ETT FILMTIPS

Fjärilen i glaskupan (Diving bell and the butterfly)

-

I går såg jag en fantastisk film, "Fjärilen i glaskupan". Den handlar om Jean-Dominique Bauby, fransman i 40-årsåldern och framgångsrik chefredaktör på Elle. Han lever ett sorglöst liv tills han den 8 december 1995 plötsligt drabbas av en stroke som gör honom totalförlamad, det enda han kan röra är vänster öga. Efter tre veckor i koma vaknar han upp och får diagnosen "locked-in-syndrome". Han är inlåst i sin egen kropp; kan höra, se, förstå, minnas - men inte tala och inte röra sig.

-

Med ett otroligt tålamod, både hos honom själv och den sjukhuspersonal han är beroende av, börjar han kommunicera med ögonblinkningar som svar på ja- och nejfrågor. En blink = ja. Två blink = nej.

-

Under juli och augusti 1996 "skrev" han sin självbiografi med hjälp av en kvinna som läste upp bokstäverna efter hur ofta de förekommer i det franska språket - E, S, A, R, I, N, T, U, L, O, M, D - o s v. När hon kom till "rätt" bokstav blinkade han och så tog hon bokstavsföljden igen, och igen, och igen - tills ord bildats. Det tog ungefär två minuter för ett vanligt ord och hela boken krävde omkring 200.000 blinkningar. Bauby dog i lunginflammation endast tio dagar efter bokens utgivning.

-

Filmen, baserad på boken (originaltitel "Le scaphandre et le papillon") kom 2007 i regi av Julian Schnabel, som samma år fick priset för bästa regi vid filmfestivalen i Cannes. Huvudrollen spelas lysande av Mathieu Amalric. Och i en liten roll som Baubys far spelar en lika lysande Max von Sydow.

-

Man kan tro att det är en enbart tung och sorglig film, men det är det inte. Den ger naturligtvis upphov till tankar om livet och döden och hur plötsligt vi kan hamna i sjukdomars grepp, men den ger också hopp och påminnelse om hur viktigt det är att leva i nuet. Vi ska leva fullt ut medan vi har hälsan och livet. Det är HÄR och NU som gäller.

-

Det är en av de mest gripande filmer jag sett och jag kan bara säga: Hyr eller köp den!