torsdag 11 mars 2010

SAGA ANNO 1952

Ville Volvo - Modern saga
-
Baksidan
Cirkelförlagets Tryckeri, Göteborg 1952-
Sveriges världskända bilmärken, Volvo och Saab, har under flera år skumpat omkring på minst sagt gropiga och otrygga vägar. Annat var det förr. Då stod dessa två bilföretag stolt och stadigt i den svenska myllan, de var kända för hög kvalitet och mycket populära. Alla ville vi äga en Volvo eller en Saab. Det var medelsvenssons stora dröm att ha en sådan parkerad på gårdsplanen. Och vi känner ju till uttrycket "Villa, vovve, Volvo".
-
År 1952 gav Volvo ut sagoboken "Ville Volvo Vinner Världen - och Prinsessan" - En "Modern saga" som den kallas. Det var naturligtvis ett väl genomtänkt reklamtrick. Ett smart sätt att även "indoktrinera" 1950-talets svenska ungar som på den tiden knappast hade hört talas om reklam och marknadsföring.
-
Nu kunde barnen läsa sagan om den oövervinnerlige Ville Volvo och förhoppningsvis påverka pappa när det var dags för bilköp. (Oh, ja, det var alltid männen som bestämde vilken bil familjen skulle ha. Det kvinnliga bestämmandet inskränkte sig - i bästa fall - till fordonets färg.)
---------------------------------------
Så här lyder Ville Volvos första äventyr:
I den stora staden Göteborg ligger en fabrik, som är ett riktigt slott. Den heter Volvo, och där föddes en dag en prins, som fick namnet Ville. Han hade många bröder, som var klädda i svart och grönt, men själv var han alltid klädd i rött. Han kallades ibland "Prins Volvo", men eftersom alla tyckte så mycket om honom, fick han snart smeknamnet "PV". Han hade också väldigt många släktingar - inte mindre än 443 stycken - och därför kallade man honom själv "PV 444".
-----
Det var en liten käck krabat, och han gav sig genast ut i världen för att söka äventyr. Hans bäste vän var en gök, som brukade sitta på hans axel. Ibland tog den en flygtur, men vände tillbaka igen, för Villes axel var den bästa plats han visste.
-----
En dag mötte prinsen tre sorgsna herrar, som stod vid vägkanten.
-- Dyre prins, sa den förste, jag dör av törst. Ge mej vatten. Dyre prins, sa den andre, jag dör av hunger. Ge mej mat. Dyre prins, sa den tredje, jag är sjuk. För mej till staden, där jag kan få vård.
-- Mina kära vänner, svarade Ville, visst vill jag hjälpa er. Se här, här är vatten och mat. Och dej, min kära vän, sa han till den tredje, dej ska jag ta med mej till en doktor, så ska du snart bli bra.
De tre gamla farbröderna blev så glada, så de grät av glädje.
-----
-- Du ska också få något av oss, sa de, något som du kan ha glädje av.
-- Ja, sa den förste, av mej ska du få gåvan att kunna ta dej fram överallt, hur besvärlig vägen än är.
-- Och av mej, sa den andre, ska du få gåvan att aldrig bli sjuk och att vara starkare än den starkaste jätte.
-- Och av mej, sa den tredje, som var en mycket gammal man, ska du få gåvan att bli omtyckt i hela världen.
-- Tack ska ni ha, svarade Ville glatt och vänligt, det var verkligt fina presenter, och jag är hemskt glad för dem.
-----
Sedan tog han med sig den gamle till staden och lämnade honom på ett sjukhus. Själv begav han sig till torget, medan göken flög omkring honom och sjöng:
-----
Det stora äventyret väntar oss, min Ville.
Låt se, att du är alla tiders käcka kille.
----------------------------------------------------
Sedan fortsätter sagan om Villes äventyr och givetvis klarar han den ena utmaningen efter den andra. Fattas bara annat.
-----
Vad vi nu snabbt behöver i Sverige är reklamfolk som vet hur "rejäl marknadsföring" går till. Man önskar att kända och aktade svenska företag fick stanna i vårt land, alltför många har redan sålts till utlandet och får otrygga öden. Och vi ska inte tala om alla jobb som försvinner. Hugaligen!

5 kommentarer:

  1. Så kul att du har sparat din presentbok. Snyggt omslag också. Det är så synd att de går dåligt för våra svenska stoltheter Volvo och Saab. Kanske det gått bättre om de fått förbli svenska.

    SvaraRadera
  2. De borde ha gått ihop, bildat Volab eller Salvo och stannat i Sverige. Det hade varit det bästa.

    SvaraRadera
  3. Jättekul att du har den här sagan! Jag minns själv att jag hade den. Jag vet inte om man fick den i skolan eller om nån köpte den åt mig. Jag var sju år då, 1952.
    Hörde idag att Volvo ska nyanställa 1200 i Sverige. Kineserna är nog en bra partner ändå.
    Så här ser ordet för prins ut på kinesiska i alla fall: 親王 Om boken skulle ges ut till kinesiska barn.
    Nu kan jag visa min fru att det verkligen har funnit en bok om prins Volvo - hon har tvivlat.
    Jag har aldrig själv haft en Volvo, men kan i alla fall berätta att det är min fru som valt den bil vi nu har, en Citroën Picasso, och som jag fick på min födelsedag under förutsättning att jag betalade den själv...

    SvaraRadera
  4. Hej Gert! Vad kul att du hittade till mitt blogginlägg om Ville Volvo. Min pappa var i bilbranschen och köpte dessutom flera Volvobilar efter varann, så jag antar att det var tack vare detta som sagoboken hamnade hos oss/mig. Jag vet bestämt att jag inte fick den i skolan. Sådan reklam fick inte förekomma på den tiden.

    En Citroën duger bra som födelsedagspresent. Det gör ju i och för sig vilken bil som helst (ja, kanske inte en Trabant, då) - om man bara slapp betala den. Det ska alltid vara någon lite hake...

    SvaraRadera