I går blev det inget skrivet, men nu får det bli några rader så här på lördagskvällen. Sömnen har varit lite si-så-där de senaste nätterna; jag känner mig lite halvmosig. Undrar om det kan bero på den oerhörda spänning som följer med av att vara nybörjare i bloggvärlden...?
Här kommer mina funderingar runt detta:
-
John Blund, du är saknad av en gammal tant
som vill att du sitter på hennes sängkant,
när hon ska somna och in i drömmarna fly,
då ska du vara där med ditt paraply.
-
Hon vrider och vänder sin åldrande kropp,
egentligen vore det lika bra hon steg opp
och städa´ några lådor och skåp i sitt kök,
men vill ej väcka grannen med sitt nattliga stök.
-
Klockradions siffror visar 02:52,
tankeakuten är öppen, så "Stig bara på!"
Fram och tillbaka fladdrar tankar omkring
av sömnen blir det absolut ingenting.
-
Tantens bloggarbekymmer skänker blott stress;
hon räds att enda läsaren redan nu blivit less.
Och sorgset och ängsligt frågar hon sig:
Har till och med John Blund tröttnat på mig?"
-------------
Dagens slutord får bli:
"You can´t be serious. Are we gonna play in a town in the north of Sweden called `She left you´?"
(Lettisk kommentar inför innebandy-VM i Skellefteå 1996)
Jag har också problem med John Blund. Jag tror att han struntar i oss gamlingar. Vissa nätter sover jag bara 3 timmar och det är kansle inte tillräckligt. Förrensten, tack för att du kom till mitt försvar när det gällde kungligheterna.
SvaraRaderaKan det vara så att ju mindre tid vi har kvar av livet, desto mindre av den tiden ska vi "kasta bort" på sömn? John Blund har kanske fått "order uppifrån" att ägna sig åt de ungas sömn eftersom den är viktigast.
SvaraRadera