Hur har ni det i virusiga virrvarret?
Är det frustrerat väggklättrande som gäller? Eller stillsamt accepterande?
Här råder det senare. (Än så länge.)
Det hjälper inte ett skvatt att stressa upp sig.
Men nog känns det konstigt att inte kunna besöka affärer, apotek och annat och att hela tiden hålla avstånd till andra människor även om det är för allas vårt bästa.
Dock har jag märkt att om man tar en dag i taget och inte ser hela raddan av karantändagar framför sig så går det lite bättre: "Den här dagen ska jag väl klara!"
Den amerikanske författaren, föreläsaren och företagsledaren Dale Carnegie skrev att man bör leva i "dagtäta rum". Han var en mycket klok man.
Min mamma uttryckte ungefär samma sak som Carnegie genom att citera Bibeln:
"Var dag har nog av sin egen plåga."
Jag försöker göra så många trevliga saker som möjligt.
Och så skratta mycket och ofta.
Att t.ex. leka med datorn är ju roligt. Men det kan förstås få oönskade konsekvenser ...
Hittade några bilder på Pixabay som jag genast sparade och "piffade" upp.
Bland annat denna:
När jag lekt färdigt med den blev det så här:
Och så denna:
Den fick text:
Kom med andra förslag på vad vovven tänker/säger!
Och ha en bra onsdag!
---
UPPDATERING
Jag kom på att så här kan ju också vovven säga:
---
UPPDATERING
Jag kom på att så här kan ju också vovven säga:
Haha, du är för rolig :D men min fantasi är för dålig för att se vad vovven kunde säga ;) Kram
SvaraRaderaTack, men särskilt rolig är jag inte. Och din blogg brukar minsann vara full av humor. Kommer aldrig att glömma "Nosebook".
RaderaKanske tur att vi inte alltid vet vad vovvar tänker och säger. ;)
Kramelikram!
Den här "karantänen" är inte så jobbig. Jag lever nästan som vanligt. Det är handlandet som försvunnit ur mitt liv. Inga onödiga shoppingturer till apoteket eller Konsum. För övrigt håller jag avstånd, tvättar händerna och följer alla tänkbara goda råd från Tegnell m fl.
SvaraRaderaFör mig är livet också "som vanligt". Vad jag saknar är den där självklarheten att kunna röra mig bland folk utan att behöva oroa mig för smitta.
RaderaDet är en hel del begränsningar nu, men i och med att trädgårdssäsongen startat så märker jag inte så mycket av det, tack och lov. Kram
SvaraRaderaI fredagens nyheter fick man intrycket att coronasmittan sprids lite mer än tidigare. Verkar finnas människor som inte riktigt tar det här på allvar. Den inställningen skrämmer; det här är verkligen allvar.
RaderaEn egen trädgård är idealisk nu, både för trygg utevistelse och för önskvärd grad av rörelse/motion. Där finns ju alltid något att pyssla med.
Kram!