KOPPARPANNORNA

Mammas små kopparpannor

--

När min mamma var barn så hade hon och hennes fem år yngre syster den stora lyckan att ha en lekstuga. I den fanns en fullt fungerande liten järnspis som en gång suttit i ett skeppskök. Spisen var utrustad med spisringar som togs bort så att man kunde ställa dit en kastrull. Till detta användes den lilla, gulliga spiskroken. Naturligtvis hade spisen även en liten ugn med tillhörande plåtar.

--

Bland mammas kamrater fanns en morfar eller farfar som var byns kopparslagare och som tillverkade två, små kopparpannor till den lilla järnspisen, en kaffepanna och en kastrull, båda med förtenning på insidan. (Min morfar sa alltid att det godaste kaffet kokades i denna lilla kaffepanna. Den rymmer ca en kopp.)

--

När vårsolen började titta fram var det dags för vårstädning i lekstugan. Efter fejandet skulle det slutförda arbetet firas med ett rejält kaffekalas. Brödet skulle givetvis bakas i den lilla ugnen och kaffet skulle kokas i den lilla kaffepannan. Efter intensivt eldande i den lilla spisen nådde lekstugans inre bastutemperatur. För att få svalka sprang mamma med syster ut till vårvindarna. Och så in igen för att fortsätta med kalasbestyren. Och ut igen till svalkan. Så höll de på.

--

Min mormor brukade säga att varje säsong i lekstugan började med städning, kaffekalas och två snörvlande och hostande döttrar.

De små pannorna står numera på hedersplats i mitt hem.