader.
Också Villa Rotonda.
Fem av Palladios villor inom en radie på ca åtta mil.
Palladios "Fyra böcker om arkitekturen" (I quattro libri dell´Architettura) samlade i en bok, publicerades 1570 och var det första mer omfattande tryckalster som en arkitekt gav ut om sitt eget arbete. Sedan dess, och in i våra dagar, har Palladio och böckerna haft en stor betydelse för arkitekter världen över. I USA kan man se Palladios påverkan i många byggnader, bl.a. i Vita Husets fasad. I Sverige inspirerades t.ex. Jean de la Vallé (Riddarhuset) och Nicodemus Tessin. Härnösands läroverk, av arkitekten Olof Tempelman, har också drag av den klassiska tempelarkitekturen.
Palladios mästerliga byggnader är ju ingenting för oss vanliga, men precis som vi kan njuta av och glädjas åt vacker konst, underbar musik, intressant litteratur och andra konstformer så kan vi finna välbehag i skön arkitektur. Jag blir alldeles lycklig över allt vackert, vare sig det är i naturen eller det som människor skapat.
Här kommer tre verk till av mästerarkitekten:
Villa Cornaro, Piombino Dese.
Palazzo di Chiericato, Vicenza.
Villa Emo, Fanzolo.
I morgon kväll blir det att spela in programmet om Villa Barbaro.
Hoppas bara att det inte blir något mackel.
Är det nu någon som vill veta mer om Palladio så googla bara på hans namn. Det blir bara sisådär
4 600 000 träffar!
4 600 000 träffar!
Leonardo är även min favorit!
SvaraRaderaFantastiskt vackra byggnader. Världen vore bra mycket fulare utan arkitekters arbete, även om det finns misslyckanden även bland dessa yrkesmän.
SvaraRaderaÅh! Tack för tipset! Jag kommer att sitta bänkad! :)
SvaraRaderaMufflo: Ja, universalgeniet Leonardo, vilken människa, han kunde ju allt! Honom hade det varit spännande att få möta.
SvaraRaderaGunnel: Det har ju alltid funnits bra och dåliga yrkesmän. Men arkitekterna förr visste hur man byggde vackert. Oftast. Och så var arbetskraften billig. Numera ska allt vara funktionellt och kostnadseffektivt. Men det byggs vackert i dag också. Ibland.
Mira: Var så god, då är vi (åtminstone) två mycket hängivna som ser programmet. ;-)
Andrea Palladio kunde skönhetsformlerna för sin tid. Väldigt vackra byggnader kom till genom hans ritande hand. Har besökt några av dem men fler finns att se för mej. Så roligt att du bloggar om honom!
SvaraRaderaNär jag tittar i boken om Palladio så sjunker axlarna ner, andningen blir djupare och jag går in i någon slags harmonisk bubbla. Jag älskar hans symmetri, den skänker lugn både för kropp och själ. Hans arkitektur är så otroligt vacker, så perfekt avvägd. På ett litet banalare språk skulle den kanske kunna kallas för "ögongodis".
RaderaGissa om jag är (snällt!) avundsjuk att du fått uppleva hans verk IRL. Vilken lycka!
"Arkitektur är frusen musik." (Citat tillskrivet både Johann Wolfgang von Goethe och Friedrich von Schelling)
Verkligen harmoni! Och italienarna är bra på att sköta detta kulturarv till omvärlden.
RaderaTack och lov för kulturbevarande italienare! De har så mycket vackert att ta hand om.
Radera